| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergström, Anders, 1965-, et al.
(författare)
-
Folkhemmets museum : Byggnader och rum för kulturhistoriska samlingar
- 2005
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Under det tidiga 1900-talet kom de kulturhistoriska museerna att få en framträdande roll i samhällsbygget. Nu formades en bild av Sverige som en nation med lång och särpräglad utvecklingshistoria. Museerna engagerades i uppgiften att skapa en modern, nationell identitet.Vid museibyggnadernas gestaltning spelade de historiska monumenten en viktig roll. Vasaslotten bidrog i restaurerat skick till den historiska stämning som förknippades med museets uppgift, och de fick även en avgörande betydelse vid utformningen av de nya museerna. Efter funktionalismens genombrott förlorade monumenten sin roll som självklara förebilder. Nu skulle byggnaderna rymma funktionella arbetsplatser och utställningslokaler, men kravet på representativitet kvarstod. De museer som byggdes under 1930-talet kom därför att förena de motstridiga kraven på rationalitet och monumentalitet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bergström, Anders, 1965-, et al.
(författare)
-
Folkhemmets museum – iscensättningar av Sveriges förflutna
- 2003
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Under 1930-talet planerades och byggdes ett stort antal kulturhistoriska museer i Sverige. Detta skedde utifrån ett medvetet program som utgick från riksantikvarie Sigurd Curman. Bakom Curmans program fanns en bestämd historiesyn med vetenskapliga och folkbildande aspekter, något som kom till konkret uttryck i hur samlingarna skulle exponeras och hur byggnaden skulle organiseras. Samlingarna bestod till största delen av konstföremål från skilda epoker, som utnyttjades för att skildra den nationella och regionala utvecklingen.En viktig aspekt på 1930-talets nybyggda museer är deras relation till de historiska monument som under samma period iståndsattes och inrättades som museer. Särskilt när det gäller de kulturhistoriska museerna är det därför intressant att diskutera hur de förhåller sig till tidens restaureringar och till den historiesyn som dessa manifesterade. Martin Olssons restaurering av Kalmar slott åren 1920-40 bildar huvudexemplet från denna period.Periodens museibyggande omfattar ett tjugotal byggnader eller projekt, varav några framstår som särskilt intressanta. Studien är koncentrerad till Statens Historiska museum i Stockholm, Malmö museum och Linköpings museum. Museibyggnaderna blev föremål för allmänna tävlingar där samtidens främsta arkitekter deltog.Statens Historiska museum, av arkitekterna Romare och Scherman, utgör en programbyggnad för hela perioden. Byggnaden var föremål för en allmän tävling 1930 och presenterades efter en första omarbetning tillsammans med Sigurd Curmans artikel "Museibyggnader" i tidskriften Byggmästaren 1933. Projektet omarbetades från ursprungsversionens radikala funktionalism mot ett uttryck för nationell identitet. Malmö museum, av arkitekten Karl-Axel Stoltz, genomfördes efter en allmän tävling 1932. Uppgiften innefattade komplikationen att i gestaltningen ansluta till det befintliga Malmöhus slott. Linköpings museum, genomfört av arkitekterna Ahrbom och Zimdal efter en allmän tävling 1934, blev den av tidens museibyggnader som värderades högst.Tillsammans med tävlingsmaterialet utgör 1930-talets museibyggande ett intressant studiematerial för att belysa frågan hur tradition och historia kunde förenas med samtidens uppfattning om modernitet och framtidstro. Museibyggnaderna kan därför studeras som iscensättningar av en vetenskaplig och en ideologisk vision av Sveriges förflutna.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Edman, Victor, 1954-
(författare)
-
A Country House Goes to Town : The Relocation and Restaging of Skogaholm Manor
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the winter of 1930, the old timbered manor house at the Skogaholm estate was dismantled, log by log, loaded on a train and transported from its rural setting to Stockholm, the capital of Sweden. Reinstalled among the old farmhouses at the open-air museum Skansen, the main building was soon supplemented with two freestanding wings (with a different origin) and a suitable formal garden. Skilled craftsmen and academically trained curators carefully staged the whole ensemble, in order to present the architectural heritage and the living conditions of the landed gentry to an urban public.Skogaholm manor in its new context was clearly a success. To generations of museum visitors it became an emblem of the increasingly popular Swedish eighteenth-century manor. Although well preserved and still an attraction, the eighty-year-old staging of Skogaholm is a challenge today. The curators of the 1930s sought to combine the careful preservation of historic remnants with an urge to construct an ideal manor, which inevitably led to compromises. And some of these make it difficult for today’s visitors to interpret the environment.By looking closely at the installation of Skogaholm in the 1930s, this paper aims at a better understanding of the manor complex on display at the open-air museum. Despite its authentic components, Skogaholm manor can be seen as a full-scale historical experiment, driven by a variety of motives and professional practices within museology, historiography, architecture and conservation. To uncover some of these motives will shed light over Skogaholm as a museological artefact, and it will help today’s visitors to understand its inherent complexities and contradictions.
|
|
| 9. |
- Edman, Victor, Associate Professor, 1954-, et al.
(författare)
-
Adlig prakt och borgerlig hemtrevnad: Två historiska interiörer i Nordiska museet
- 2020
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; 78, s. 24-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Noble grandeur and bourgeois comfort: Two period rooms at the Nordic MuseumIn 1907, the newly opened Nordic Museum (Nordiska museet) in Stockholm presented a selection of the museum’s comprehensive collections. Visitors were already well acquainted with its folk-art exhibitions, but the size of the space devoted to the upper-class collections was something new. The chronologically arranged Avdelningen för de högre stånden ('Gallery of the upper classes') included period rooms, which were intended to bring to life the development of the Swedish home from the 16th century onwards. Today few traces remain of this exhibition, which was dismantled and stored away in the early 1970s. The exception is two interiors – a state bedroom from Ulvsunda Castle in Bromma, and a room from a bourgeois home at Högbergsgatan in Stockholm. Today the context of these rooms has been changed, yet after more than a century, museum visitors can still experience them. This article traces the history of how these period rooms has been altered over time, which allows them to guide us through a relatively unresearched chapter in the history of the Nordic Museum.At the turn of the century 1900, numerous period rooms were created in European and North American museums, where they formed part of the canon of art and architectural history. In recent decades, long having been regarded as a dated form of exhibition, these installations have received increasing attention by academic research. This study focuses on the Nordic Museum interiors, which from 1907 until the early 1970s were part of the museum’s comprehensive exhibition of the cultural history of the elite. The analysis is based on various questions that relate to the origin of the interiors and how the exhibition format was applied. Focusing on the two extant interiors, the article discusses what specific practices the museum developed in this area. The main goal is to shed light on the museum’s role in communicating Swedish domestic culture.The study of the Nordic Museum’s period rooms show just how closely related they were to the museum’s dissemination of knowledge as a whole. The reconstructed interiors were chosen primarily to illustrate specific phases of Swedish cultural history. The upper-class gallery was created and retained at a time when stylistic typology was a core feature of academic research into artistic artefacts. The layout of the exhibition, where visitors would walk from room to room, era to era, reinforced this chronological perspective. The concept of stylistic typology was associated with the cultural history of the elite and the shifting international currents in architecture, art and interior design. The museum’s research into domestic history and the history of the built environment interacted with its exhibition work. From this perspective, the Nordic Museum’s upper-class gallery embodies the theories and practices predominant in cultural science at the time.
|
|
| 10. |
- Edman, Victor, 1954-
(författare)
-
Carl von Linnés hus i Uppsala : En återskapad 1700-talsmiljö
- 2007
-
Ingår i: Svenska Linnésällskapets årsskrift. - 0375-2038. ; , s. 137-160
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When the Swedish Linnaeus Society was founded in 1917, one of the main objectives was to restore the entire botanical garden to the shape it had in Linnaeus’ days. The next step would be to turn the professor’s residence into a permanent museum, where furniture, household goods and other items connected to Linnaeus could be exhibited. The project was gradually carried out in the following years, and the Linnaeus Museum was inaugurated in May 1937. The restoration of Linnaeus’ house and the construction of the museum during the 1930s is of considerable interest. The process took place in a time when Swedish 18th century architecture was subject to revaluation, and the restoration and furnishing of Linnaeus’ house can be analyzed from a historiographical point of view. Other significant aspects are contemporary theories of national heritage and museology.
|
|
