| 1. |
- Bar-Sawme, Gabriel, 1985-
(författare)
-
Entering the Holy Place in Syriac Orthodox Liturgy : A Ritual and Theological Analysis
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Questions concerning sacred spaces and their relationship to ritual is of interest to historians of religion and others as well. How sacred spaces emerge and are constructed and what relationship they have to rituals are some of the areas that are dealt with in this study in relation to Syriac Orthodox liturgy.The purpose of this study is to create a better understanding of how the Sedrō of Entrance has been practiced in earlier periods and architectural contexts and to investigate what role the entrance rite may have had in constructing the sanctuary as sacred space and the worshipping community as church. The Sedrō of Entrance is a prayer employed during the rite of entrance into the altar in Syriac Orthodox Eucharistic liturgy. This study uses ritual theory to frame the rite of entrance and studies the intersection of ritual text, action and place. Two research questions are addressed: a) How is the rite of entrance into the altar, in the Syriac Orthodox liturgy, performed during the 9th-13th centuries? b) How does the rite of entrance construct the sanctuary as sacred space and the worshipping community as church? The study builds on historical material, manuscripts from the 9th to the 13th centuries, architecture, and other historical textual material. The rite of entrance is framed with ritual theory. Theological analysis is also used to support the ritual theory. The themes of the dissertation include, among others, the relationship between ritual process, ritual place, and the ritual body. It also explores the role of language in the ritual process.
|
|
| 2. |
- Bäckström, Anders, et al.
(författare)
-
Religious Change in Northern Europe. : The Case of Sweden
- 2004
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Detta utgör den sammanfattande raporten från projektet vid Vetenskapsrådet "Från statskyrka till fri folkkyrka". Rapporten visar på den komplexa förändringsbild som gäller Svenska kyrkan inför kyrka stat reformen år 2000 men också religiösa institutioner i stort. Den nordiska religiösa modellen karakteriseras av högt medlemskap och deltagande i riter men med lågt engagemang och gudstro. Detta visar på en individuell integritet i trosfrågor men med samtidigt behov av en kuturell relatering.
|
|
| 3. |
- Bäckström, Anders, et al.
(författare)
-
Religiös förändring i norra Europa : en studie av Sverige : "från statskyrka till fri folkkyrka" : slutrapport
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den svenska slutrapporten från projektet Från statskyrka till fri folkkyrka vid Vetenskapsrådet. Slurapporten visar på den komplexa situation som de nordiska folkkyrkorna står inför, med den Svenska kyrkan som exempel. Religionen privatiseras samtidigt som intresset att använda sig av kyrkans riter ligger högt. Detta tyder på en spesifikt nordisk paradox.År 1997 antogs projektet ”Från statskyrka till fri folkkyrka” av det svenska Vetenskapsrådet. Tretton självständiga delstudier har ur olika synvinklar belyst religiösa och sociala förändringsprocesser i Sverige från mitten av 1800-talet fram till idag. I denna slutrapport bearbetas och vidareutvecklas resultaten, insatta i ett sammanhang av aktuell religions- och samhällsvetenskaplig debatt.Det speciella i den svenska religiösa situationen har att göra med den tidigare starka integrationen mellan kyrka och stat. Successivt har relationen lösts upp, fram till separationen år 2000. Rapporten visar att religionen inte har spelat ut sin roll i det senmoderna samhället, utan förändras på sätt som tidigare forskning inte förutsett. I det globala tjänstesamhällets Sverige är människors trosliv starkt privatiserat, samtidigt som religionen på ett ibland överraskande sätt uppträder på den offentliga arenan. Religiösa institutioner och organisationer fungerar som existentiella och kollektiva resurser i sökandet efter livskvalitet och mening. Kyrkans auktoritet och legitimitet är inte längre kopplad till dess formella position, utan till dess upplevda värde för individ och samhälle.Nya sociala förhållanden öppnar i dag för kyrkan som social aktör, men också som samtalspartner i en dialog om samhällsutvecklingens riktning och mål.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Edgardh Beckman, Ninna
(författare)
-
Ambitiös guide om religion och sexualitet
- 2005
-
Ingår i: Svensk kyrkotidning. - 0346-2153. ; :37-38, s. s. 466-
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recension av Ann Heberlein: Den sexuella människan. Etiska perspektiv. (Studentlitteratur, Lund 2004)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Edgardh Beckman, Ninna
(författare)
-
Fader Gunnars testamente
- 2004
-
Ingår i: Kyrkans Tidning. ; :11-17 mars, s. s 32-
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recension av Vivi-Ann Grönqvist (red) Gunnar Rosendal – en banbrytare för kyrklig förnyelse (Artos, Skellefteå 2003)
|
|
| 10. |
- Edgardh Beckman, Ninna
(författare)
-
Feminism och liturgi - en ecklesiologisk studie
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The core of the thesis consists in a collection of liturgies celebrated in Sweden during The Ecumenical Decade Churches in Solidarity with Women 1988-1998, conducted by the World Council of Churches. The liturgies are seen as a Swedish example of what has become known internationally as the feminist liturgical movement. The overarching aim of the thesis is to show how a feminist ecclesiological perspective can be of help to the feminist liturgical movement in handling the dilemmas with which it is confronted in its practice.The discussion is conducted within an overarching interpretive framework of feminist ecclesiology, while the liturgies are analysed from the following perspectives: liturgical tradition, gender theory and ecclesiology. Liturgy, gender and church are themselves treated as interrelated constructions undergoing constant change and adaptation.The basic dilemma confronting the feminist liturgical movement lies in the frequent requirement to choose between a Christian and a feminist identity. The dilemma can only be resolved conclusively through a transformation of both church and society. Feminist liturgies are understood as attempts to handle this dilemma in the short term. To this end a number of different strategies are put to use. The thesis concludes by suggesting that the movement described would benefit from a more explicit self-understanding both as a feminist movement for liturgical renewal, and as church. This kind of ecclesiological framework might mitigate the consequences of choice, consequences which threaten the richness of both feminist and Christian identity.
|
|
