| 1. |
- Snögren, Maria
(författare)
-
Munhälsa – Äldre personers upplevelser och vårdpersonals attityder och kunskaper
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Det är känt att äldre personer har bättre munhälsa i dag och fler kvarvarande tänder än tidigare generationer. Det är en komplex uppgift att utföra munvård för att förebygga nedsatt munhälsa på någon annan. Nedsatt munhälsa kan påverka allmänhälsan på olika sätt, till exempel genom smärta och nedsatt aptit. Nedsatt munhälsa kan också vara en bidragande orsak till infektioner lokalt i munnen, men även i andra delar av kroppen. Det har dock visat sig att vårdpersonal (sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden) inom kommunal äldreomsorg försummar utförandet av munvård hos äldre personer av olika skäl, däribland tidsbrist, okunskap och bristande rutiner. Vårdpersonal värdesätter kunskap om munhälsa och efterfrågar utbildning om munhälsa och munvård. Kompetensutveckling för vårdpersonal tar tid samtidigt som den digitala utvecklingen och tillgången till digitala tjänster ökar. Digital utbildning kan vara en lösning till att sprida kunskap i en hel arbetsgrupp. Studier har visat på stort värde av möjligheten till interaktivitet, repetition och feedback som tydligt förknippas med ett ökat lärande vid användande av digitala utbildningar. Studier visar även att vårdpersonal som kompetensutvecklas genom utbildning om munhälsa tillhandahåller bättre munvård till äldre personer efter utbildning.Syfte: Det övergripande syftet var att studera äldre personers uppfattning om munhälsa och vårdpersonals attityder till och kunskaper om omvårdnad relaterat till munhälsa. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonals attityder och kunskaper före och efter en digital utbildning i munhälsa och användbarheten av denna.Metod: Avhandlingen inkluderar fyra delstudier varav två har en kvalitativ design, delstudie I och IV, en med kvantitativ design, delstudie II och en med mixad metod, delstudie III. Delstudie I inkluderar äldre personer och delstudie II-IV inkluderar vårdpersonal. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär, individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Kvalitativ analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys i delstudie I och IV. Kvantitativa analyser genomfördes med Psykometrisk utvärdering med klassisk testteori (CTT) kompletterad med Item Response Theory (IRT) i delstudie II och beskrivande statistik och Wilcoxon signed-rank test i delstudie III.Resultat: Resultaten visar att det är komplext att utföra munvård på någon annan och kräver att tid ges till att bygga personkännedom mellan vårdpersonalen och den äldre personen som får hjälp med munvård. Personkännedom beskrivs av vårdpersonal främja och ge trygghet i utförandet av munvård. Äldre personer beskriver att de är experter på sina egna upplevelser av munhälsan och att denna kunskap behöver delas med vårdpersonalen. Personkännedom etableras och uppnås genom att vårdpersonalen skapar förtroende, är närvarande, förutser behov, är pålästa och genom att reflektera över vården. Det är ett förtroende att utföra munvård på någon annan, vilket underlättas av personkännedom. Det ger vårdpersonalen information och bättre förutsättningarna att utföra god munvård och att synliggöra hinder som tids-, personal- och kunskapsbrist. Äldre personer värdesätter en god munhälsa och vårdpersonalen värdesätter kunskap relaterad till munhälsa. Ett sätt att sprida kunskap om munhälsa bland vårdpersonalen är genom digitala utbildningsinterventioner. Kombinationen av teoretisk kunskap med hjälp av digital utbildning och praktiska övningar beskrivs av vårdpersonalen som ett sätt att ge både teoretisk och praktisk kunskap. Att arbeta tillsammans över professionsgränser i omvårdnad kring munvården beskrivs ofta brista inom kommunal äldreomsorg. Arbetet tillsammans upplevs dock fungera bra vid palliativ omvårdnad. Äldre personer beskriver en önskan om hjälp med sin munhälsa när behov uppstår.Slutsatser: Äldre personer värdesätter en god munhälsa och vårdpersonalen värdesätter kunskap relaterad till munhälsa. Munvård är komplex och förutsätter att vårdpersonalen erhåller kunskap, rutiner, tid och samarbetar för att utföra den med god personkännedom om den äldre person. Digital utbildning är ett sätt att öka kunskapen om munhälsa bland vårdpersonalen. En kombination av teori med hjälp av digital utbildning och praktiska övningar bidrar till både teoretisk och praktisk kunskap. Samarbetet kring munvård mellan sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden fungerade inte alltid optimalt, däremot fungerade samarbetet bra vid palliativ omvårdnad. Samarbete, tid och kunskap samt reflektion anses vara viktiga faktorer för vårdverksamheter att beakta i framtiden för att god munvård ska kunna utföras inom kommunal äldreomsorg.
|
|
| 2. |
- Grek, Åsa, 1989-
(författare)
-
Firm Policies and Critical Data Sources
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the dynamic fluctuating economic landscape, firm policies are the guiding principles that steer market conditions and firms' behaviour. In the past, these policies were formulated based on limited data and a heavy reliance on expert opinions. However, a new era is dawning, characterised by vast amounts of data processing using advanced statistical and computer science methodologies. Data-driven decision-making uses these methodologies to consolidate and process data into actionable information, leading to firm policies. The critical data sources are the data sources on which the policies are based. The data-driven decision-making allows the data to speak for itself, relying less on expert opinions for policymaking. However, it also necessitates a higher requirement of validation. This thesis investigates five different cases of firm policy and critical data sources. Each one of them will present one aspect of this broad topic. The first paper investigates selecting auxiliary variables to estimate firm characteristics, aiming to reduce bias and improve accuracy. Simple variables outperform complex ones, and complete data enhances accuracy. The second paper introduces a methodology for quantitative inductive research on ordinal survey data by new- and traditional- penalising methods. The new methods outperformed the old and could find a significant variable, while the older models could not. The third paper examines how macro-factors impacted various Small and Medium Enterprises (SME) sectors in the European Union’s member states from 2005 to 2019. The research offers valuable insights for policymakers and business leaders, aiding in tailored policy interventions and support mechanisms to address regional disparities and economic conditions. The fourth and fifth papers investigated Short-Time Work (STW), a primary policy tool during the COVID-19 pandemic. These studies used Swedish firm-level data to assess the STW policy. In the fourth paper, STW was associated with a reduction in employee numbers and a slightly increased productivity level compared to non-STW firms. In the fifth paper, STW did not increase the survival of SMEs. In conclusion, the ever-evolving economic landscape necessitates data-driven decision-making for informed actions and policymaking. This thesis is by no means a complete investigation, and further research is needed on this topic.
|
|
| 3. |
- Spegel, Elin, 1982-
(författare)
-
Essays on the economic impacts of floods and landslides
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis consists of an introduction and four self-contained papers addressing aspects that are important for how the negative societal effects of natural disasters can be handled, using floods and landslides in the Gothenburg region in Sweden as examples. In paper I the valuation of the benefits of reducing the negative effects of floods, namely, property damage, traffic disturbances and water supply security, were analysed, using a choice experiment. To understand what motivates individuals to contribute towards reducing the negative effects of floods, the impact of individual differences in personality traits were also analysed. Data was collected via a web panel, the final sample consisted of 809 responses. The results showed that individuals’ were willing to pay to reduce the societal costs of floods, and that personality traits helped to explain heterogeneity in preferences. People scoring high on the personality trait including empathic and altruistic characteristics increased the individuals’ probability to support policies aimed at reducing the negative impacts of floods. These results indicate that further investments in flood risk reducing measures should be taken and that public support might increase if policy makers emphasize the welfare gained by society as whole, when designing flood management policies. In paper II the preferences for reducing the negative effects of floods, elicited in paper I, were compared to the preferences of public officials involved in flood risk management. Citizens will have to bear the consequences in the future, of decisions made by governments today. Therefore, it can be argued that decisions should reflect citizens’ preferences. By asking citizens and public officials to respond to identical choice-experiment surveys, it was possible to analyse whether priorities and monetary valuations of the negative effects of floods, namely, property damage, traffic disturbances and water supply security, differed. The overall finding was that public officials and citizens preferences were quite similar, and that both citizens and public officials were willing to pay to reduce the negative effects of floods. The results imply that decisions made within the public sector will likely not differ substantially from citizens’ preferences. In paper III the trade-offs between the distributional aspects and aspects of economic efficiency in in four selected European countries compensation systems for damages caused by floods, namely Sweden, England, France and the Netherlands, were analysed. These countries differ in terms of the level of flood risk, influenced by the physical conditions, as well as in philosophical standpoint of what constitutes a just distribution of compensation following a flood. These aspects has come to affect the costs and benefits of the trade-off between availability and affordability on the one hand and incentives to promote economically efficient behaviour on the other. Finally, in paper IV individuals’ valuation of reducing the negative impacts of landslides, namely, impacts on life, impacts on the environment, impacts on infrastructure, and impacts on important societal services, were analysed, using the choice experiment method. We also evaluated whether individuals valuations were sensitive to the level of risk of landslides. Data was collected via a web panel, the final data sample consisted of 504 responses. We found that reducing the risk of landslides had an overall a positive impact on individuals’ utility. The results also showed that individuals’ valuations were sensitive to risk: individuals’ willingness to contribute financially to policy programs aimed at reducing the risk of landslides increased when the probability of landslides increased.
|
|
