SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Edvardsson Rasmussen Anna) "

Sökning: WFRF:(Edvardsson Rasmussen Anna)

  • Resultat 1-8 av 8
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Churakov, Mikhail, et al. (författare)
  • Milk fatty acids as indicators of negative energy balance of dairy cows in early lactation
  • 2021
  • Ingår i: Animal. - : Elsevier BV. - 1751-7311 .- 1751-732X. ; 15
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Most dairy cows experience negative energy balance (NEB) in early lactation because energy demand for milk synthesis is not met by energy intake. Excessive NEB may lead to metabolic disorders and impaired fertility. To optimize herd management, it is useful to detect cows in NEB in early lactation, but direct calculation of NEB is not feasible in commercial herds. Alternative methods rely on fat-to-protein ratio in milk or on concentrations of non-esterified fatty acids (NEFA) and β-hydroxybutyrate (BHB) in blood. Here, we considered methods to assess energy balance (EB) of dairy cows based on the fatty acid (FA) composition in milk. Short- and medium-chain FAs (primarily, C14:0) are typically synthesized de novo in the mammary gland and their proportions in milk fat decrease during NEB. Long-chain FAs C18:0 and C18:1 cis-9 are typically released from body fat depots during NEB, and their proportions increase. In this study, these FAs were routinely determined by Fourier-transform infrared spectroscopy (FTIR) of individual milk samples. We performed an experiment on 85 dairy cows in early lactation, fed the same concentrate ration of up to 5 kg per day and forage ad libitum. Daily milk yield and feed intake were automatically recorded. During lactation weeks 2, 4, and 6 after calving, two milk samples were collected for FTIR spectroscopy, Tuesday evening and Wednesday morning, blood plasma samples were collected Thursday morning. Net energy content in feed and net energy required for maintenance and lactation were estimated to derive EB, which was used to compare alternative indicators of severe NEB. Linear univariate models for EB based on NEFA concentration (deviance explained = 0.13) and other metabolites in blood plasma were outperformed by models based on concentrations of metabolites in milk: fat (0.27), fat-to-protein ratio (0.18), BHB (0.20), and especially C18:0 (0.28) and C18:1 cis-9 (0.39). Analysis of generalized additive models (GAM) revealed that models based on milk variables performed better than those based on blood plasma (deviance explained 0.46 vs. 0.21). C18:0 and C18:1 cis-9 also performed better in severe NEB prediction for EB cut-off values ranging from −50 to 0 MJ NEL/d. Overall, concentrations of C18:0 and C18:1 cis-9 in milk, milk fat, and milk BHB were the best variables for early detection of cows in severe NEB. Thus, milk FA concentrations in whole milk can be useful to identify NEB in early-lactation cows.
  •  
3.
  • Edvardsson Rasmussen, Anna, et al. (författare)
  • A randomized study on the effect of an extended voluntary waiting period in primiparous dairy cows on fertility, health, and culling during first and second lactation
  • 2023
  • Ingår i: Journal of Dairy Science. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 106, s. 8897-8909
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • When the voluntary waiting period (VWP), defined as the days between calving and when the cow is eligible to receive the first insemination, is extended, high-yielding dairy cows may have better opportunities to regain energy balance before first insemination. This study investigated the effect of an extended (145–215 days in milk [DIM], n = 280) or conventional (25–95 DIM, n = 251) VWP treatment on fertility, disease incidence, and culling rate in cows during their first lactation. The cows were also followed through a second lactation without intervention regarding VWP, during which the farmers could decide when they wished to start the inseminations. This was done in a randomized-controlled study on 16 high-yielding commercial herds in southern Sweden, containing a total of 531 primiparous cows of the Holstein and Red Dairy Cattle breeds. Data from the Swedish national dairy herd recording scheme collected between August 2018 and September 2021 were used in the analysis, including records on breed, calvings, estrus intensity, inseminations, disease, somatic cell count, culling date, and culling reason. During first lactation, more cows receiving the extended VWP treatment showed strong estrus intensity (score 4–5, 55% vs. 48%) and fewer showed moderate estrus intensity (score 3, 35% vs. 43%) at first insemination, compared with cows receiving the conventional VWP treatment. First service conception rate (FSCR) was higher (67% vs. 51%) and number of inseminations per conception (NINS) was lower (1.6 vs. 2.0) during the first lactation for cows receiving the extended compared with the conventional VWP treatment. For disease incidence rate or culling rate expressed as number of events per cow-time in the study, we found no differences between the cows receiving the 2 VWP treatments in any lactation. Calving to first service interval during second lactation was longer (86 vs. 74 d) for cows with extended compared with conventional VWP. In conclusion, primiparous cows with extended VWP showed improved reproductive functions, in the form of higher estrus intensity, greater FSCR, and lower NINS, during the first lactation. However, we observed no apparent effect on these fertility measures during the following lactation (without VWP intervention) and no differences in disease prevalence or culling between cows receiving the 2 different VWP treatments in either lactation. Compliance with the planned VWP treatment was lower for cows with planned extended compared with planned conventional VWP treatment. We studied the “intention-to-treat” effect (i.e., the results for all cows randomized to each treatment regardless of whether the planned VWP was achieved or not) to identify any bias arising due to degree of compliance. However, we found no difference in culling rate between cows randomized to an extended VWP compared with those randomized to a conventional VWP. These findings can be used to support management decisions on VWP length in high-yielding dairy herds.
  •  
4.
  • Edvardsson Rasmussen, Anna, et al. (författare)
  • A randomized study on the effect of extended voluntary waiting period in primiparous dairy cows on milk yield during first and second lactation
  • 2023
  • Ingår i: Journal of Dairy Science. - : American Dairy Science Association. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 106, s. 2510-2518
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Extending the voluntary waiting period (VWP) for primiparous cows can have a positive impact on fertil-ity without a negative impact on milk production per day in the calving interval (CInt). We investigated the effect of extended VWP during first lactation on milk yield (MY) during 2 consecutive lactations in primipa-rous cows. The study involved 16 commercial herds in southern Sweden. A total of 533 Holstein and Red dairy cattle (Swedish Red, Danish Red, Ayrshire) dairy cows were randomly assigned to a conventional 25 to 95 d VWP (n = 252) or extended 145 to 215 d VWP (n = 281). Data on calvings, inseminations, and test-day yields were retrieved from the Swedish Milk Record -ing System. Cows with VWP according to plan and completing 1 or 2 CInt with a second or third calving were included in the data analysis. Whole lactation and 305-d energy-corrected milk (ECM) yield were higher for the extended VWP group than the conventional VWP group in both the first lactation (12,307 vs. 9,587 and 9,653 vs. 9,127 kg ECM) and second lactation (12,817 vs. 11,986 and 11,957 vs. 11,304 kg ECM). We found no difference between the VWP groups in MY per day during the first CInt or during the first and second CInt combined, although MY per day during the second CInt was around 1.5 kg higher for cows with extended VWP than for cows with conventional VWP. Thus extended VWP for primiparous cows can be used as a management tool without compromising MY.
  •  
5.
  • Edvardsson Rasmussen, Anna (författare)
  • Extended voluntary waiting period before first insemination in primiparous dairy cows : effects on milk production, fertility, and health
  • 2023
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Extension of the voluntary waiting period (VWP) before first insemination after calving, could decrease the frequency of demanding transition periods both at cow and herd level. In the initial study of this thesis, the cows were randomized to an extended (155-205 d) or conventional (35-85 d) VWP and assessed during their first and second lactation. In a later study on customized extended VWP, cows expected to be suited for extended VWP were selected based on high genomic persistency index, calving difficulties or disease in early lactation, and high early lactation yield, and then randomly allocated to extended (≥185) or conventional (≤90) VWP.For cows with randomized extended compared with conventional VWP, milk yield per day in the calving interval was maintained during the first lactation and higher during the second lactation, milk yield before dry-off was lower and reproductive performance was improved. Cows with customized extended VWP showed similar improvements compared with cows expected to be suited for an extended but receiving conventional VWP, but in contrast to the randomized study, the dry period was not longer for cows randomized to customized extended VWP. Extending the VWP had no effect on disease incidence and culling rate. Extended VWP for primiparous cows in high-yielding herds can thus make use of modern dairy cows’ great potential for milk production and fertility, thereby potentially increasing flexibility and resilience in dairy herds.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Nilsson, Anita, 1960- (författare)
  • Att vårda äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer : attityder, processer, innebörder
  • 2013
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inledning: Äldre personer med kognitiv svikt, exempelvis i form av demenssjukdom, delirium eller depression, är en vanligt förekommande population inom svensk sjukhusvård. Dessa äldre kan ha särskilda behov till följd av en försämrad kognition, men litteraturen tyder på att akutsjukhusens miljö, organisation och vårdprocesser inte alltid stödjer tillgodoseendet av dessa behov.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa vården av äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer.Metoder: Avhandlingen består av fyra delstudie. I studie I tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska personalens attityder till äldre patienter med kognitiv svikt, personalens tillfredsställelse med vården och arbetet samt upplevelsen av personcentrerat vårdklimat (n=391). I studie II användes en Grounded theory design för att undersöka hinder för personcentrerad vård för äldre personer med kognitiv svikt på en akutmedicinsk vårdavdelning. I studie III tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska de psykometriska egenskaperna i den svenska versionen av ”The Person-centred care of Older People with cognitive impairment in Acute Care scale” (POPAC) i ett urval av sjukhuspersonal (n=293). I studie IV användes en fenomenologisk hermeneutisk design för att belysa innebörder av att vårda äldre patienter med kognitiv svikt på akuta sjukvårdavdelningar utifrån vårdpersonals (n=13) berättelser.Resultat: Studie I visade att deltagande personal skattade en neutral attityd till äldre patienter med kognitiv svikt i spektret mellan negativa och positiva attityder, samt att faktorer som att vara yngre, undersköterska och att uppleva vården av de äldre som betungande, hade samband med mer negativa attityder. Resultaten visade också att vårdpersonal upplevde att äldre patienters kognition sällan utvärderades under vårdtiden, samt att man sällan baserade vården på evidensbaserade riktlinjer för vård av äldre med kognitiv svikt. Studie II belyste att ett organisatoriskt fokus på medicinska behov, åtgärder och rutiner bidrog till att personal hamnade steget efter i relation till att synliggöra och möta dessa äldre personers multidimensionella behov, och att detta kunde medföra tecken på vårdlidande för de äldre, utanförskap för närstående och frustration för personal. Studie III stödde en fortsatt användning av POPAC-skalan för skattningar av upplevd förekomst av personcentrerade vårdprocesser för äldre patienter med kognitiv svikt, men att ytterligare studier rekommenderades framförallt av skalans olika dimensioner. Studie IV belyste att ju större avstånd som upplevs mellan vad vårdpersonalen kan göra (verklig vård) och vad de vill göra (ideal vård) för äldre patienter med kognitiv svikt i akuta vårdmiljöer, desto meningslösare upplevs vården, och desto större blir hotet mot personalens personlig-professionella integritet. Den tolkade helheten visar på att vårda äldre patienter med kognitiv svikt inom akutsjukvård betyder att försöka ge omvårdnad i miljöer som inte stödjer vårdpersonalens personlig-professionella integritetSlutsatser: En rimlig konklusion av dessa resultat är att det i sjukhusmiljöer där äldre patienter ofta vårdas kan finnas anledning att diskutera och ytterligare studera hur attityder, synsätt på och målsättningar för vården och dess innehåll, åtgärder och interventioner kan främja eller motverka en god omvårdnad för de äldre med kognitiv svikt. Det kan också finnas anledning att se över hur personalen kan stödjas i att ge person-centrerad vård till de äldre, exempelvis genom riktlinjer för vård av äldre personer med kognitiv svikt, standardiserade skattningar av kognition, samt implementering av vårdprocesser som stödjer en personcentrerad vård för dessa patienter. Det kan också finnas behov av att ytterligare kritiskt granska hur organisatoriska och miljömässiga faktorer på avdelningar stödjer eller motverkar en personcentrerad vård för äldre patienter med kognitiv svikt. Därtill kan det finnas behov av att skapa ytterligare förutsättningar för vårdpersonalen att bevara och utveckla sin personlig-professionella integritet genom att utveckla miljöer som ger möjligheter för dem att ge en god omvårdnad till dessa äldre.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-8 av 8
Typ av publikation
tidskriftsartikel (4)
konferensbidrag (2)
doktorsavhandling (2)
Typ av innehåll
refereegranskat (4)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (3)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Holtenius, Kjell (5)
Båge, Renee (4)
Strandberg, Erling (4)
Kronqvist, Cecilia (4)
Lundberg, Anna (1)
Karlsson, Anders (1)
visa fler...
Boqvist, Sofia (1)
Lützelschwab, Claudi ... (1)
Bengtsson, Marie (1)
Andersson, Maria (1)
Hellman, Stina (1)
Helldin, Jan Olof (1)
Röös, Elin (1)
Strid, Ingrid (1)
Röcklinsberg, Helena (1)
Wallenbeck, Anna (1)
Vico, Giulia (1)
Öhman, Karin (1)
Von Brömssen, Claudi ... (1)
Keeling, Linda (1)
Hajdu, Flora (1)
Gunnarsson, Stefan (1)
Algers, Bo (1)
Staaf Larsson, Birgi ... (1)
Jörgensen, Svea (1)
Lindsjö, Johan (1)
Kumm, Karl-Ivar (1)
Kvarnström, Marie (1)
Alsing Johansson, To ... (1)
Sternberg Lewerin, S ... (1)
Eriksson, Ola (1)
Yngvesson, Jenny (1)
Lundström, Johanna (1)
Butler, Andrew (1)
Edberg, Anna-Karin, ... (1)
Danielsson, Rebecca (1)
Gerhardt, Karin (1)
Petersson, Lisa (1)
Verbeek, Else (1)
Ekstrand, Carl (1)
Lidberg, William (1)
Eggers, Jeannette (1)
Carlsson, Georg (1)
Lalander, Cecilia (1)
Beckman, Malin (1)
Marquardt, Kristina (1)
Stålhammar, Sanna (1)
Ersson, Back Tomas (1)
Lilliehöök, Inger (1)
Bertram, Michael (1)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (7)
Umeå universitet (1)
Språk
Engelska (6)
Svenska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Lantbruksvetenskap (6)
Naturvetenskap (1)
Medicin och hälsovetenskap (1)
Samhällsvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy