| 1. |
|
|
| 2. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffusa emissioner till luft och vatten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns det sedan länge stor kunskap om utsläpp från punktkällor genom miljörapportsystemet. Punktkällorna utgör dock endast en begränsad del av de totala utsläppen. Detta gör att bidraget från diffusa källor är viktigt för att kartlägga spridningen av olika ämnen till miljön. Exempel på diffusa källor är vägtrafik, jordbruk, användning av lösningsmedel, kemikalier som avges under en varas an-vändning och mindre industrier. Idag presenteras diffusa emissioner till luft på "Utsläpp i Siffror" (UTIS). Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data på UTIS finns för några organiska miljögifter, t.ex. PAH och några tungmetaller. Data över diffusa emissioner till vatten finns idag inte på UTIS. Vissa diffusa emissioner till vatten ingår i internationella rapporte-ringar, så som HELCOM PLC periodical och EEA WISE SoE Emissions.Föreliggande projekt härstammar i stort från utvecklingsprojektet "Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS" och har som mål att: Presentera data över emission från diffusa källor till främst vatten, från några sektorer och ämnen/ämnesgrupper. Jämföra framtagna data över diffusa emissioner med avseende på storlek med rapporterade E-PRTR data. Utifrån lärdomar från projektet föreslå hur uttag av diffusa emissionsdata kan genomföras på ett mer rutinmässigt sätt.De ämnen som ingår i projektet är näringsämnen (kväve och fosfor), metaller (bly, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel och zink) samt vissa organiska ämnen (PAH, PBDE, nonylfenol, PCB, HCH, DDT, endosulfan och dioxiner). För de organiska ämnena saknas data i vissa matriser.Projektet består av fyra separata delprojekt:1. Diffusa emissioner av metaller och näringsämnen till vatten2. Diffusa emissioner av vissa organiska miljögifter till vatten3. Diffusa emissioner av nonylfenol och nonylfenoletoxilater från olika pro-duktgrupper4. Analys av rapporterade data till luft och vatten och jämförelse av dessa med diffusa utsläpp.Delprojekt 1 täcker in följande diffusa källor: atmosfärisk deposition på sjöyta, skogsmark, jordbruk, övrig mark, dagvatten, enskilda avlopp samt industrier och reningsverk som inte ingår i rapporteringen till E-PRTR. För koppar ingår även emission från båtbottenfärg. Resultaten från delprojekt 1 visar att för kväve och fosfor dominerar emission från jordbruksmark och skogsmark. Skogsmark domine-rar som källa för alla metaller. För de flesta metaller är även diffus emission från jordbruk, atmosfärisk deposition på sjöyta, övrig mark och dagvatten betydande. Den geografiska fördelningen visar att emission från dagvatten är mer betydande i söder (Norra Östersjöns-, Södra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt) än i 9norr (Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt). Det var väntat eftersom det är mer trafik i söder. Data från vattenrapporteringar kan i framtiden på ett relativt enkelt sätt omarbetas i geodatabasen för att uttaget ska passa presentationen på UTIS. En samordning med programområde Vatten är en förutsättning för detta.Resultaten från delprojekt 2 visar att det endast finns data för ett fåtal PRTR ämnen (t.ex. PAH, PBDE, nonylfenol, dioxiner, DEHP, PCB, HCH, DDT, endosulfan och klorparaffiner) och för många av dessa ämnen finns i nuläget endast data för någon eller några diffusa källor (mindre industrier, mindre reningsverk, atmosfärisk depo-sition på sjöyta, dagvatten och atmosfärisk deposition på land). De data över diffus emission av dessa ämnen som finns idag är osäkra och bygger på få mätningar.Delprojekt 3 visar att det går att uppskatta emissionen till luft, mark och avlopps-vatten av nonylfenolekvivalenter (NFekv.). Den största emission till avloppsvatten av NFekv. kommer från textilier, och en liten del från rengöringsmedel. Data är dock osäkra eftersom beräkningarna bygger på emissionsfaktorer med relativt stora osä-kerheter.Slutligen visar resultaten från delprojekt 4 att de diffusa emissionerna är betydande. Den diffusa emissionen till vatten för kväve, fosfor och metaller är minst 10 gånger högre eller mer, i nästan samtliga fall, jämfört med punktkällor. Jordbruksmark dominerar som källa när det gäller fosfor och kväve. För organiska ämnen till vat-ten är det stora luckor i data eftersom mycket få företag rapporterar. För emission av organiska ämnen och metaller till luft är i de flesta fall skillnaden mellan punkt-källor enligt (E-PRTR) och den diffusa emissionen baserad på data från CLRTAP inte lika stor som för vatten. För koppar är den diffusa emissionen till luft från bromsbelägg den absolut största källan (>90 %) och för PAH är den diffusa emiss-ionen från energisektorn helt dominerande, nästan 100 %. Emissionen från respek-tive ämne, är i nästan samtliga fall större till vatten än till luft, när det gäller punkt-källor, diffusa källor och totalt. För utsläpp från olika branscher framgår det t.ex. att anläggningar inom skogsindustrin bidrar med cirka 90 % när det gäller utsläpp av kadmium till vatten från punktkällor enligt E-PRTR (totalt 440 kg). De är dock mycket lägre än de diffusa emissionerna (delprojekt 1), vilka är totalt 3900 kg. Det betyder att de diffusa emissionerna är nästan 9 gånger högre. Skillnaden mellan rapporterade data till E-PRTR och UTIS (punktkällor ej rapporterade till E-PRTR) inte är så stor, för utsläpp till vatten. Det visar att punktkällor enligt E-PRTR inklu-derar en stor andel av utsläpp från punktkällor till vatten.Datakvalitén håller för att visa diffusa emissioner av både näringsämnen och metal-ler på UTIS, nationellt, per vattendistrikt eller på finare nivå, eftersom data bygger på rapporterade värden till EU och HELCOM. När det gäller organiska ämnen till vatten och emission av nonylfenol från varor är data osäkrare och rekommenderas inte i nuläget att visas på UTIS. För utsläpp till luft är slutsatsen att nationella tota-ler, vilka rapporteras till UNFCCC och CLRTAP kan inkluderas i presentationen på UTIS.
|
|
| 3. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffuse emissions to air and water
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish environmental reporting system has large amounts of information regarding point source discharges. But, point sources represent only a limited part of the total discharges. Therefore contributions from diffuse sources are important to identify in relation to the spread of various substances to the environment. Ex-amples of diffuse sources include road traffic, agriculture, use of solvents, chemi-cals emitted from use-phase of products, and small industries. Here, these and simi-lar diffuse emissions to air are published in the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (S-PRTR, with Swedish acronym UTIS). This data is derived from the air and climate reporting made to the Convention on Long-range Trans-boundary Air Pollution (CLRTAP) and UNFCCC. Data at the S-PRTR is listed for several organic pollutants, such as PAHs and heavy metals. Data on diffuse emis-sions to water is currently not provided at the S-PRTR website. Certain diffuse emissions into water are included in the international emission reporting, such as the HELCOM PLC periodical and EEA WISE SoE Emissions.The project described herein is based on the development project "Feasibility study for possible publication of diffuse emissions at SPRTR, and is designed to: Publish data on emissions from diffuse sources, primarily to water, from selected sectors and substances or substance groups. Compare data collected for these diffuse emissions in relation to totals for data reported to E-PRTR. Based on the knowledge acquired during this project to propose more regu-lar procedures for collecting data regarding diffuse emissions.Substances considered in the project include nutrients (nitrogen and phosphorus), metals (lead, cadmium, copper, mercury, nickel and zinc) and certain organic com-pounds (PAHs, PBDEs, nonylphenols, PCBs, HCHs, DDT, endosulfan, and diox-ins. There is currently no data in certain matrices for these organic pollutants.The project has four separate subprojects: Diffuse emissions of metals and nutrients to water.Diffuse emissions of certain organic pollutants to water.Diffuse emissions of nonylphenols and nonylphenol ethoxylates from different product groups.Analyses of report-ed data for air and water, and comparison with diffuse emissions.Project 1 covers the following diffuse sources: atmospheric deposition on water, forest land, agriculture, other land, stormwater, local on-site wastewater treatment facilities, industrial facilities and wastewater treatment plants not included in reporting to E-PRTR. Copper is also considered as emission from antifouling boat paint. Subpro-ject 1 findings show that the most significant emission source for nitrogen and phosphorus is agricultural and forests land. Forests dominate as the source of all metals. As well, diffuse emissions of most other metal are significant from agricul-ture, deposition on water, other land and stormwater. Geographically, distribution of emissions shows that stormwater is more significant in the south (Northern Baltic, Southern Baltic, and Skagerrak and Kattegat river basin districts) than in the north (Bothnian Bay and Bothnian Sea river basin districts). This is as expected due to greater traffic volumes in the south. In future, data from water load reporting can be easily recalculated in the geo-database to match publication in the E-PRTR. Coordinating with departments producing water emission statistics is necessary, though.Subproject 2 findings show that data for only a few organic pollutants is currently available (such as PAHs, PBDEs, nonylphenols, dioxins, DEHP, PCBs, HCH, DDT, endosulfan and chlorinated paraffins). Data for many of these substances is available only for single or a few diffuse sources (small industries and WWTPs, deposition on water, stormwater and deposition on land). Data for diffuse emis-sions of organic pollutants that is currently available are uncertain and based on few measurements.Subproject 3 shows that it is possible to estimate nonylphenols (NPequ) emissions to air, soil and wastewater. The largest source of NPequ to wastewater is from textiles, while smaller amounts are from detergents. The data are uncertain, however, as they are based on emission factors with significant uncertainties.Finally,subproject 4 findings show that all diffuse emissions are significant. Dif-fuse emission of nitrogen, phosphorus and metals to water is at least 10 times or more larger compared to point sources, in nearly all cases. Agricultural land domi-nates as a source in the case of phosphorus and nitrogen. Emissions of organic pollutants to water show significant gaps in the data because very few companies report emissions.Regarding emissions of organic pollutants and metals to the air, the difference between point sources (E-PRTR) and diffuse emissions based on data from CLRTAP are in most cases not as great as for water. For copper, diffuse emissions to air from brake linings is the largest source of diffuse emission (>90%). And for PAH, diffuse emissions from the energy sector dominates, corresponding to nearly 100% of the total. Emissions of each pollutant (nearly all) is greater to water than to air for point sources, diffuse sources, and the total.When comparing emissions from various industries, findings show that forestry industry facilities contribute approximately 90% when it comes to cadmium emis-sions to water from point sources according to E-PRTR (total 440 kg). Still, this is much lower than diffuse emissions as found in Subproject 1, 3,900 kg – indicating diffuse emissions are nearly 9 times greater. The difference for emissions to water is not very large between point sources reported to E-PRTR and those not (in the e-PRTR) – indicating that the point sources under E-PRTR include a large portion of all discharges from point sources to water.The quality of data is sufficient to show diffuse emission levels of nutrients and metals at the S-PRTR, reported for the national, river basin district or more refined levels, since this data is based on values reported to the EU and HELCOM. Re-garding organic pollutants to water and nonylphenols from products, the data is more uncertain and is therefore not recommended to be published in the S-PRTR. For emissions to air, our conclusion is that national totals, as reported to the UNPCCC and CLRTAP can be included in the S-PRTR.
|
|
| 4. |
- Hultén, Johan, et al.
(författare)
-
Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall : En kartläggning av mängder och typ av kläder, hemtextilier och skor
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet ”Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall” var att analysera vad för slags textilier som slängs i restavfallet samt uppdatera uppgifterna om hur stora mängder textilier och skor som på årsbasis slängs i hushållavfallets restfraktion (dvs. i praktiken går till energiåtervinning) i Sverige.En plockanalys innebär att insamlat avfall sorteras och protokollförs över vilka material avfallet innehåller. 391 plockanalyser utförda i svenska kommuner 2012 – 2014 användes för att beräkna genomsnittliga andelar textilier och skor i restavfallet samt totala mängder för Sverige.14 speciella plockanalyser utfördes inom projektet där skor och textilier sorterades upp i ett flertal underkategorier, alltså med högre detaljgrad än vad som i allmänhet görs i ”vanliga” plockanalyser. Det som undersökts var:• ”Speciella produktgrupper” i fyra olika kategorier textilier med förhöjd risk för innehåll av farliga ämnen, dvs. sport-, arbets-, regn- eller fritidskläder samt textil med plastigt tryck.• Undergrupperna kläder eller hemtextil• Skick, dvs. helt och oslitet samt trasigt eller slitet.• Materialslag, indelade i ett antal rena textilmaterial eller alternative tblandade och övriga textilmaterial.Att skor sorteras separat är inte standard vid plockanalys, varpå projektets 14 plockanalyser även utökades för att täcka in detta.Resultaten visar att mängden textilier i restavfallet ligger på cirka 7½ kg per person och år, vilket innebär totalt 72 000 ton i Sverige under ett år och representerar ungefär 5 kg årligen per person om man räknar bort det uppskattade bidraget från verksamheter. Det är sett till totalen en marginell och inte säkert fastställd minskning från den äldsta undersökningens cirka 8 kg. Skor utgör en betydligt mindre mängd än textilier, dvs. 1,0 kg per person eller 9800 ton i Sverige under ett år. De ”speciella produktgrupperna” uppskattas till cirka 5 100 ton av totala mängden textilier, främst dominerat av olika så kallade funktionsplagg.Bedömningen från projektets plockanalyser var att 59 procent av kläderna och hemtextilerna var i sådant skick att de skulle kunna användas igen, det vill säga hela och oslitna. Även skor i gott skick återfanns, men urvalet var alltför litet för att dra säkra slutsatser om andelen. Det bör alltså finnas potential att återanvända betydande delar av det som slängs i restavfallet samt att finna textil i ren bomull för materialåtervinning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
