| 1. |
- Edlund, Ann-Catrine, 1959-, et al.
(författare)
-
Basttulijani och Janosa Eva. Personnamn och identifikation i Kågeträskdagboken 1891–1901
- 2020
-
Ingår i: Namn i skrift. Names in Writing. - Göteborg : Meijerbergs institut för etymologisk forskning. - 9789172760981 - 9789187850035 ; , s. 37-59
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper we explore the relationship between unofficial personal names and socialidentification in a peasant diary from Kågeträsk in the county of Västerbotten, datingfrom 1891–1901. From a total of 208 unique personal names we have extracted 169 unofficial personal names. Three categories of unofficial names have thereby been identified and closely analysed. The social aspects that are highlighted in the name formation are gender, place and kinship. The most extensive category consists of names where the kinship relation to the father is indicated: Adams Oskar and Nickes Tilda (60 names). The second category consists of unofficial names formed in relation to place-names: Bastulid-Johan and Strand-Alma (44 names). The third category consistsof personal names for married women given in relation to the name of her husband:Roberts Greta (17 names). The analysis shows that gender is a particularly salient social aspect in all three categories. The most part of the unofficial names used in the diary are men’s names, either their own unofficial name or the name of theirson, daughter or wife. The kinship relations that are indicated by the unofficial names hereby departs from the man in the household, whereas the kinship relations to the woman in the household are unmarked and therefore invisible in the personal naming. The social identification that is indicated by the personal names may also position women and men in different social domains. Both men and women may be identified by their kinship relation to their father and their belonging to a certain place. But while men tend to be identified as sons belonging to the village, women tend to be identified both as servants, daughters, wives or daughters-in-law belonging to the particular farm.
|
|
| 2. |
- Edlund, Ann-Catrine, 1959-, et al.
(författare)
-
”Den 1 mars då dog och stran fredrika” : Ortografiska val och språklig identifikation i en folklig dagbok från 1890-talet
- 2020
-
Ingår i: Nordiska – på gång och på språng!. - Växjö : Linnaeus University Press. - 1403-2279. - 9789189081291 - 9789189081307 ; , s. 45-75
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kågeträskdagboken, som i det här arbetet studeras, tillkom åren 1891–1901 och är skriven av två hemmavarande döttrar på gården Anten-Ors i byn Storkågeträsk, Skellefteå: Greta Dahlqvist (1859–1947) och Lovisa Dahlqvist (1862–1938).I uppsatsen utforskas den språkliga identifikation som skribenternas ortografiska val i dagboksskrivandet möjliggör. Det är uppenbart att skribenterna gör självständiga ortografiska val samtidigt som det finns inslag av normerad och standardiserad ortografi. Vi ställer oss frågan i vilken utsträckning skribenterna tillämpar ortografiska stavningsmönster.För det första undersöker vi i vilken utsträckning de båda dagboksskrivande systrarna tillämpar enskilda ortografiska normer. Här har vi valt att studera skribenternas användning av ett urval normerade ortografiska variabler.För det andra undersöker vi hur skribenterna valt att representera dialektord och lokala ortnamn i skrift där normen är obefintlig respektive mindre känd eller okänd. Tillämpar de konstans eller variation i stavningen av enskilda dialektord och lokala ortnamn?
|
|
| 3. |
- Edlund, Ann-Catrine, 1959-, et al.
(författare)
-
Kågeträskdagboken : En västerbottnisk dagbok 1891–1901 med kommentarer. Volym 2.
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901. Den är skriven av systrarna Greta Dahlqvist (1859–1947) och Lovisa Dahlqvist (1862–1938), som bodde på Anten-Ors gård i Kågeträsk i norra Västerbotten. I dagboken får vi en inblick i det dagliga livet på gården: här redovisas i detaljer husfolkets utomhusarbete under vår, sommar och höst samt kvinnornas inomhusarbete under vinterhalvåret med vävning, stickning och andra aktiviteter. Det sociala livet i byn har en framträdande plats i dagboken, och uppgifter om nattfrierier, giftermål, födslar och död finns noggrant dokumenterade. Själva dagboksutgåvan består av två volymer. I den första får man en omfattande presentation av dagbokens historiska och sociala sammanhang, och där finns också person-, ortnamns- och ordregister samt en käll- och litteraturförteckning. I denna andra volym återfinns hela dagboken med tolkning och omfattande språkliga och innehållsliga kommentarer. En tredje volym behandlar de vis- och gåtböcker som sammanställdes på Anten-Ors gård under samma tid.I den tryckta boken presenteras en dagbokssida på varje uppslag. På den högra sidan återfinns renskriften, på den vänstra sidan översättningen/tolkningen. I pdf:en presenteras dagboken istället sida för sida, vilket innebär att det inte är möjligt att läsa renskrift och översättning intill varandra.
|
|
| 4. |
-
Kågeträskdagboken, volym 2 : En västerbottnisk dagbok 1891–1901 med kommentarer
- 2022. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901 på Anten-Ors gård i norra Västerbotten och är skriven av de två systrarna Greta Dahlqvist (1859– 1947) och Lovisa Dahlqvist (1862–1938). I föreliggande volym återger vi hela dagboken med tolkning och kommentarer. I Kågeträskdagbokens volym I ges en fördjupad presentation av det historiska och sociala sammanhang där Kågeträskdagboken tillkom. Där finns också tre register: Personregister, Ort- namnsregister och Ordregister. Käll- och litteraturförteckning för källor och litteratur som åberopas i fotnoterna i volym II återfinns också i volym I. Gretas och Lovisas förstaspråk var Skelleftemålet. Talad rikssvenska hade de mött som uppläsningsspråk i mer officiella sammanhang, och i skolan lärde de sig skriva svenska. Dagbokstexten utmärker sig av starka dialektala inslag samtidigt som det är uppenbart att de båda skribenterna haft starka ambitio- ner att följa normen för det svenska riksspråket. Detta gör dagboken till ett intressant forskningsobjekt inom skriftbruksforskning som är ett tvärveten- skapligt område. För att det ska vara möjligt för nutida läsare att ta del av såväl originaltex- ten som dagbokens innehåll har vi valt att återge en noggrann transkription av dagboksanteckningarna tillsammans med en tolkning. Varje enskild dagboks- sida presenteras på ett uppslag där den radrätt återgivna transkriptionen åter- finns på den högra sidan och tolkningen på den vänstra. I volym I beskriver vi hur vi gått till väga vid redigering av transkriptionen och vilka överväganden som gjorts vid tolkningen I dagboksutgåvan återfinns två typer av numrering, dels en löpande num- rering, dels en särskild numrering av dagbokssidorna; se även innehållsförteck- ningen. Dagbokshandskriften består av tre anteckningsböcker och en stor mängd lösa blad. Numreringen av dagbokssidorna utgår från de fem sviter av anteckningar som vi upprättat: i exempelvis numreringen 4:2 anger siffran 4 dagbokssvitens nummer, medan siffran 2 säger att det är sidan 2 i denna svit. Vart och ett av dagboksåren inleds med en vinjett som kort sammanfattar några av de händelser som redovisas i anteckningarna. Intill vinjetten finns en konstbild framställd av bildkonstnär Maria Sundström som gestaltar ett dagboksutdrag. För att kunna förstå dagbokstexten krävs kunskap om dialekten, men även god kunskap om den lokala geografin och om den jordbruks- och hantverkster- minologi som används. Därför har vi utarbetat en omfattande notapparat med ingående kommentarer. Vissa ord och sakförhållanden återkommer naturligt- vis, men för att göra det möjligt för läsaren att direkt hitta en förklaring av textstället upprepas samma kommentar, en del gånger i något förkortat skick. Mängder av dialektala ord förklaras, såsom ”Med slåttanna (slåtanna) avses ’tiden för slåtter av hö’”, där dagbokens återgivning av det aktuella ordet (i detta fall slåtanna) återgivits inom parentes. I noterna kommenteras ock- så ett stort antal kulturhistoriska fenomen, såsom t.ex. njutsminne: ”När man avslutat ett hästköp kunde det beseglas med att man drack njutsminne, dvs. man drack en köpskål.” De människor som omtalas i dagboken presenteras med officiellt namn och födelseår, såsom ”Rånings-Nisch, dvs. Nils Johansson Holmqvist (1845–1907)”. I personregistret i volym I återfinner man utförliga informationer om de aktuella personerna.I fotnoterna finns dessutom hänvisningar till de tre kartor och 13 stamtavlor som inleder volym II. Kartorna är följande: Karta 1. Gårdar i Kågeträsk under sent 1800-tal; Karta 2. Platser i närmiljön; Karta 3. Byar i närmiljön. Många av de människor som omnämns i dagboken är släktingar till husfolket på Anten-Ors gård. För att det ska vara möjligt att se släktskapsrelationerna mellan de olika personerna har vi upprättat stamtavlor för Anten-Ors och de- ras släktingar. De totalt tretton stamtavlorna nämner drygt 300 personer.
|
|
| 5. |
- Sturk, Erika, et al.
(författare)
-
Skrivande i skolans alla ämnen : Reflekterande observation som metod
- 2022
-
Ingår i: Skrivdidaktik i grundskolan. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144144931 ; , s. 97-129
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln presenteras ROS-modellen. Det är en model i sex steg för reflekterande observation av skolskrivande i alla ämnen. Modellen ger lärare och blivande lärare en utgångspunkt för att arbeta med skolskrivande på vetenskaplig grund genom att förena skrivdidaktisk teori och undervisningspraktik. Med stöd i Roz Ivanics teoretiska ramverk för skolskrivande och skrivundervisning observeras och identifieras föreställningar om skrivandets mål och mening i skolskrivandet. Genom ROS-modellen kan lärare teoretiskt förankrat stärka och utveckla sin skrivdidaktiska kompetens och etablera en gemensam skrivdidaktisk terminologi för skrivande i skolans alla ämnen.
|
|
| 6. |
-
Vernacular Literacies - Past, Present and Future
- 2014
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This anthology is the outcome of a Nordic literacy-conference held at Umeå University in Sweden in June 2012, where the focus was vernacular literacy practices of the past, of the present and of the future. Vernacular literacy practices have become increasingly prominent in everyday life, especially in social media through digital technology. However, vernacular literacy is not a new phenomenon. The written word has been used for everyday purposes throughout history, in various media and using different technologies. Twenty papers from the conference are presented in this volume, with a predominance of articles dealing with the past. The historical section embraces literacy practices through the Viking Ageto the beginning of the twentieth century in Iceland, Finland, Sweden, Norway and Estonia. The contemporary section includes workplace literacies, digital literacies and literacy practices in the educational domain in a Swedish context. The volume is multi-lingual with articles in English and in the Scandinavian languages. The articles written in Swedish, Danish or Norwegian are accompanied by abstracts in English. The conference was hosted and organized by the Nordic network Vernacular Literacies, in cooperation with the Nordic project Reading and Writing from Below, and was funded by Riksbankens Jubileumsfond (‘The Swedish foundation for Humanities and Social Sciences’). Letterstedska föreningen and the Department of Language Studies at Umeå University have contributed to the production of the volume.
|
|
| 7. |
-
Att läsa och att skriva : två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Skriftteknologi har funnits i mänsklighetens tjänst i mer än 5000 år. I Norden är det först under de senaste tvåhundra åren som teknologin blivit tillgänglig för en bredare allmänhet.Under perioden 1800–2000 svepte två vågor av skriftbruk in över den industrialiserade delen av världen: en första våg som förde med sig alfabetisering, en andra med digitalisering. Vågorna har bland annat inneburit att skrift tagit allt större plats i människors vardagsliv, det man kallar vardagligt skriftbruk.I bokens tolv artiklar ges en tvärvetenskaplig belysning av vardagens läsande och skrivande. Författarna kommer från många olika ämnen: här medverkar historiker, bokhistoriker, didaktiker, etnologer, språkvetare och litteraturvetare. Artiklarna behandlar exempelvis vardagligt skriftbruk i 1800-talets skillingtryck, dagböcker och brev, 1900-talets vykort och allsångshäften – och vardagligt skriftbruk hos skolelever idag och dess konsekvenser för skrivundervisning i skolan. De flesta artiklarna är skrivna ur ett svenskt perspektiv, men placeras in i ett literacy-historiskt nordiskt sammanhang. En artikel behandlar också vardagligt skriftbruk på Island under 1800-talet.Antologin är ett resultat av den tvärvetenskapliga och nordiska samverkan som ägt rum inom nätverket ”Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden” och som åren 2009–2012 finansierats av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.
|
|
| 8. |
- Boström, Per, 1982-
(författare)
-
”Det här är ju dött tåg liksom…” : en studie av metaforer för ROMANTISK KÄRLEK i talad svenska
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study is to investigate the metaphorization of ROMANTIC LOVE in spoken Swedish. The study is based on 4 semi-structured focus group conversations with participants in two age groups; 24–33 and 50–54. A Swedish short film and questions related to the film were used as stimuli for the conversations. Research questions asked are 1) How is the concept of ROMANTIC LOVE metaphorized in the recorded group conversations? 2) How does the metaphorization vary between the conversations? and 3) What cultural model for ROMANTIC LOVE in the conversations can be reconstructed based on identified metaphorizations? The study is situated within Cognitive Linguistics and the framework of Conceptual Metaphor Theory and a Discourse Dynamics Approach to Metaphor. Consequently, metaphor is seen as a cognitive, linguistic, socio-cultural and discursive phenomenon, where metaphorization is a dynamic process that develops, adapts and flows within the conversations and between the participants. Accordingly, the identified metaphorizations are considered to be influenced by the speakers and their embodied experiences, their embodied cognition, the discourse event, and socio-cultural aspects of metaphorization. The focus of the present study, ROMANTIC LOVE, is considered as a dynamic concept based on philosophical, feminist, psychological and metaphorical research. Metaphors are identified through a discourse dynamic version of MIP and MIPVU.From the analyses, 6 systematic metaphors are proposed, where ROMANTIC LOVE is metaphorized as a PHYSICAL OBJECT (incl. as a POSSESSION and as a LIVING ORGANISM), as a CONTAINER (incl. CONSTRUCTION and BODY as a CONTAINER), as TRAVELLING together (with primary focus on TRAVELLING together rather than SOURCE or TARGET), as a UNITY (with focus on how a UNITY is ESTABLISHED, MAINTAINED and DISSOLVED, ideally by two COMPATIBLE partners), as a PHYSICAL and NATURAL FORCE and as a DISEASE (where LOVE can affect a person’s perception and sanity). In addition, ROMANTIC LOVE is, in a small number of expressions, metaphorized as a CRIME, as a PHYSICAL CONFLICT and as a GAME. The variation in metaphorization is small between the conversations. Some metaphorizations seem to be related to the age of the participants. ROMANTIC LOVE ismoreover something people usually have influence over and in some ways can control. In total, 780 metaphorical expressions and 9 source domains are identified. Departing from the interplay betweenmetaphorization and culture, a cultural model for ROMANTIC LOVE is reconstructed, where a multifaceted, embodied and experiential concept of ROMANTIC LOVE emerges.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
