SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Ek Henning Helene) "

Sökning: WFRF:(Ek Henning Helene)

  • Resultat 1-3 av 3
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bastviken, Sofia, et al. (författare)
  • Läget i länet? Tillståndet i Östergötlands vattenmiljöer
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Östergötland finns många varierande och värdefulla vattenmiljöer. Mer än hälften av länets vattenmiljöer har dock inte tillräckligt bra vattenkvalitet för att nå upp till de mål som antagits inom Sverige och EU. Länets vatten har under lång tid varit utsatt för olika typer av miljöpåverkan från mänskliga verksamheter. I många fall leder det till miljöproblem som algblomningar eller förstörda livsmiljöer.Flera åtgärder genomförs nu för att för att förbättra miljötillståndet i länets vatten. De största hoten mot Östergötlands vattenmiljöer är övergödning, utsläpp av miljögifter och fysisk påverkan i form av t.ex. dikning, dämning och omledning av vatten. Andra mindre omfattande problem är försurning och införsel av främmande arter som ibland tränger undan våra inhemska arter.Övergödning är främst ett problem i sjöar och vattendrag på östgötaslättensamt i kustvattnet. Läckage från jordbruksmark, utsläpp av avloppsvatten och förbränning av fossila bränslen är några av de källor som tillför näringsämnen till vattenmiljön. För mycket näring leder bland annat till algblomningar, grumling och syrefria bottnar.Från syrefria bottnar läcker i sin tur fosfor till ovanliggande vatten och det krävs därför kraftiga åtgärdsinsatser för att vända en negativ spiral. Många åtgärder genomförs för att minska utsläpp av näringsämnen, och utsläpp från industri och reningsverk har minskat markant. Än så länge kan vi dock inte utifrån våra miljödata se några tydliga förbättringar i miljötillståndet. Detta beror på att det efter decennier av utsläpp finns stora mängder näringsämnen upplagrade i mark och bottensediment. De ”gamla synderna” medför att det tar tid innan vi ser resultat av de åtgärder som hittills genomförts.De senaste tio åren har dessutom varit blötare än tidigare och under nederbördsrika år läcker generellt mer näringsämnen från mark till vatten. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, vattenråd och andra berörda parter inom länet för att förbättra miljötillståndet.Takten på åtgärdsarbetet har ökat under senare år och förhoppningsvis återspeglar det sig snart i våra mätdata. Mycket har också hänt på miljögiftsområdet och halterna av flera miljögifter har minskat under senare år. Men faran är inte över, hela tiden framställs nya kemikalier som förr eller senare hamnar i vattenmiljön. Genom så kallade screeningundersökningar försöker Länsstyrelsen hitta nya ämnen som kan hota miljön och människors hälsa. Nya regelverk inom EU gör det också enklare att få kontroll på kemikalier samt att minska utsläppen. Många av de ämnen och produkter som vi använder i vår vardag återfinns i miljön, till exempel bisfenol A och nonylfenol. Länsstyrelsen och kommunerna arbetar också för att minska spridning av föroreningar från redan förorenade mark- och vattenområden som till exempel i Gusum och Valdemarsviken. Ett kvarstående problem, i såväl Östergötland som övriga Sverige, är också det höga kvicksilverinnehållet i sötvattenslevande fisk. För att öka kunskaperna om förekomst och spridning av miljögifter i länet har Länsstyrelsen och Motala ströms vattenvårdsförbund utökat övervakningen av miljögifter.Ett annat utbrett miljöproblem i länets sjöar och vattendrag är olika former av fysiska förändringar. Människan har under lång tid utnyttjat vattnet för olika ändamål, ofta utan hänsyn till växt- och djurliv. Flera sjöar har torrlagts eller sänkts för att kunna bruka marker som översvämmats eller varit försumpade. Nästan alla större vattendrag i länet är idag utbyggda med vattenkraftverk och regleringsmagasin.Ingreppen har förändrat vattnets naturliga väg och flöde, och dammar utgör dessutom ofta vandringhinder för t.ex. fisk. I länet pågår nu flera projekt för att åtgärda vandringshinder och återställa rensade vattendrag till mer naturliga förhållanden, med bättre förutsättningar för fisk och andra organismer.Ett mindre utbrett problem i länets sjöar och vattendrag är försurning. Tack vare att stora områden i länet består av kalkhaltiga jordar som buffrar surt nedfall har vi inte lika stora problem med försurning som många andra län. Problem med försurning är störst i länets  norra och södra skogsbygder. Orsaker till försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk.Utsläppen av svavel och kväve har minskat kraftigt under de senaste tio åren, men återhämtningen tar tid och flera vatten måste därför kalkas under en lång tid framöver.I länets vattenmiljöer finns flera främmande arter som kommit hit med människans hjälp. De allra flesta arter är harmlösa, medan vissa tränger undan våra inhemska arter och därmed minskar den biologiska mångfalden. En art som ställt till med stora problem i länets vatten är signalkräftan. Signalkräftan sprider kräftpest till vår inhemska flodkräfta och flodkräftan är nu akut hotad. Den låga salthalten gör att Östersjöns ekosystem är extra känslig för påverkan i och med att flera av de arter som lever här lever nära eller på gränsen av vad de klarar av. De är mer eller mindre stressade av salthalten och är därför ofta känsligare än när de förekommer i sin ursprungsmiljö. Ökad konkurrens från främmande arter kan bidra till att de ursprungliga arterna får svårare att överleva. Under senare år har två främmande arter, havsborstmasken Marenzelleria och tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum blivit allt vanligare på bottnarna i östgötaskärgården. Dessa arter är särskilt vanliga i länets innerskärgårdar och det finns risk att de tränger ut inhemska bottendjur.Eftersom havsborstmasken Marenzelleria kan gräva mycket djupa gångar i bottnarna kan de bidra till ökad frisättning av miljögifter och näringsämnen som länge legat begravda i sedimenten. Tillgången på grundvatten är generellt god i länet, men olika former av mänsklig påverkan riskerar att förorena grundvattnet. Övervakningen av grundvattenmagasin är relativt nystartad och vi vet ännu relativt lite om grundvattnets kvalitet. De undersökningar som Länsstyrelsen hittills genomfört har visat spår av både organiska föroreningar och tungmetaller i några av länets grundvattenmagasin.En del av de problem som finns i grundvattnet, som till exempel höga halter av radon, fluorid och uran, kan dock kopplas till naturliga förekomster i berggrunden. Överuttag av grundvatten i kust och skärgårdsområden kan leda till saltvatteninträngning. Eftersom större delen av Östergötland har varit täckt av hav kan grundvattnet även vara påverkat av relikt (gammalt) saltvatten.Den här rapporten är en del i Länsstyrelsens satsning för att öka kunskapen och medvetenheten om länets vattenmiljöer. Tillsammans kan vi verka för att vårda, bevara och förbättra miljötillståndet i våra unika vattenmiljöer.Det pågår ett intensivt förbättringsarbete på flera nivåer, såväl internationellt som nationellt. På den lokala nivån finns ett stort intresse och engagemang inom länets nio lokala samverkansforum, de s.k. vattenråden.Det har aldrig funnits så stor chans att påverka vattenmiljön som nu!
  •  
2.
  • Ek Henning, Helene, et al. (författare)
  • Program för regional miljöövervakning i Östergötlands län, 2021-2026
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Miljöövervakning är undersökningar som beskriver tillstånd och trender i miljön. Övervakningen ger oss möjlighet att upptäcka nya miljöhot och underlag för att följa upp åtgärder, miljömål och miljökvalitetsnormer. I denna rapport presenteras det miljöövervakningsprogram som kommer att bedrivas i Östergötlands län under åren 2021 - 2026. Revideringen har gjorts utifrån riktlinjer från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.Det regionala miljöövervakningsprogrammet är indelat i nio olika programområden; luft, skog, jordbruksmark, våtmarker, landskap, sötvatten, kust och hav, miljögiftssamordning och hälsorelaterad miljöövervakning. Varje programområde består av ett eller flera delprogram. Länets regionala miljöövervakningsprogram består totalt av 33 delprogram. Merparten av länets miljöövervakning utförs i samarbete med nationella myndigheter och andra länsstyrelser i så kallade gemensamma delprogram. Samarbete är viktigt för att optimera miljöövervakningen och för att få en helhetsbild av miljötillståndet. Länsstyrelsen fortsätter att fördjupa samarbetet med kommuner, vattenråd, vatten- och luftvårdsförbund och andra aktörer i länet.Länsstyrelsen prioriterar att följa upp miljöövervakning som speglar regionala miljöförhållanden och övervakning som sker samordnat med nationella myndigheter och andra länsstyrelser. De flesta delprogram har utförts under många år och ger viktig information om långtidsförändringar i miljön.Som en följd av ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet har kraven på vattenrelaterad miljöövervakning blivit allt större. Länsstyrelsen fortsätter därför att prioritera vattenrelaterad övervakning som ger underlag för att följa upp statusen i länets grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten.Inom programområde Kust och hav har två nya delprogram lagts till; Övervakning av fria vattenmassan samt Vegetation och fiskrekrytering i grunda havsmiljöer. Programområde Sötvatten har utökats med två nya delprogram för att tydliggöra anpassning till vattenförvaltningens krav på övervakning i både förhållandevis opåverkade sjöar och vattendrag (Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag - Basövervakning i Södra Östersjön) och i påverkade sjöar och vattendrag (Operativ övervakning av vattenförekomster). Inom programområde Miljögiftsamordning har delprogrammet Miljögifter i vattenmiljö lagts till för att bedöma föroreningsnivåer i sediment och vatten.Vi prioriterar även att följa upp förutsättningar för den biologiska mångfalden i våra landmiljöer och ett urval av viktiga arter i länet. Av budgetskäl har vi sedan förra programperioden varit tvungna att stryka undersökningar av trumgräshoppa, utter och rikkärr. Undersökningarna kommer eventuellt att utföras med annan finansiering eller återupptas med ett glesare tidsintervall under nästkommande programperiod. Skyddsvärda träd övervakas sedan tidigare vart tionde år. Från och med 2021 kommer övervakningen att delas upp och utföras årligen. Eftersom Östergötland är ett intensivt jordbrukslän är en förhållandevis stor del av miljöövervakningen knuten till jordbruksmark.Resultat från miljöövervakningen rapporteras normalt till så kallade datavärdar. Data kan beställas eller laddas hem från datavärdarnas hemsidor. På Länsstyrelsens hemsida publiceras rapporter som tas fram inom miljöövervakningen. Rapporter publiceras även i det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).
  •  
3.
  • Förlin, Lars, 1950, et al. (författare)
  • Fokus Kvädöfjärden - Varför mår kustfisken dåligt?
  • 2014
  • Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 26-30
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Abborre och tånglake längs kusten har länge visat tecken på att de inte mår bra. Inte ens i områden som förutsätts vara mer eller mindre opåverkade av miljögifter, som exempelvis Kvädöfjärden i Östergötland. Här samarbetar nu flera forskare i ett nytt stort projekt för att försöka ta reda på om det är just miljögifter som är orsaken till den dåliga fiskhälsan. I så fall vilka och var kommer de ifrån? Det är en stor uppgift med många utmaningar och jakten på orsaker har bara börjat.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-3 av 3

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy