| 1. |
- Christensson, Anders, et al.
(författare)
-
Serum cystatin C is a more sensitive and more accurate marker of glomerular filtration rate than enzymatic measurements of creatinine in renal transplantation.
- 2003
-
Ingår i: Nephron Physiology. - : S. Karger AG. - 1660-2137. ; 94:2, s. 19-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- <i>Background/Aims:</i> Serum creatinine has several drawbacks as marker of glomerular filtration rate (GFR), and therefore serum cystatin C has been proposed as a more optimal GFR marker. Previous reports have suggested benefits of serum cystatin C measurements in patients with renal transplants. The purpose of the present study was to evaluate the diagnostic accuracy of cystatin C measurements compared with enzymatic creatinine measurements as serum markers of GFR (established from plasma clearance of iohexol) in a large cohort of stable renal transplant recipients and in the early postoperative phase. <i>Methods:</i> Renal transplant patients (n = 125) with stable graft function were evaluated from reciprocals of serum creatinine and cystatin C compared with iohexol clearance. Fourteen patients were examined immediately after the onset of renal function. Cystatin C was measured by a particle-enhanced turbidimetric method and creatinine by an enzymatic method. <i>Results:</i> In stable renal transplant recipients, serum cystatin C showed a significantly (p = 0.033) closer correlation (r = 0.89 or 79% co-variance) with iohexol clearance than did serum creatinine (r = 0.81 or 66% co-variance). Using the χ<sup>2</sup> test and a cut-off at 60 ml/min/1.73 m<sup>2</sup>, serum cystatin C levels demonstrated significantly higher sensitivity for early GFR impairment (p = 0.0045) compared with serum creatinine measurements. On the first day after transplantation, serum cystatin C fell more rapidly than serum creatinine. <i>Conclusion:</i> Serum cystatin C levels correlate significantly closer to accurate measurements of GFR and are significantly more sensitive to detect early GFR impairment than enzymatic measurements of creatinine in serum.
|
|
| 2. |
- Andelid, Kristina, 1953, et al.
(författare)
-
Systemic cytokine signaling via IL-17 in smokers with obstructive pulmonary disease: a link to bacterial colonization?
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease. - : Informa UK Limited. - 1178-2005. ; 10, s. 689-702
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We examined whether systemic cytokine signaling via interleukin (IL)-17 and growth-related oncogene-alpha (GRO-alpha) is impaired in smokers with obstructive pulmonary disease including chronic bronchitis (OPD-CB). We also examined how this systemic cytokine signaling relates to bacterial colonization in the airways of the smokers with OPD-CB. Currently smoking OPD-CB patients (n=60, corresponding to Global initiative for chronic Obstructive Lung Disease [ GOLD] stage I-IV) underwent recurrent blood and sputum sampling over 60 weeks, during stable conditions and at exacerbations. We characterized cytokine protein concentrations in blood and bacterial growth in sputum. Asymptomatic smokers (n=10) and never-smokers (n=10) were included as control groups. During stable clinical conditions, the protein concentrations of IL-17 and GRO-alpha were markedly lower among OPD-CB patients compared with never-smoker controls, whereas the asymptomatic smoker controls displayed intermediate concentrations. Notably, among OPD-CB patients, colonization by opportunistic pathogens was associated with markedly lower IL-17 and GRO-alpha, compared with colonization by common respiratory pathogens or oropharyngeal flora. During exacerbations in the OPD-CB patients, GRO-alpha and neutrophil concentrations were increased, whereas protein concentrations and messenger RNA for IL-17 were not detectable in a reproducible manner. In smokers with OPD-CB, systemic cytokine signaling via IL-17 and GRO-alpha is impaired and this alteration may be linked to colonization by opportunistic pathogens in the airways. Given the potential pathogenic and therapeutic implications, these findings deserve to be validated in new and larger patient cohorts.
|
|
| 3. |
- Andelid, Kristina, 1953, et al.
(författare)
-
Systemic signs of neutrophil mobilization during clinically stable periods and during exacerbations in smokers with obstructive pulmonary disease
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease. - : Informa UK Limited. - 1178-2005. ; 10, s. 1253-1263
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: It is still unclear whether signs of neutrophil mobilization in the blood of patients with chronic obstructive pulmonary disease represent true systemic events and how these relate to bacterial colonization in the airways. In this study, we evaluated these issues during clinically stable periods and during exacerbations in smokers with obstructive pulmonary disease and chronic bronchitis (OPD-CB). Methods: Over a period of 60 weeks for each subject, blood samples were repeatedly collected from 60 smokers with OPD-CB during clinically stable periods, as well as during and after exacerbations. Myeloperoxidase (MPO) and neutrophil elastase (NE) protein and mRNA, growth of bacteria in sputum, and clinical parameters were analyzed. Ten asymptomatic smokers and ten never-smokers were included as controls. Results: We found that, during clinically stable periods, neutrophil and NE protein concentrations were increased in smokers with OPD-CB and in the asymptomatic smokers when compared with never-smokers. During exacerbations, neutrophil and MPO protein concentrations were further increased in smokers with OPD-CB, without a detectable increase in the corresponding mRNA during exacerbations. However, MPO and NE protein and mRNA displayed positive correlations. During exacerbations, only increased neutrophil concentrations were associated with growth of bacteria in sputum. Among patients with low transcutaneous oxygen saturation during exacerbations, PaO2 (partial oxygen pressure) correlated with concentrations of MPO and NE protein and neutrophils in a negative manner. Conclusion: There are signs of systemic neutrophil mobilization during clinically stable periods and even more so during exacerbations in chronic obstructive pulmonary disease. In this condition, MPO and NE may share a cellular origin, but its location remains uncertain. Factors other than local bacteria, including hypoxemia, may be important for driving systemic signs of neutrophil mobilization.
|
|
| 4. |
- Fridell, Erik, 1963, et al.
(författare)
-
Emissions of particulate matter from railways – onboard and tunnel measurements
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There are increasing concerns about health risks associated with high levels of particulate matter in air. A major source of these particles is combustion engines but also particles originating from wear of material can be important. It is in this context of interest to study particle emissions from railways. A number of studies have reported high concentrations of particles in underground stations and subways. There are few studies reporting levels of particles in railway environments above ground and no studies reporting emission factors or the variability in emissions with driving pattern.In the report a number of measurements of particle emissions from railway are presented. In the first part of the report, results from tunnel measurements where abrasion particles from different types of trains are measured in two campaigns are reported. Further, emission factors are calculated from these measurements. In the second part of the project, measurements were done with instruments positioned under a train. This provided information on how the particle emissions vary with driving patterns.
|
|
| 5. |
- Fridell, Erik, 1963, et al.
(författare)
-
On-board measurements of particulate matter emissions from a passenger train
- 2011
-
Ingår i: Proceedings of the Institution of Mechanical Engineers, Part F: Journal of Rail and Rapid Transit. - 0954-4097 .- 2041-3017. ; 225:1, s. 99-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A number of measurements of particle emission from railways are presented. The measurements featured a particle instrument mounted in a compartment under a Regina train. The particles were probed in a volume between the coaches. The measurements were done in two campaigns and provide information on how the particle emissions vary with driving patterns. The measurements showed elevated particle concentrations when the train was running. Further, sharp peaks in the particle concentration were observed. It was noted that these peaks coincided with retardation of the train. However, there are also retardations where no peaks were observed. This can be explained from the two parallel breaking systems, one with regenerative breaking and one with mechanical breaks that are present on the Regina train. It is suggest that the observed peaks coincide with the use of the mechanical breaks. It was not possible to fully establish that increased particle concentration coincides with curvature of the rail, even though this was indicated in parts of the data. The size-resolved data showed maxima for the smallest fraction (350 nm) for the number distribution.
|
|
| 6. |
- Fröidh, Oskar, et al.
(författare)
-
Färdplan för ökad forskning och innovation inom underhåll av järnvägsfordon
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- KTH, Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har av Trafikverket fått uppdraget att ta fram ett dokument om forskningen inom underhåll av järnvägsfordon. Det är föreliggande färdplan som ingår i Trafikverkets satsning Morgondagens depåer. Färdplanen ska ligga till grund för en strategi och förslag på utveckling för kostnadseffektivt fordonsunderhåll med de förutsättningar som råder i Sverige, med avreglering och många aktörer i branschen likväl som speciella klimatförutsättningar. Trafikverket har uppmärksammat att frågor om depåer och fordonsunderhåll inte alltid hanteras på ett bra sätt för att utveckla järnvägssystemet. Tidigare hade Banverket ett sektorsansvar men det avskaffades i och med att Trafikverket bildades. Det behövs dock ett övergripande systemansvar och incitament för att leda processen framåt mot en stabil utveckling genom forskning, utveckling och innovation i den fortsatta omreglering som sker av den svenska järnvägssektorn. Hur kan en effektiv samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor utformas för att bidra till en säker och pålitlig tågtrafik i Sverige? En litteraturgenomgång har genomförts för att visa var den internationella forskningsfronten står. Det tycks dock som att det samlade greppet inom underhåll av järnvägsfordon inte är ett genomarbetat forskningsområde, utan det kan bli ett svenskt ”pionjärområde” där universitet, högskolor och institut i samarbete med branschen kan skapa forskningsresultat och kunskapsutveckling. Denna färdplan föreslår ett antal olika områden som skulle behöva ökad forskning för större kunskap och kompetens. Var ska depåer för person- respektive godsfordon mest effektivt lokaliseras, centralt eller perifert i jämförelse med trafiksystemet och respektive omlopp? Hur ska de utformas mest effektivt med tanke på fordonstyper, reservdelar och personalutnyttjande? Hur ska infrastrukturen till och internt i depåerna utformas för effektivt arbete? Detta ska ske i en avreglerad järnvägssektor med olika operatörer, vagnägare, depåägare samt underhållsleverantörer på olika långa kontrakt. Hur ska detta organiseras på ett stabilt sätt med långsiktig ekonomisk bärkraft för samtliga parter? Arbetet går att dela upp i avhjälpande och förebyggande underhåll; i depå eller mobilt, med säkerhets-, drifts- eller komfortrelaterat underhåll. På vilka olika sätt går det att utvärdera samt utveckla modeller för att prognostisera behovet av underhåll enligt ovan nämnda variabler? Målet är att ta fram vetenskapliga metoder för att effektivisera fordonsunderhåll för järnvägstrafiken på ett optimalt sätt. I färdplanen rekommenderas en strategi för fordonsunderhåll: Trafikverket ska verka för att efterfrågad funktion i det svenska järnvägssystemet uppnås, inkluderande kostnadseffektivt underhåll av både infrastruktur och fordon. Hög driftsäkerhet är attraktivt för resenärer och godskunder och har ett värde och motiverar ett samhällsekonomiskt synsätt på underhåll av järnvägsfordon. Tillståndsövervakning och relaterad prediktering ges en viktigare roll för förebyggande underhåll. Öka synergin mellan infrastruktur- och fordonsbaserad tillståndsövervakning, inte minst av den dynamiska samverkan mellan infrastruktur och fordon. Utred hur ”intelligensen” hos infrastruktur och fordon bäst fördelas och utvecklas för ett mera kostnadseffektivt underhåll av järnvägssystemet. Detta innefattar att man vet vad man skall mäta och att uppmätta storheter kan länkas till framtida nedbrytning av fordon och infrastruktur. Utred flödet och ”flaskhalsar” i dagens system av fordonsunderhåll (kritiska aspekter). Utveckla distinktionen av säkerhetsnödvändigt underhåll och komfortrelaterat underhåll. Verka för tydliga och rimliga ”spelregler” för aktörer inom fordonsunderhåll. Förbättra nätverket bland dessa aktörer, inte minst kring tekniska frågor. Skapa ytterligare incitament för effektivt fordonsunderhåll genom att se över kostnader och intäkter i intressentkedjan mellan de primära kunderna och de som kan åtgärda problemen. Lyft fram goda exempel (best practice) på väl fungerande fordonsunderhåll. Låt universitet och högskolor få en viktig och neutral roll i den kunskapsbaserade utvecklingen. Detta bör ske genom att skapa ett forsknings- utvecklings- och demonstrations (FUD)-program inom området underhåll för järnvägsfordon. I denna färdplan föreslås även ett antal olika forskningsprojekt och -områden som skulle kunna utvecklas i ett sammanhållet forskningsprogram.
|
|
| 7. |
- Fröidh, Oskar, et al.
(författare)
-
Färdplan för ökad forskning och innovation inom underhåll av järnvägsfordon
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- KTH, Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har av Trafikverket fått uppdraget att ta fram ett dokument om forskningen inom underhåll av järnvägsfordon. Det är föreliggande färdplan som ingår i Trafikverkets satsning Morgondagens depåer. Färdplanen ska ligga till grund för en strategi och förslag på utveckling för kostnadseffektivt fordonsunderhåll med de förutsättningar som råder i Sverige, med avreglering och många aktörer i branschen likväl som speciella klimatförutsättningar.Trafikverket har uppmärksammat att frågor om depåer och fordonsunderhåll inte alltid hanteras på ett bra sätt för att utveckla järnvägssystemet. Tidigare hade Banverket ett sektorsansvar men det avskaffades i och med att Trafikverket bildades. Det behövs dock ett övergripande systemansvar och incitament för att leda processen framåt mot en stabil utveckling genom forskning, utveckling och innovation i den fortsatta omreglering som sker av den svenska järnvägssektorn. Hur kan en effektiv samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor utformas för att bidra till en säker och pålitlig tågtrafik i Sverige?En litteraturgenomgång har genomförts för att visa var den internationella forskningsfronten står. Det tycks dock som att det samlade greppet inom underhåll av järnvägsfordon inte är ett genomarbetat forskningsområde, utan det kan bli ett svenskt ”pionjärområde” där universitet, högskolor och institut i samarbete med branschen kan skapa forskningsresultat och kunskapsutveckling.Denna färdplan föreslår ett antal olika områden som skulle behöva ökad forskning för större kunskap och kompetens. Var ska depåer för person- respektive godsfordon mest effektivt lokaliseras, centralt eller perifert i jämförelse med trafiksystemet och respektive omlopp? Hur ska de utformas mest effektivt med tanke på fordonstyper, reservdelar och personalutnyttjande? Hur ska infrastrukturen till och internt i depåerna utformas för effektivt arbete? Detta ska ske i en avreglerad järnvägssektor med olika operatörer, vagnägare, depåägare samt underhållsleverantörer på olika långa kontrakt. Hur ska detta organiseras på ett stabilt sätt med långsiktig ekonomisk bärkraft för samtliga parter? Arbetet går att dela upp i avhjälpande och förebyggande underhåll; i depå eller mobilt, med säkerhets-, drifts- eller komfortrelaterat underhåll. På vilka olika sätt går det att utvärdera samt utveckla modeller för att prognostisera behovet av underhåll enligt ovan nämnda variabler? Målet är att ta fram vetenskapliga metoder för att effektivisera fordonsunderhåll för järnvägstrafiken på ett optimalt sätt.I färdplanen rekommenderas en strategi för fordonsunderhåll:Trafikverket ska verka för att efterfrågad funktion i det svenska järnvägssystemet uppnås, inkluderande kostnadseffektivt underhåll av både infrastruktur och fordon.Hög driftsäkerhet är attraktivt för resenärer och godskunder och har ett värde och motiverar ett samhällsekonomiskt synsätt på underhåll av järnvägsfordon.Tillståndsövervakning och relaterad prediktering ges en viktigare roll för förebyggande underhåll.Öka synergin mellan infrastruktur- och fordonsbaserad tillståndsövervakning, inte minst av den dynamiska samverkan mellan infrastruktur och fordon.Utred hur ”intelligensen” hos infrastruktur och fordon bäst fördelas och utvecklas för ett mera kostnadseffektivt underhåll av järnvägssystemet. Detta innefattar att man vet vad man skall mäta och att uppmätta storheter kan länkas till framtida nedbrytning av fordon och infrastruktur.Utred flödet och ”flaskhalsar” i dagens system av fordonsunderhåll (kritiska aspekter).Utveckla distinktionen av säkerhetsnödvändigt underhåll och komfortrelaterat underhåll.Verka för tydliga och rimliga ”spelregler” för aktörer inom fordonsunderhåll.Förbättra nätverket bland dessa aktörer, inte minst kring tekniska frågor.Skapa ytterligare incitament för effektivt fordonsunderhåll genom att se över kostnader och intäkter i intressentkedjan mellan de primära kunderna och de som kan åtgärda problemen.Lyft fram goda exempel (best practice) på väl fungerande fordonsunderhåll.Låt universitet och högskolor få en viktig och neutral roll i den kunskapsbaserade utvecklingen.Detta bör ske genom att skapa ett forsknings- utvecklings- och demonstrations (FUD)-program inom området underhåll för järnvägsfordon. I denna färdplan föreslås även ett antal olika forskningsprojekt och -områden som skulle kunna utvecklas i ett sammanhållet forskningsprogram.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hassellöv, Ida-Maja, 1974, et al.
(författare)
-
Miljörisker sjunkna vrak II. Undersökningsmetoder och miljöaspekter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During 2015 the Swedish Maritime Administration continued the second phase of thegovernmental task Environmental risks from sunken wrecks which first report was finalized2014-10-31 (Dnr: 1399-14-01942-6).The main conclusions from the 2014 report remain; for future handling of potentially pollutingshipwrecks it is recommended that the Swedish Agency for Water and Marine Management isgiven a coordinating responsibility in close cooperation with other competent nationalauthorities, such as Swedish Maritime Administration, Swedish Coastguard, Swedish NationalMaritime Museums, the Geological Survey of Sweden, SMHI, Swedish EPA, and SwedishCivil Contingencies Agency. Through coordination of wreck related operations and activitieswithin the concerned competent authorities’ ordinary areas of responsibility, resourceefficiency is improved. The estimated extra cost for implementation of a national strategy forhandling of the wrecks are estimated to be 10-15 MSEK which should be allocated to thecompetent authorities by the Swedish Agency for Water and Marine Management.The conclusions from 2014 was reinforced during 2015, e.g. through the validation of the riskassessment model VRAKA, which is now available in a first operative version. Additionalecotoxicological experiments on the development of tolerance against PAHs in meiofauna andmicroorganism communities were conducted in a field study in Brofjorden. The mainconclusions from this work is that comprehensive analyzes of PAHs should include alkylatedPAHs, and that exposure to PAHs over time can lead to tolerance development in ammoniumoxidizing bacteria, at the expense of their ability to perform the essential ecosystem servicenitrification.Continued measurements of the bottom currents were made at the wrecks Villon and Skytteren,and at the dumping area west of Måseskär. Measurement series yielded important informationon how measuring equipment at the wreck can be deployed in an optimized way in futuremonitoring program; to calculate the possible spreading of pollution from a wreck, currentmeasurements should be performed upstream from the wreck site, while sensors for thedetection of, for example, oil should be put into the turbulence downstream of the wreck.The current measurement instruments (RDCP) deployed at the Måseskär dump site was trawledup after only three weeks of measurements, but still gave valuable information on the extensivebottom trawling that resuspend (stir up) sediments. Earlier geochemical surveys have shownsignificantly elevated arsenic concentrations in the area and sediment resuspension greatlyincreased the risk for spread of any contaminants in the area. Trawling is not prohibited in thearea, and the current lack of knowledge regarding potential effects on human health whenconsuming seafood from dump areas calls for reflection upon the suitability of trawling in thearea.In addition to the current measurements Swedish Maritime Administration and the SwedishNavy conducted hydrographic survey with multibeam and side scan sonar and ROVinvestigation of the wrecks in the dumping area at Måseskär. 28 wrecks were found, and ROVinvestigation showed cargo holds with dumped torpedoes or mines and other containers in some SjöfartsverketDnr: 1399-14-01942-156of the wrecks. There is some discrepancy between the previously measured elevated arsenicconcentrations in the Måseskär area and recently presented data from historical archives thatdoes not support the theory that chemical weapons were dumped in the area. However, there isa very good correlation between the dominant current direction in the area, and the highestmeasured arsenic concentrations in the area downstream of the wrecks, suggesting some formof arsenic source in the area.
|
|
| 10. |
|
|
