| 1. |
- Claeson, Anna-Sara, 1974-, et al.
(författare)
-
Stress and sleep in relation to severity of building related symptoms
- 2023
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine. - : Wolters Kluwer. - 1076-2752 .- 1536-5948. ; 65:7, s. 541-545
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: This study investigates different aspects of stress and sleep in medically examined individuals with varying severity of building-related symptoms (BRS).METHODS: Three questionnaires were used to assess acute and long-term stress and sleep (Perceived Stress Scale; Shirom Melamed Burnout Questionnaire, and Karolinska Sleep Questionnaire).RESULTS: Individuals with BRS, regardless of severity, did not differ in level of perceived stress (indicator of short-term stress). The indicators of long-term stress differed between the groups where an increased severity was associated with higher levels of burnout and sleep problems.CONCLUSIONS: The study suggests an association between symptom severity and measures of long-term stress and sleep quality. This has implications for the treatment of persons affected by BRS, because not only the environment needs to be treated, but also the concurrent signs of distress, such as burnout or sleep problems.
|
|
| 2. |
- Edvardsson, Berit, et al.
(författare)
-
Coping and Self-image in Patients With Symptoms Attributed to Indoor Environment
- 2013
-
Ingår i: Archives of Environmental & Occupational Health. - : Informa UK Limited. - 1933-8244 .- 2154-4700. ; 68:3, s. 145-152
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigated self-image and coping ability in a group of patients with symptoms from indoor environment. A follow-up questionnaire was sent to 239 patients previously referred with nonspecific building-related symptoms at University Hospital in Umeå, Sweden. One hundred seventy-four women and 14 men answered and the patient group rated their self-image as more spontaneous, more positive, and less negative than a control group. The patient group rated higher on the cognitive scale in the Coping Resources Inventory (CRI) than the control group. The female patients had an increased risk of not being able to work associated with a low score on negative self-image. The authors conclude that certain personality traits may be potential risk factors that increase the probability of encountering and experiencing stressful work situations. The resulting stress may increase workers' susceptibility to indoor environment exposure.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Edvardsson, Berit, 1953-
(författare)
-
"Det är inte mig det är fel på, det är huset" : en studie av prognosfaktorer och bemötande med fokus på sjuka hus-syndromet
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Sick Building Syndrome, SBS, är fortfarande 2015 ett tillstånd som vållar mycket diskussion. Symtomen kan grupperas i slemhinnesymtom, hudsymtom och allmänna symtom. I definitionen ingår att personen/ personerna som fått symtom har exponerats för dålig inomhusluft i en speciell byggnad. När personen inte är i byggnaden så förbättras eller försvinner symtomen. Många olika faktorer kan orsaka eller medverka till uppkomst eller försämringar av SBS-symtom, som t.ex. luftens innehåll av olika ämnen, luftflöden, temperatur, buller, fukt och mögel. Utbredd enighet finns om att fukt och mögel i byggnaderna påverkar eller ger upphov till symtom hos vissa personer som exponeras där. Psykosociala faktorer som arbetets organisation och krav och individuella faktorer som kön och personlighet påverkar också.Syfte: Hypotesen är att faktorer som tidigare hälsa, åtgärder på arbetet, tid, behandling, personlighet och copingresurser alla kan påverka prognosen för SBS-patienterna. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur symtomen påverkar arbetsförmågan och om patienterna återhämtar sig från SBS-symtomen. Ett annat syfte är att undersöka bemötande och de erfarenheter som SBS-symtomen gett en grupp av informanter med SBS. För att förstå om personlighet mätt med självbild och coping hade någon betydelse för progressionen av SBS-symtom och arbetsförmåga gjordes jämförelser av personlighet mellan en patientgrupp med SBS, en patientgrupp med handeksem, en patientgrupp med elkänslighet och en normalpopulation.Metod: En uppföljningsenkät skickades till 239 patienter med SBS-symtom som under åren 1986–1998 blivit undersökta och bedömda på Universitets-sjukhuset i Umeå, Sverige. Frågorna innehöll social och medicinsk status, nuvarande symtom, behandlingar, åtgärder på arbetsplatsen, coping och självbild och svarsfrekvensen var 79,1%. Prognos och riskfaktorer för prognos beräknades för SBS-patienterna. Mätningar av personlighetsfaktorer gjordes med instrumentet Structural analysis of Social Behaviour, SASB, och coping mättes med Coping Resources Inventory, CRI. Likadana uppföljningsenkäter skickades till en grupp patienter med handeksem och patienter med upplevd elkänslighet. Svarsfrekvensen var 68% respektive 73% och enkätsvaren har sedan analyserats och jämförts genom beräknngar av prognos med fokus på självbild och coping för SBS-patienterna och handeksempatienterna. Jämförelser gjordes också mellan de tre olika grupperna och en kontrollgrupp vad gäller självbild och coping. För att undersöka erfarenheterna av SBS-symtomen och bemötandet genomfördes kvalitativa intervjuer med 10 informanter som hade eller hade haft SBS-symtom. Fem av dem hade diagnostiserats en längre tid tillbaka medan de andra fem hade haft SBS-symtomen en kortare period. Semi-strukturerade intervjuformulär användes vid intervjuerna och anlyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Graden och svårigheten av SBS-symtomen minskade över tid trots att nästan hälften av SBS-patienterna beskrev att symtomen var mer eller mindre oförändrade efter 7 år eller mer. Risken att ha symtom vid uppföljningen var större för de patienter som remitterats sent efter symtomdebut men även för de som hade kort uppföljningstid. Risken att inte ha någon arbetsförmåga vid uppföljningen var signifikant ökad om det var mer än ett års skillnad mellan symtomdebut och första läkarbesöket p.g.a. SBS-symtomen eller om patienten vid första undersökningen hade fler än 5 SBS-symtom. Dagliga aktiviteter som t.ex. bussåkning förvärrade också symtomen för patienterna. Informanternas upplevelser av SBS-symtomen från början visar en influensaliknande bild med rinnande näsa och ögon, heshet, hosta och huvudvärk. Informanterna agerar för att klara av situationen när symtomen förvärras. Genom hela processen upplever de en brist på bekräftelse och stöd från arbetsgivare, primärvård, företagshälsovård och fastighetsförvaltare.Alla tre patientgrupperna hade högre värden i spontan och positiv självbild i jämförelse med en kontrollgrupp. De hade också alla lägre värden i kontroll medan patienterna med handeksem och de med elkänslighet hade högre värden i sin negativa självbild. När det gäller coping skilde sig inte patientgrupperna från kontrollgruppen utom i CRI kognitiv där SBS-patienterna hade hög poäng i motsats till handeksempatienterna som hade låg poäng i samma domän. De elkänsliga patienterna hade i stället höga poäng i domänen andlig/filosofisk. Självbild eller copingförmåga var inte associerade med SBS-symtom eller symtom av handeksem vid uppföljningen och deras personlighet påverkade inte arbetsförmågan. Tidigare atopisk dermatit var en signifikant risk för kvarvarande symtom men inte för arbetsförmågan hos handeksempatienterna.Slutsats: En grupp av patienter som tidigare diagnostiserats för symtom från inomhusmiljön har kroniska symtom och påverkan på sitt sociala liv. Över tid minskar symtomen. Resultaten pekar på att ett tidigt omhändertagande är av vikt. SBS-symtomen är från början svåra att upptäcka för alla inblandade och kunskap om hur symtomen kan uppstå i dagligt liv kan bidra till bredare förståelse. Erfarenheterna från personer med SBS visar på avsaknad av bekräftelse och stöd från vården, företagshälsan, arbetsgivare och fastighetsförvaltare. Sambandet mellan symtom och inomhusmiljö får inte glömmas bort. Stöd och bekräftelse innebär också kunskap om skyldigheter för arbetsgivare och fastighetsförvaltare.Skillnad i självbild i jämförelse med en kontrollgrupp ses hos patientgrupperna med symtom som är delvis oförklarade men också hos handeksempatienter med ett väletablerat tillstånd. Det kan innebära att patienter med kroniska tillstånd överlag kan avvika från den allmänna populationen. Patienterna visar som grupp en hög positiv och hög spontan självbild som kan leda till svårigheter att sätta gränser. Detta kan leda till en mental stress och i förlängningen också ge en ökad känslighet/sårbarhet för miljöfaktorer.
|
|
| 5. |
- Edvardsson, Berit, et al.
(författare)
-
Exploring coping and self-image in patients with hand eczema through a comparison with patients attributing their symptoms to indoor environment or electromagnetic fields
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PurposeThe aim of this study was to investigate self-image and coping ability among patients with hand eczema and to compare those findings with a normal population to find out if these personality components are important prognostic factors for the progress of symptoms and for work capability. Furthermore we compared the self-image and coping ability of the hand eczema patients with other patients whose symptoms are attributed to their indoor environment (SBS) and patients whose symptoms are attributed to electromagnetic fields, IEI/EMF.MethodsThe patients were examined, diagnosed and given treatment at appropriate clinics in Norrlands University Hospital, in Umeå, Sweden. For follow-up a postal questionnaire containing questions including medical and social status, treatment , self-image and coping skills was sent to 383 patients, response rate 68.1 %. Measurement of personality traits was done using the Structural analysis of Social Behaviour (SASB) and the Coping Resources Inventory (CRI) to assess coping skills. Similar follow-up questionnaires for patient groups with SBS and perceived electrical sensitivity were used and response rates were 79.1 % respectively 73%. Comparisons were made between self-image and coping among patients with hand eczema, SBS patients and patients with electrical hypersensitivity, and a selection from the general population. ResultsHand eczema patients scored higher on spontaneous and positive self-image (SASB) than a comparison group. They also had a high score on negative self-image similar to IEI/EMF patients. On the CRI cognitive domain, hand eczema patients had a lower score than the comparison group. Self-image or coping ability was not associated with persistent hand eczema symptoms or work capability at follow-up. Previous atopic dermatitis was the only consistent predictor of hand eczema at follow-up.ConclusionsDifferences in personality traits were seen in a well-established condition and not only in patients with medically unexplained symptoms such as SBS and perceived sensitivity to electromagnetic fields. This can imply that patients with chronic symptoms in general can deviate from the general population with respect to self-image and coping ability.
|
|
| 6. |
- Edvardsson, Berit, et al.
(författare)
-
Medical and social prognoses of non-specific building-related symptoms (Sick Building Syndrome) : a follow-up study of patients previously referred to hospital
- 2008
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer-Verlag New York. - 0340-0131 .- 1432-1246. ; 81:7, s. 805-812
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives The aim of this study was to describe and analysethe medical and social prognoses of patients with nonspeciWcbuilding-related symptoms.Methods A follow-up questionnaire focusing on current medical and social status, care, treatment, other actions taken and personality traits was sent to 239 patients with non-speciWc building-related symptoms assessed during theperiod between1986 and 1998 at University Hospital in Umeå, Sweden. The response rate was 79%.Results Fatigue, irritation of the eyes, and facial erythemawere the most common weekly symptoms reported atfollow-up. As females constituted 92% of the respondents,statistical analyses were restricted to women. The level andseverity of symptoms decreased over time, although nearlyhalf of the patients claimed that symptoms were more or lessunchanged after 7 years or more, despite actions taken.Twenty-Wve percent of the patients were on the sick-list, and20% drew disability pension due to persistent symptoms atfollow-up. The risk of having no work capabilities at followupwas signiWcantly increased if the time from onset to Wrstvisit at the hospital clinic was more than 1 year. This riskwas also signiWcantly higher if the patient at the Wrst visithad Wve or more symptoms. All risk assessments wereadjusted for length of follow-up. Symptoms were oftenaggravated by diVerent situations in everyday life.Conclusions Long-lasting symptoms aggravated by environmentalfactors exist within this group of patients. Theresults support that early and comprehensive measures forrehabilitation are essential for the patients.
|
|
| 7. |
- Edvardsson, Berit, et al.
(författare)
-
Patient experiences of developing Sick Building Syndrome (SBS) symptoms and related encounters – a qualitative study
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objective:This study aimed to describe the experiences and encounters of a group of people with Sick Building Syndrome (SBS) as their symptoms emerged.Design, methods and subjects:A semi-structured interview was performed with 10 informants with symptoms of SBS. Five of them were previously diagnosed and had participated in an earlier follow-up study. The remaining five had had SBS symptoms for a shorter period. The interviews were analysed using qualitative content analysis. To ensure trustworthiness triangulation was used. Results:The analysis resulted in a main theme: Conflicting Interpretations of SBS Symptoms, and three subthemes: Gradual Understanding of SBS Symptoms, Experience of Rejection and Experience of Confirmation. The main theme and the sub-themes together represent a process where the informants’ experiences of belief and support, lack of support and disbelief and limited understanding occurs when they are perceiving symptoms, looking for explanations, understanding the connection between symptoms and being in a poor indoor environment and while managing their SBS symptoms.The symptoms, when they first appear, often appear similar to that of flu. When the informants realise the connection between the symptoms and the building some of them decide that “Okay, enough is enough, there’s nothing wrong with me, it’s the building”. Many of the informants act to change the way they manage the situation as a result of increased symptoms. During this whole process the informants/patients perceived a lack of confirmation and support from e.g. employers, primary health care and occupational health care centres. The informants were confirmed by colleagues acting for a better indoor environment.Conclusion:The symptoms of SBS are diffuse and difficult to recognise for all involved. The experiences of those who have dealt with this issue are in line with knowledge relating to other diseases not recognised as legitimate. It is important for healthcare personnel to be aware of the possible connection between symptoms and the indoor environment. For employers and facility managers, knowledge of their obligations in terms of the working environment is important. The importance of confirmation in encounters has to be underlined.
|
|
| 8. |
- Edvardsson, Berit, et al.
(författare)
-
The medical and social prognosis of Sick Building Syndrome : a follow-up study focusing on female patients
- 2005
-
Ingår i: Indoor air 2005. - Beijing : Tsinghua university press. ; , s. 3706-3710
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A follow-up questionnaire focusing medical and social status, actions taken and personality traits was sent to 239 patients with Sick Building Syndrome (SBS) registered at the University Hospital in Umea, Sweden. The response rate was 79 percent. As females constituted 92 percent of the respondents all statistical analyses were restricted to women. Almost half of the respondents had been exposed to environments with visible water damages. Fatigue, irritated eyes and facial erythema were the most common symptoms. Nearly half of the patients claimed that the symptoms were more or less unchanged after 7 years or more. Twenty-five percent of the patients were on the sick-list and twenty percent drew disability pension due to SBS-symptoms at follow-up. Symptoms were often aggravated in different situations in everyday life. No important deviations concerning personality factors were found. The results support that early and comprehensive measures for rehabilitation are essential for these patients.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jansson, Terésa, et al.
(författare)
-
Askersundfallet : Förföljande strategier i ett LVU-ärende
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera art och förekomst av förföljande strategier i en barnavårdsutredning. Författarna bedömer att 42 förföljande strategier förekommer och att det förekommer 8 huvuddrag hos strategierna. Dessa huvuddrag är myndigheten vet bäst, svartmåla föräldrarna, få barnen och föräldrarna att framstå som vårdbehövande, driva igenom och kvarhålla fattade beslut, ignorera lagar och förordningar, förstöra för familjen viktiga relationer, påverka läsaren, ignorera elementära saklighetsaspekter. Författarnas slutsats är att förföljande strategier förekommer i rikligt mått i handläggningen samt att Regeringsformens (1 kap 9§) intentioner om saklighet och opartiskhet ej följts.
|
|
