| 1. |
- Björnhammer, Sebastian, et al.
(författare)
-
Att designa epistemiska praktiker i nv-undervisningen - en studie om hur gymnasieelever producerar naturvetenskapligt undersökningsbara frågor
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I läroplanen för gymnasiet betonas det i de naturvetenskapliga ämnena att undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor. Holmström, Pendrill et al. (2018) beskriver dock hur besparingar och en minskad tid för gymnasiets laborationsundervisning resulterat i att reformer likt denna inte fått någon genomslagskraft i lärares planering av laborationsundervisning. Den naturvetenskapliga undervisningen öppnar sällan upp för elever att formulera och utforska egna frågor (Lunde, 2015). Stort fokus läggs istället på reproduktion av redan etablerad kunskap och “rätta svar” (Andrée, 2007). När väl ansatser görs för att utforma uppgifter som ger eleverna möjlighet att utveckla förmåga till systematiskt undersökande är det inte självklart att uppgifterna faktiskt möjliggör det. Utmaningen är att utforma uppgifter som inte bara fokuserar på att eleverna ska utveckla förmåga att använda vissa tekniker och redskap för systematiskt undersökande utan att involvera eleverna i arbete med utveckla naturvetenskaplig kunskap (Bergvall, Lavett Lagerström & Andrée, 2018). Eleverna behöver få delta i aktiviteter som syftar till att synliggöra vad som kännetecknar naturvetenskapliga praktiker (Lunde, 2015; Kelly & Licona, 2018). En förutsättning för att etablera naturvetenskaplig epistemisk undervisningspraktik är enligt Kelly (2008) att eleverna får vara med och producera nya frågor och ny kunskap. Studiens syfte är att undersöka hur epistemiska praktiker kan etableras i naturvetenskaplig undervisning på gymnasiet där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Vi har genomfört en designbaserad studie i tre iterativa cykler i ett nära samarbete mellan nio NV-lärare och sex forskare i NV-didaktik. Cyklerna har genomförts på tre gymnasieskolor i stockholmsregionen, med 60-90 deltagande elever i respektive cykel. Empiri består av videoinspelningar och ljudupptagningar från elevgruppers diskussioner under lektionerna, samt elevers skriftligt formulerade frågor. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanayls (Graneheim & Lundman, 2003;2017) vilket har resulterat i en variation av kvaliteter av förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. De preliminära resultaten visar att dessa kvaliteter, som exempelvis att förhålla sig till frågans undersökningsbarhet, och hur eleverna fick möjlighet att utveckla dessa spelade roll för huruvida kunskapsproduktion eller vanemässiga handlingar etablerades i undervisningen (jfr Eriksson & Lindberg, 2016; Knorr Cetina, 2001).
|
|
| 2. |
- Björnhammer, Sebastian, et al.
(författare)
-
Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
- 2020
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 8:1, s. 81-104
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie fokuserar på innebörder av att kunna formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap. Studien tar utgångspunkt i naturvetenskapligt undersökande som epistemiskt arbete. Den forskningsfråga som undersöks är: Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Studien har genomförts som en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i den genomförda undervisningen har fått i uppgift att, i olika sammanhang, formulera undersökningsbara frågor. Data innefattar film- och ljudinspelningar och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten synliggör tre kvalitativa aspekter av att formulera undersökningsbara frågor: Precisering av det epistemiska objektet, Operationalisering av det epistemiska objektet samt Värdering av frågeställningen i relation till det epistemiska objektet.
|
|
| 3. |
- Dudas, Cecilia, 1973-, et al.
(författare)
-
Didactic modelling of complex sustainability issues in chemistry education
- 2018
-
Ingår i: NorDiNa. - : University of Oslo Library. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 14:3, s. 267-284
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To meet future challenges regarding sustainability issues, science education needs to address how to educate scientifically literate and responsible citizens. One aspect of this is how to draw students’ attention to the complexity in sustainability issues. Therefore, this study analyses how complexity can become visible in students’ deliberations. The study has been conducted as an in-situ study at two upper secondary schools. The data was analysed using Practical Epistemological Analysis (PEA) and Deliberative Educational Questions (DEQ). The results show that four different kinds of considerations were used to visualise complexity. Those considerations regarded facts and values in relation to known and unknown facts. The considerations were used to develop a didactic model. Design principles were also developed, which together with the model can support teachers in didactic analyses regarding complex sustainability issues in chemistry education. Furthermore, the study shows that chemistry education can contribute to development of Bildung and democratic citizenship.
|
|
| 4. |
- Dudas, Cecilia, 1973-, et al.
(författare)
-
Didactic modelling of complex sustainability issues in chemistry education
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- To meet future challenges regarding sustainability issues, science education needs to address how to educate scientifically literate and responsible citizens. Chemistry education must be organized in a way that gives the students opportunity to participate in discussions and decision-making regarding sustainability issues in which chemistry knowledge is needed. One aspect of education for responsible citizenship is to draw students’ attention to the complexity in sustainability issues.The aim of this study is to analyse how complexity in sustainability issues can be visualized in upper secondary school chemistry education.This study was conducted as a didactic modelling inspired by Design Based Research. Two cycles were conducted: cycle 1 with 12 students discussing batteries in different products and cycle 2 with 38 students discussing organic pollutants in everyday products. The data was analysed using Practical Epistemological Analysis (PEA) (Wickman & Östman, 2002) and Deliberative Educational Questions (DEQ) (Lundegård & Wickman, 2007).Four different kinds of considerations emerged in students’ discussions which were used to develop a didactic model visualizing complexity. Those considerations regarded facts and values in relation to sufficient and insufficient factual knowledge. All four kinds of considerations are needed to visualize complexity.The results showed that conflicting perspectives/values and the issues’ incompleteness and uncertainty only emerged to a small extent in the students’ discussions in cycle 1. In cycle 2 all four kinds of considerations emerged more equally. The design principles in cycle 2 were that the students’ activity should explicitly request conflicting perspectives and values and also include frontier research in chemistry. The result indicates that those gave the students more opportunities to visualize complexity.The didactic model and design principles that were developed can together be used for teaching and learning from sustainability issues in chemistry education.
|
|
| 5. |
- Dudas, Cecilia, et al.
(författare)
-
Exploratory Considerations in Chemistry Education—Didactic Modelling for Complexity in Students’ Discussions
- 2023
-
Ingår i: Science & Education. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0926-7220 .- 1573-1901. ; 32:2, s. 481-498
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research has shown the importance of dealing with real-life issues and of enabling student encounters with complexity in chemistry education in order to increase student participation. Therefore, this study aims to analyse how complexity evolves in students’ discussions and how this complexity relates to aspects of tentativeness in chemistry. In the study, we analyse how a previously developed didactic model can be refined from the students’ considerations evolving from the present context. The study was conducted as an in situ study in one upper-secondary school. Students’ discussions were recorded on video. The recordings were transcribed and analysed using deliberative educational questions. Two different kinds of considerations emerged in the students’ discussions: factual and exploratory considerations. While factual considerations are an important element of chemistry education, students also need to encounter exploratory considerations. The study proposes a didactic model useful for teachers in didactic analysis and design of activities aiming to support students to unfold complexity through exploratory considerations. One implication is to base activities on real-life issues in order to invite the unpredictability needed for experiencing complexity and the exploratory nature of chemistry. These issues enable students to experience aspects of tentativeness in chemistry and thereby increase their understanding of NOS and chemistry as a knowledge building practice. Furthermore, this might also increase student participation in chemistry education.
|
|
| 6. |
- Freerks, Per, et al.
(författare)
-
Att utveckla gymnasieelevers förmåga att formulera, värdera och precisera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare forskning visar att elevers deltagande i laborationer inte självklart utvecklar förmågan till systematiskt undersökande arbete. I studien som presenteras utforskas därför hur undervisning kan bidra till att utveckla elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Lärare från tre olika gymnasieskolor och fem ämnesdidaktiska forskare har i tre cykler tillsammans designat, implementerat och analyserat lektioner där elever engagerats i att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Det preliminära resultatet visar att gymnasieelever kan urskilja och diskutera flera aspekter av vad som kan känneteckna en naturvetenskapligt undersökningsbar fråga. Vidare synliggörs betydelsen av att sätta formuleringen av naturvetenskapliga frågor i relation till att också planera och genomföra en undersökning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Planting-Bergloo, Sara, 1978-, et al.
(författare)
-
Att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap : Mangling av en didaktisk modell
- 2021
-
Ingår i: LUMAT. - : LUMA Centre Finland. - 2323-7112. ; 9:1, s. 774-803
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En viktig målsättning för naturvetenskaplig undervisning är att utveckla förmågan att formulera undersökningsbara frågor. Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisning som utformats med hjälp av metoden Question Formulation Technique (QFT) kan stödja utveckling av elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. QFT är en modell för att utveckla elevers förmåga att formulera och värdera sina egna frågor i allmänhet. I studien prövas QFT i en svensk skolkontext och inom ramen för naturvetenskaplig undervisning. Studien genomfördes som en interventionsstudie i gymnasieskolan och inom ramen för kursen Gymnasiearbete. I kursen ska eleverna genomföra en egen naturvetenskaplig undersökning. QFT användes för att utforma undervisning som del av introduktionen till kursen. Data består av videoinspelningar av elevsamtal från undervisning som har analyserats utifrån ett pragmatiskt ramverk med organiserande syften och praktisk epistemologisk analys. Resultaten visar vilka närliggande syften som etableras i elevernas samtal om undersökningsbara frågor i undervisningen: (A) att producera så många frågor som möjligt, (B) att bedöma vilka frågor som är mest relevanta, (C) att kategorisera frågor, (D) att hitta och specificera ett undersökningsobjekt och (E) att planera för att genomföra en undersökning. Slutsatsen är att QFT kan fungera som stöd för lärares planering av undervisning om naturvetenskapligt undersökningsbara frågor under förutsättning att läraren aktivt stödjer eleverna i att uppmärksamma centrala kvaliteter avseende undersökningsbarhet och genom att binda samman närliggande syften med det övergripande syftet.
|
|
| 9. |
- Sundler, Maria, et al.
(författare)
-
Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?
- 2017
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - Stockholm. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 5:2, s. 6-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln presenterar en studie om hur undervisning kan stötta elevers förståelse av växthuseffekten. Studien genomfördes som en Learning study i årskurs 7. Syfte var att identifiera möjliga kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten samt att undersöka hur undervisningen kan organiseras för att stötta elevernas lärande. Studiens resultat visar att följande aspekter kan anses vara kritiska för medverkande elevers förståelse; att kunna beskriva atmosfärens uppbyggnad, att kunna beskriva ozonlagret och växthuseffekten som olika fenomen, att kunna beskriva växthuseffektens betydelse för jordens normaltemperatur och att kunna beskriva växthuseffekten som en energiomvandlingsprocess. Resultatet är därmed i linje med vad tidigare forskning har visat, studien kompletterar genom att visa på hur antaganden om och visualiseringen av modeller kan ha betydelse för elevernas förståelse för växthuseffekten. Studiens resultat föreslår att undervisningen bör organiseras i aktiviteter där eleverna får möjlighet att 1) diskutera vad en naturvetenskaplig modell är, 2) utgå från ett modelltänkande för att problematisera växthuseffekten och 3) i arbetet med växthuseffekten som modell, få stöd i att urskilja vad i atmosfärens uppbyggnad som är relevant.
|
|
| 10. |
|
|
