| 1. |
- Sundelöf, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2021 : Resursöversikt
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Sammantaget redovisas tillståndet för 107 bestånd av 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten är en beställning från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och utgör ett viktigt kunskapsunderlag till myndighetens arbete. Den uppfyller de krav som finns inom EU:s gemensamma fiskeripolitik om att basera förvaltningen på bästa tillgängliga vetenskap. Denna rapport är också ett stöd till det arbete som beskrivs närmare i strategin för framtidens fiske och tillhörande handlingsplaner för vattenbruk, yrkes- och fritidsfiske som HaV och Jordbruksverket har tagit fram i dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter.
|
|
| 2. |
- Adill, Anders, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk : årsrapport för 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat i undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2022 med fokus på samhällena av fisk, bentisk fauna (bottenlevande djur) och sjöfågel. Under 2022 producerade Forsmarks kärnkraftverk 25,5 terawattimmar (TWh) el i sina anläggningar, vilket var samma som föregående års produktionsrekord av elektricitet. Den rekordstora produktionen kan härledas till de senaste åren moderniseringar och livstidsförlängande åtgärder i anläggningarna, vilket resultaterat i effekthöjningar i kraftverket. Den höga produktionen under 2022 medförde därmed en hög omsättning på kylvatten. Utsläppsområdet för kylvatten, Biotestsjön, hade vattentemperaturer över 25ºC i 29 dagar under sommarperioden. På grund av revisionsarbeten på F2 under juli månad förekom inga extrema temperaturer över 29ºC i Biotestsjön, något som vanligtvis brukar förekomma under högsommaren. I utsläppsområdet för F3 noterades vattentemperaturer över 30°C under endast ett dygn och med högsta notering 30,1°C i mitten av augusti. Förlusterna av fisk i silstationerna vid kylvattenintaget utgjordes som tidigare år av främst småväxta fiskarter och årsyngel. Totalt fastnade cirka 37,5 miljoner individer i silstationerna under provtagningsperioderna under 2022, närmare 20 miljoner färre jämfört med 57 miljoner individer som fastnade 2021. Det lägre antalet beror på att det fastnade färre årsyngel under hösten, som kan vara ett tecken på att det har varit sämre fiskreproduktion i närområdet under 2022, vilket också återspeglades i yngelundersökningarna i Forsmarksskärgård. Likt föregående år var storspigg den dominerande arten i provtagningarna och omfattade cirka 85 % av förlusterna under året. Resultatet för storspigg speglar sannolikt artens stora förekomst i omgivande kust- och havsområden. Antalet ålar som fastnade i silstationen var relativt litet. Till skillnad från tidigare år var förlusterna av ål högre under våren än på hösten, med fler småväxta individer. Genom framtagen metodik kunde totalt fem ålar tas hand om och återutsättas till havet levande. Under de senaste åren har varmvattenarterna mört, björkna och sutare blivit allt vanligare i silstationerna, sannolikt en effekt av de gynnsamma förhållandena i Biotestsjön för lek hos dessa arter. Undersökningarna i Biotestsjön under våren visade att tätheterna av fisk var de absolut största som någonsin observerats. De arter som förekommer i störst omfattning var likt föregående år mört, björkna, abborre och sarv. Likt tidigare fanns tydliga tecken på att stora mängder fisk lockas till Biotestsjöns varma vatten för lek. Förutom stora mängder lekmogen mört och abborre förekom höga tätheter av björkna under våren. Under senare år förefaller även tätheterna av gädda och sutare ha ökat i området. För ålen däremot är utvecklingen den motsatta och förekomsten av arten är låg i jämförelse med tidigare år. Till skillnad från nätprovfiskena i Forsmarks skärgård påträffas inga så kallade kallvattenarter i Biotestsjön, såsom strömming, nors, sik och tånglake. För varmvattenarter som mört och abborre visade resultaten att förhållandena i Biotestsjön var goda under 2022, då både tillväxt och kondition låg på goda nivåer. Under hösten 2022 noterades flera äldre individer av abborre vid provfiskena i Biotestsjön; 7 % av undersökta abborrar var fyra år eller äldre. Tidigare år har nästintill samtliga abborrar varit tre år eller yngre. I Forsmarks skärgård visade undersökningarna att tätheterna av fisk var höga om än något lägre jämfört med rekordfångsterna 2021. Fångsterna för de flesta arterna var något lägre än föregående år, men de mindre totala fångsterna var till stor del ett resultat av de förhållandevis låga antalet fångade mörtar i Forsmark. Förekomsten av mört i undersökningsområdet har under nästintill hela provfiskeperioden uppvisat en negativ utveckling, men har med de stora fångsterna under de senaste tre åren visat på en möjlig återhämtning. Det Sammanfattning låga antalet mörtar i årets provfisken i kombination med den förhållandevis låga förekomsten i silstationen skulle kunna tyda på en generell minskning av mört i Forsmarks skärgård. Ett fåtal individer registrerades av sutare och vimma, två karpfiskar (Cyprinidae) som vanligtvis inte förekommer i provfisket, men som de senaste åren blivit alltmer vanliga i fisket. Under 2022 års undersökningar av mjukbottenfauna registrerades totalt tio arter i Forsmark och femton arter i referensområdet Finbofjärden. Likt tidigare år var arttätheten högre i referensområdet än i Forsmark på både djupa och medeldjupa bottnar. Förekomsten av nyckelarten vitmärla var lägre än föregående år på samtliga stationer både i Finbofjärden och Forsmarks skärgård. Alla hårdbottenstationer frånsett Borgarna hade ett högre artantal än föregående år, men på alla stationer utom Plymen var individtätheten lägre. I Biotestsjön hade individtätheten mer än halverats jämfört med senaste året. Förändringen beror främst på den ovanligt låga förekomsten av tångmärla. Den låga förekomsten kan troligtvis kopplas till de stora mängderna röd pungräka som tillkommit på lokalen. Den röda pungräkan hittades för första gången under 2021 då en enda individ registrerades, medan under 2022 hittades nästan 280 individer per artificiellt substrat. Antalet sjöfåglar i inventeringsområdet var fortsatt hög under 2022. De höga förekomsterna kan förklaras med att antalet mellanskarv i undersökningsområdet dubblerades jämfört med 2021. Den största mängden mellanskarv observerades i Biotestsjön och likt tidigare år noterades misslyckade häckningsförsök. Biotestsjön är det enskilt viktigaste området för sjöfågel i Forsmarks skärgård följt av Asphällafjärden utanför intagskanalen. Utsläppet av varmt kylvatten från kärnkraftverket in i Biotestsjön ger bra förutsättningar till hög produktion av vegetation, bottenlevande djur och fisk samt en isfri yta under vintern. Detta ger gynnsamma förhållanden för sjöfågel under hela året men särskilt under häckningstiden och vinter. Antalet viggar i Forsmarks skärgård var lägre under 2022 jämfört med föregående år, trots detta var viggen tillsammans med mellanskarven de mest vanliga förekommande arterna. Förekomsterna av knölsvan var fortsatt hög i Forsmarks skärgård, trots att antalet var något lägre än föregående år. Det finns skillnader för vilka funktionella grupper som nyttjar de olika områdena i inventeringsområdet. Fisk- och växtätande fåglar föredrar Biotestsjön året om medan bottendjursätande fåglar visar skillnader säsongsvis med en täthetstopp i Biotestsjön under hösten och i Asphällafjärden under vintern.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bagatini, Inessa Lacativa, et al.
(författare)
-
Host-Specificity and Dynamics in Bacterial Communities Associated with Bloom-Forming Freshwater Phytoplankton
- 2014
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 9:1, s. e85950-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many freshwater phytoplankton species have the potential to form transient nuisance blooms that affect water quality and other aquatic biota. Heterotrophic bacteria can influence such blooms via nutrient regeneration but also via antagonism and other biotic interactions. We studied the composition of bacterial communities associated with three bloom-forming freshwater phytoplankton species, the diatom Aulacoseira granulata and the cyanobacteria Microcystis aeruginosa and Cylindrospermopsis raciborskii. Experimental cultures incubated with and without lake bacteria were sampled in three different growth phases and bacterial community composition was assessed by 454-Pyrosequencing of 16S rRNA gene amplicons. Betaproteobacteria were dominant in all cultures inoculated with lake bacteria, but decreased during the experiment. In contrast, Alphaproteobacteria, which made up the second most abundant class of bacteria, increased overall during the course of the experiment. Other bacterial classes responded in contrasting ways to the experimental incubations causing significantly different bacterial communities to develop in response to host phytoplankton species, growth phase and between attached and free-living fractions. Differences in bacterial community composition between cyanobacteria and diatom cultures were greater than between the two cyanobacteria. Despite the significance, major differences between phytoplankton cultures were in the proportion of the OTUs rather than in the absence or presence of specific taxa. Different phytoplankton species favoring different bacterial communities may have important consequences for the fate of organic matter in systems where these bloom forming species occur. The dynamics and development of transient blooms may also be affected as bacterial communities seem to influence phytoplankton species growth in contrasting ways.
|
|
| 6. |
- Bertilsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Links between bacterial production, amino acid utilization and community composition in productive lakes
- 2007
-
Ingår i: ISME Journal. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1751-7362 .- 1751-7370. ; 1:6, s. 532-544
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Influence of distribution and abundance of bacterial taxa on ecosystem function are poorly understood for natural microbial communities. We related 16S rRNA-based terminal restriction fragment length polymorphism to bacterial production and arginine uptake kinetics to test if functional features of bacterioplankton in four lakes could be predicted from community composition. Maximum arginine uptake rate (arginine Vmax) ranged from 10% to 100% of bacterial production. Owing to high growth efficiencies on arginine (63–77%), the bacterial community could potentially saturate its carbon demand using this single organic substrate, for example, during sudden surges of free amino acids. However, due to low in situ concentrations of arginine in these lakes (<0.9 g l-1), actual uptake rates at ambient concentrations rarely exceeded 10% of Vmax. Bacterial production and arginine Vmax could be predicted from a subset of bacterial ribotypes, tentatively affiliated with several bacterial divisions (Cyanobacteria, Actinobacteria, Bacteroidetes and Proteobacteria). Multivariate statistical analysis indicates that there were both highly important and less important ribotypes for the prediction of bacterial production and arginine Vmax. These populations were either negatively or positively related to the respective functional feature, indicating contrasting ecological roles. Our study provides a statistically robust demonstration that, apart from environmental conditions, patterns in bacterial community composition can also be used to predict lake ecosystem function.
|
|
| 7. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 : Resursöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 8. |
- Denfeld, Blaize A., et al.
(författare)
-
Constraints on methane oxidation in ice-covered boreal lakes
- 2016
-
Ingår i: Journal of Geophysical Research - Biogeosciences. - : AMER GEOPHYSICAL UNION. - 2169-8953 .- 2169-8961. ; 121:7, s. 1924-1933
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Boreal lakes can be ice covered for a substantial portion of the year at which time methane (CH4) can accumulate below ice. The amount of CH4 emitted at ice melt is partially determined by the interplay between CH4 production and CH4 oxidation, performed by methane-oxidizing bacteria (MOB). Yet the balance between oxidation and emission and the potential for CH4 oxidation in various lakes during winter is largely unknown. To address this, we performed incubations at 2 degrees C to screen for wintertime CH4 oxidation potential in seven lakes. Results showed that CH4 oxidation was restricted to three lakes, where the phosphate concentrations were highest. Molecular analyses revealed that MOB were initially detected in all lakes, although an increase in type I MOB only occurred in the three lake water incubations where oxidation could be observed. Accordingly, the increase in CO2 was on average 5 times higher in these three lake water incubations. For one lake where no oxidation was measured, we tested if temperature and CH4 availability could trigger CH4 oxidation. However, regardless of incubation temperatures and CH4 concentrations, ranging from 2 to 20 degrees C and 1-500M, respectively, no oxidation was observed. Our study indicates that some lakes with active wintertime CH4 oxidation may have low emissions during ice melt, while other and particularly nutrient poor lakes may accumulate large amounts of CH4 below ice that, in the absence of CH4 oxidation, will be emitted following ice melt. This variability in CH4 oxidation rates between lakes needs to be accounted for in large-scale CH4 emission estimates.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eiler, Alexander, et al.
(författare)
-
Coherent dynamics and association networks among lake bacterioplankton taxa
- 2012
-
Ingår i: The ISME Journal: multidisciplinary journal of microbial ecology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1751-7362. ; 6:2, s. 330-342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bacteria have important roles in freshwater food webs and in the cycling of elements in the ecosystem. Yet specific ecological features of individual phylogenetic groups and interactions among these are largely unknown. We used 454 pyrosequencing of 16S rRNA genes to study associations of different bacterioplankton groups to environmental characteristics and their co-occurrence patterns over an annual cycle in a dimictic lake. Clear seasonal succession of the bacterioplankton community was observed. After binning of sequences into previously described and highly resolved phylogenetic groups (tribes), their temporal dynamics revealed extensive synchrony and associations with seasonal events such as ice coverage, ice-off, mixing and phytoplankton blooms. Coupling between closely and distantly related tribes was resolved by time-dependent rank correlations, suggesting ecological coherence that was often dependent on taxonomic relatedness. Association networks with the abundant freshwater Actinobacteria and Proteobacteria in focus revealed complex interdependencies within bacterioplankton communities and contrasting linkages to environmental conditions. Accordingly, unique ecological features can be inferred for each tribe and reveal the natural history of abundant cultured and uncultured freshwater bacteria.
|
|
