| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
|
|
| 3. |
- Arup, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlista över lavar Lichenes
- 2020
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2020. - 9789187853548 - 9789187853555 ; , s. 89-96
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Berglund, Håkan, et al.
(författare)
-
Arters spridning i en grön infrastruktur : kunskapsöversikt och vägledning för analyser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport innehåller fem kapitel som tillsammans ska bidra med vetenskapligt faktaunderlag och vägledning i olika frågor om arters spridning och spridningsmöjligheter – eller konnektivitet som det också kallas. I kapitel 1 ges en översikt av hur arbetet med grön infrastruktur kan organiseras och hur kunskap om arters spridning och konnektivitet kan vägas in i analyser. Kapitel 2 ger en introduktion till facktermer och matematiska modeller som används för att beskriva arters spridning och konnektivitet. Kapitel 3 och 4 innehåller kunskapsöversikter med fokus på forskningsstudier av djurs, växters och svampars spridning i skog samt i andra terrestra landskapstyper (gräsmarker, våtmarker och fjäll). I kapitel 5 översätts det som framkommit i kunskapsöversikterna till vägledning om när och hur spridning och konnektivitet bör vägas in i analyser av grön infrastruktur.
|
|
| 5. |
- Brodin, Yngve, et al.
(författare)
-
Tvåvingar Diptera
- 2020
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2020 – The 2020 Red List of Swedish Species. - 9789187853548 ; , s. 133-140
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Svampar Fungi
- 2020
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2020. - 9789187853548 ; , s. 67-88
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Arter försvinner i rekordtakt, men ljuspunkter finns
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Flera vetenskapliga studier visar att jordens arter nu försvinner i en takt som inte haft någon motsvarighet under de senaste 66 miljoner åren. Men det finns ljuspunkter i form av negativa trender som har vänts under senare år, inte minst i Sverige.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Yttri, K. E., et al.
(författare)
-
Composition and sources of carbonaceous aerosol in the European Arctic at Zeppelin Observatory, Svalbard (2017 to 2020)
- 2024
-
Ingår i: Atmospheric Chemistry and Physics. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 24:4, s. 2731-2758
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We analyzed long-term measurements of organic carbon, elemental carbon, and source-specific organic tracers from 2017 to 2020 to constrain carbonaceous aerosol sources in the rapidly changing Arctic. Additionally, we used absorption photometer (Aethalometer) measurements to constrain equivalent black carbon (eBC) from biomass burning and fossil fuel combustion, using positive matrix factorization (PMF). Our analysis shows that organic tracers are essential for understanding Arctic carbonaceous aerosol sources. Throughout 2017 to 2020, levoglucosan exhibited bimodal seasonality, reflecting emissions from residential wood combustion (RWC) in the heating season (November to May) and from wildfires (WFs) in the non-heating season (June to October), demonstrating a pronounced interannual variability in the influence of WF. Biogenic secondary organic aerosol (BSOA) species (2-methyltetrols) from isoprene oxidation was only present in the non-heating season, peaking in July to August. Warm air masses from Siberia led to a substantial increase in 2-methyltetrols in 2019 and 2020 compared to 2017 to 2018. This highlights the need to investigate the contribution of local sources vs. long-range atmospheric transport (LRT), considering the temperature sensitivity of biogenic volatile organic compound emissions from Arctic vegetation. Tracers of primary biological aerosol particles (PBAPs), including various sugars and sugar alcohols, showed elevated levels in the non-heating season, although with different seasonal trends, whereas cellulose had no apparent seasonality. Most PBAP tracers and 2-methyltetrols peaked during influence of WF emissions, highlighting the importance of measuring a range of source-specific tracers to understand sources and dynamics of carbonaceous aerosol. The seasonality of carbonaceous aerosol was strongly influenced by LRT episodes, as background levels are extremely low. In the non-heating season, the organic aerosol peak was as influenced by LRT, as was elemental carbon during the Arctic haze period. Source apportionment of carbonaceous aerosol by Latin hypercube sampling showed mixed contributions from RWC (46 %), fossil fuel (FF) sources (27 %), and BSOA (25 %) in the heating season. In contrast, the non-heating season was dominated by BSOA (56 %), with lower contributions from WF (26 %) and FF sources (15 %). Source apportionment of eBC by PMF showed that FF combustion dominated eBC (70±2.7 %), whereas RWC (22 ± 2.7 %) was more abundant than WF (8.0 ± 2.9 %). Modeled BC concentrations from FLEXPART (FLEXible PARTicle dispersion model) attributed an almost equal share to FF sources (51 ± 3.1 %) and to biomass burning. Both FLEXPART and the PMF analysis concluded that RWC is a more important source of (e)BC than WF. However, with a modeled RWC contribution of 30 ± 4.1 % and WF of 19 ± 2.8 %, FLEXPART suggests relatively higher contributions to eBC from these sources. Notably, the BB fraction of EC was twice as high as that of eBC, reflecting methodological differences between source apportionment by LHS and PMF. However, important conclusions drawn are unaffected, as both methods indicate the presence of RWC- and WF-sourced BC at Zeppelin, with a higher relative BB contribution during the non-heating season. In summary, organic aerosol (281 ± 106 ng m−3) constitutes a significant fraction of Arctic PM10, although surpassed by sea salt aerosol (682 ± 46.9 ng m−3), mineral dust (613 ± 368 ng m−3), and typically non-sea-salt sulfate SO24− (314 ± 62.6 ng m−3), originating mainly from anthropogenic sources in winter and from natural sources in summer.
|
|
