SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Ekberg Anders 1967) "

Sökning: WFRF:(Ekberg Anders 1967)

  • Resultat 1-10 av 170
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Fridell, Erik, 1963, et al. (författare)
  • Emissions of particulate matter from railways – onboard and tunnel measurements
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • There are increasing concerns about health risks associated with high levels of particulate matter in air. A major source of these particles is combustion engines but also particles originating from wear of material can be important. It is in this context of interest to study particle emissions from railways. A number of studies have reported high concentrations of particles in underground stations and subways. There are few studies reporting levels of particles in railway environments above ground and no studies reporting emission factors or the variability in emissions with driving pattern.In the report a number of measurements of particle emissions from railway are presented. In the first part of the report, results from tunnel measurements where abrasion particles from different types of trains are measured in two campaigns are reported. Further, emission factors are calculated from these measurements. In the second part of the project, measurements were done with instruments positioned under a train. This provided information on how the particle emissions vary with driving patterns.
  •  
3.
  • Fridell, Erik, 1963, et al. (författare)
  • On-board measurements of particulate matter emissions from a passenger train
  • 2011
  • Ingår i: Proceedings of the Institution of Mechanical Engineers, Part F: Journal of Rail and Rapid Transit. - 0954-4097 .- 2041-3017. ; 225:1, s. 99-106
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A number of measurements of particle emission from railways are presented. The measurements featured a particle instrument mounted in a compartment under a Regina train. The particles were probed in a volume between the coaches. The measurements were done in two campaigns and provide information on how the particle emissions vary with driving patterns. The measurements showed elevated particle concentrations when the train was running. Further, sharp peaks in the particle concentration were observed. It was noted that these peaks coincided with retardation of the train. However, there are also retardations where no peaks were observed. This can be explained from the two parallel breaking systems, one with regenerative breaking and one with mechanical breaks that are present on the Regina train. It is suggest that the observed peaks coincide with the use of the mechanical breaks. It was not possible to fully establish that increased particle concentration coincides with curvature of the rail, even though this was indicated in parts of the data. The size-resolved data showed maxima for the smallest fraction (350 nm) for the number distribution.
  •  
4.
  • Fröidh, Oskar, et al. (författare)
  • Färdplan för ökad forskning och innovation inom underhåll av järnvägsfordon
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • KTH, Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har av Trafikverket fått uppdraget att ta fram ett dokument om forskningen inom underhåll av järnvägsfordon. Det är föreliggande färdplan som ingår i Trafikverkets satsning Morgondagens depåer. Färdplanen ska ligga till grund för en strategi och förslag på utveckling för kostnadseffektivt fordonsunderhåll med de förutsättningar som råder i Sverige, med avreglering och många aktörer i branschen likväl som speciella klimatförutsättningar. Trafikverket har uppmärksammat att frågor om depåer och fordonsunderhåll inte alltid hanteras på ett bra sätt för att utveckla järnvägssystemet. Tidigare hade Banverket ett sektorsansvar men det avskaffades i och med att Trafikverket bildades. Det behövs dock ett övergripande systemansvar och incitament för att leda processen framåt mot en stabil utveckling genom forskning, utveckling och innovation i den fortsatta omreglering som sker av den svenska järnvägssektorn. Hur kan en effektiv samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor utformas för att bidra till en säker och pålitlig tågtrafik i Sverige? En litteraturgenomgång har genomförts för att visa var den internationella forskningsfronten står. Det tycks dock som att det samlade greppet inom underhåll av järnvägsfordon inte är ett genomarbetat forskningsområde, utan det kan bli ett svenskt ”pionjärområde” där universitet, högskolor och institut i samarbete med branschen kan skapa forskningsresultat och kunskapsutveckling. Denna färdplan föreslår ett antal olika områden som skulle behöva ökad forskning för större kunskap och kompetens. Var ska depåer för person- respektive godsfordon mest effektivt lokaliseras, centralt eller perifert i jämförelse med trafiksystemet och respektive omlopp? Hur ska de utformas mest effektivt med tanke på fordonstyper, reservdelar och personalutnyttjande? Hur ska infrastrukturen till och internt i depåerna utformas för effektivt arbete? Detta ska ske i en avreglerad järnvägssektor med olika operatörer, vagnägare, depåägare samt underhållsleverantörer på olika långa kontrakt. Hur ska detta organiseras på ett stabilt sätt med långsiktig ekonomisk bärkraft för samtliga parter? Arbetet går att dela upp i avhjälpande och förebyggande underhåll; i depå eller mobilt, med säkerhets-, drifts- eller komfortrelaterat underhåll. På vilka olika sätt går det att utvärdera samt utveckla modeller för att prognostisera behovet av underhåll enligt ovan nämnda variabler? Målet är att ta fram vetenskapliga metoder för att effektivisera fordonsunderhåll för järnvägstrafiken på ett optimalt sätt. I färdplanen rekommenderas en strategi för fordonsunderhåll: Trafikverket ska verka för att efterfrågad funktion i det svenska järnvägssystemet uppnås, inkluderande kostnadseffektivt underhåll av både infrastruktur och fordon. Hög driftsäkerhet är attraktivt för resenärer och godskunder och har ett värde och motiverar ett samhällsekonomiskt synsätt på underhåll av järnvägsfordon. Tillståndsövervakning och relaterad prediktering ges en viktigare roll för förebyggande underhåll. Öka synergin mellan infrastruktur- och fordonsbaserad tillståndsövervakning, inte minst av den dynamiska samverkan mellan infrastruktur och fordon. Utred hur ”intelligensen” hos infrastruktur och fordon bäst fördelas och utvecklas för ett mera kostnadseffektivt underhåll av järnvägssystemet. Detta innefattar att man vet vad man skall mäta och att uppmätta storheter kan länkas till framtida nedbrytning av fordon och infrastruktur. Utred flödet och ”flaskhalsar” i dagens system av fordonsunderhåll (kritiska aspekter). Utveckla distinktionen av säkerhetsnödvändigt underhåll och komfortrelaterat underhåll. Verka för tydliga och rimliga ”spelregler” för aktörer inom fordonsunderhåll. Förbättra nätverket bland dessa aktörer, inte minst kring tekniska frågor. Skapa ytterligare incitament för effektivt fordonsunderhåll genom att se över kostnader och intäkter i intressentkedjan mellan de primära kunderna och de som kan åtgärda problemen. Lyft fram goda exempel (best practice) på väl fungerande fordonsunderhåll. Låt universitet och högskolor få en viktig och neutral roll i den kunskapsbaserade utvecklingen. Detta bör ske genom att skapa ett forsknings- utvecklings- och demonstrations (FUD)-program inom området underhåll för järnvägsfordon. I denna färdplan föreslås även ett antal olika forskningsprojekt och -områden som skulle kunna utvecklas i ett sammanhållet forskningsprogram.
  •  
5.
  • Fröidh, Oskar, et al. (författare)
  • Färdplan för ökad forskning och innovation inom underhåll av järnvägsfordon
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • KTH, Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har av Trafikverket fått uppdraget att ta fram ett dokument om forskningen inom underhåll av järnvägsfordon. Det är föreliggande färdplan som ingår i Trafikverkets satsning Morgondagens depåer. Färdplanen ska ligga till grund för en strategi och förslag på utveckling för kostnadseffektivt fordonsunderhåll med de förutsättningar som råder i Sverige, med avreglering och många aktörer i branschen likväl som speciella klimatförutsättningar.Trafikverket har uppmärksammat att frågor om depåer och fordonsunderhåll inte alltid hanteras på ett bra sätt för att utveckla järnvägssystemet. Tidigare hade Banverket ett sektorsansvar men det avskaffades i och med att Trafikverket bildades. Det behövs dock ett övergripande systemansvar och incitament för att leda processen framåt mot en stabil utveckling genom forskning, utveckling och innovation i den fortsatta omreglering som sker av den svenska järnvägssektorn. Hur kan en effektiv samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor utformas för att bidra till en säker och pålitlig tågtrafik i Sverige?En litteraturgenomgång har genomförts för att visa var den internationella forskningsfronten står. Det tycks dock som att det samlade greppet inom underhåll av järnvägsfordon inte är ett genomarbetat forskningsområde, utan det kan bli ett svenskt ”pionjärområde” där universitet, högskolor och institut i samarbete med branschen kan skapa forskningsresultat och kunskapsutveckling.Denna färdplan föreslår ett antal olika områden som skulle behöva ökad forskning för större kunskap och kompetens. Var ska depåer för person- respektive godsfordon mest effektivt lokaliseras, centralt eller perifert i jämförelse med trafiksystemet och respektive omlopp? Hur ska de utformas mest effektivt med tanke på fordonstyper, reservdelar och personalutnyttjande? Hur ska infrastrukturen till och internt i depåerna utformas för effektivt arbete? Detta ska ske i en avreglerad järnvägssektor med olika operatörer, vagnägare, depåägare samt underhållsleverantörer på olika långa kontrakt. Hur ska detta organiseras på ett stabilt sätt med långsiktig ekonomisk bärkraft för samtliga parter? Arbetet går att dela upp i avhjälpande och förebyggande underhåll; i depå eller mobilt, med säkerhets-, drifts- eller komfortrelaterat underhåll. På vilka olika sätt går det att utvärdera samt utveckla modeller för att prognostisera behovet av underhåll enligt ovan nämnda variabler? Målet är att ta fram vetenskapliga metoder för att effektivisera fordonsunderhåll för järnvägstrafiken på ett optimalt sätt.I färdplanen rekommenderas en strategi för fordonsunderhåll:Trafikverket ska verka för att efterfrågad funktion i det svenska järnvägssystemet uppnås, inkluderande kostnadseffektivt underhåll av både infrastruktur och fordon.Hög driftsäkerhet är attraktivt för resenärer och godskunder och har ett värde och motiverar ett samhällsekonomiskt synsätt på underhåll av järnvägsfordon.Tillståndsövervakning och relaterad prediktering ges en viktigare roll för förebyggande underhåll.Öka synergin mellan infrastruktur- och fordonsbaserad tillståndsövervakning, inte minst av den dynamiska samverkan mellan infrastruktur och fordon.Utred hur ”intelligensen” hos infrastruktur och fordon bäst fördelas och utvecklas för ett mera kostnadseffektivt underhåll av järnvägssystemet. Detta innefattar att man vet vad man skall mäta och att uppmätta storheter kan länkas till framtida nedbrytning av fordon och infrastruktur.Utred flödet och ”flaskhalsar” i dagens system av fordonsunderhåll (kritiska aspekter).Utveckla distinktionen av säkerhetsnödvändigt underhåll och komfortrelaterat underhåll.Verka för tydliga och rimliga ”spelregler” för aktörer inom fordonsunderhåll.Förbättra nätverket bland dessa aktörer, inte minst kring tekniska frågor.Skapa ytterligare incitament för effektivt fordonsunderhåll genom att se över kostnader och intäkter i intressentkedjan mellan de primära kunderna och de som kan åtgärda problemen.Lyft fram goda exempel (best practice) på väl fungerande fordonsunderhåll.Låt universitet och högskolor få en viktig och neutral roll i den kunskapsbaserade utvecklingen.Detta bör ske genom att skapa ett forsknings- utvecklings- och demonstrations (FUD)-program inom området underhåll för järnvägsfordon. I denna färdplan föreslås även ett antal olika forskningsprojekt och -områden som skulle kunna utvecklas i ett sammanhållet forskningsprogram.
  •  
6.
  •  
7.
  • Vesterlund, Anna, 1980, et al. (författare)
  • Characterization of strong 241Am sources
  • 2015
  • Ingår i: Applied Radiation and Isotopes. - : Elsevier BV. - 0969-8043 .- 1872-9800. ; 99, s. 162-167
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Gamma ray spectra of strong 241Am sources may reveal information about the source composition as there may be other radioactive nuclides such as progeny and radioactive impurities present. In this work the possibility to use gamma spectrometry to identify inherent signatures in 241Am sources in order to differentiate sources from each other, is investigated. The studied signatures are age, i.e. time passed since last chemical separation, and presence of impurities. The spectra of some sources show a number of Doppler broadened peaks in the spectrum which indicate the presence of nuclear reactions on light elements within the sources. The results show that the investigated sources can be differentiated between by age and/or presence of impurities. These spectral features would be useful information in a national nuclear forensics library (NNFL) in cases when the visual information on the source, e.g. the source number, is unavailable.
  •  
8.
  • Vesterlund, Anna, 1980, et al. (författare)
  • Characterization of strong 241Am sources
  • 2014
  • Ingår i: International Conference on Advances in Nuclear Forensics: Countering the Evolving Threat of Nuclear and Other Radioactive Material out of Regulatory Control, Vienna, IAEA; 07/2014.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)
  •  
9.
  • Aggestam, Emil, 1992, et al. (författare)
  • Innovative requirements and evaluation methods for slab track design
  • 2024
  • Ingår i: Proceedings of the Institution of Mechanical Engineers, Part F: Journal of Rail and Rapid Transit. - 0954-4097 .- 2041-3017. ; 238:6, s. 651-661
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • With increasing train speeds and reduced time windows for maintenance work, the interest in the application of slab track technology to increase the capacity of high-speed railways has grown. Slab track may still be considered a relatively young technology, but with several different designs available on the market. Current research on slab tracks commonly focuses on improved methods. In contrast, the formulation of requirements, and evaluation towards these, are seldom investigated. In this paper, state-of-the-art simulation models are employed to illustrate and address the needs for innovative requirements in terms of structural integrity and robustness, life cycle cost (LCC) and environmental footprint of new and existing slab track designs. Based on demonstration examples, it is argued that current standards may lead to overly conservative designs inducing higher LCC and environmental footprint than necessary. Extensions of the standards in terms of LCC and environmental footprint are suggested. The conflict of interest between structural integrity and robustness, LCC and environmental footprint is discussed, and suggestions for how to optimise slab track structures are proposed.
  •  
10.
  • Aggestam, Emil, 1992, et al. (författare)
  • Optimisation of slab track design considering dynamic train–track interaction and environmental impact
  • 2022
  • Ingår i: Engineering Structures. - : Elsevier BV. - 1873-7323 .- 0141-0296. ; 254
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Modern railway tracks for high-speed traffic are often built based on a slab track design. A major disadvantage of slab track compared to conventional ballasted track is that the environmental impact of the construction is higher due to the significant amount of concrete required. In this paper, the dimensions of the rectangular cross-sections and the types of concrete used in slab tracks are optimised with the objective to minimise greenhouse gas emissions, while considering the constraint that the design must pass the static dimensioning analysis described in the European standard 16432-2. The optimised track design is also analysed using a three-dimensional (3D) model of vertical dynamic vehicle–track interaction, where the rails are modelled as Rayleigh–Timoshenko beams and the concrete parts are represented by quadratic shell elements. Wheel–rail contact forces and the time-variant stress field of the concrete parts are calculated using a complex-valued modal superposition for the finite element model of the track. For the studied traffic scenario, it is concluded that the thickness of the panel can be reduced compared to the optimised design from the standard without the risk of crack initiation due to the dynamic vehicle load. In parallel, a model of reinforced concrete is developed to predict crack widths, the bending stiffness of a cracked panel section and to assess in which situations the amount of steel reinforcement can be reduced. To reduce the environmental impact even further, there is potential for an extended geometry optimisation by excluding much of the concrete between the rails.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 170
Typ av publikation
tidskriftsartikel (73)
konferensbidrag (55)
rapport (37)
samlingsverk (redaktörskap) (2)
doktorsavhandling (1)
bokkapitel (1)
visa fler...
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (120)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (50)
Författare/redaktör
Ekberg, Anders, 1967 (159)
Kabo, Elena, 1972 (86)
Nielsen, Jens, 1963 (27)
Vernersson, Tore V, ... (17)
Lundén, Roger, 1949 (17)
Larsson, Fredrik, 19 ... (14)
visa fler...
Paulsson, Björn (8)
Maglio, Michele, 199 ... (8)
Ekberg, Christian, 1 ... (6)
Ahlström, Johan, 196 ... (5)
Andersson, Robin, 19 ... (5)
Nordlund, Anders, 19 ... (5)
Skarnemark, Gunnar, ... (4)
Pålsson, Björn, 1981 (4)
Li, Zili (4)
Fridell, Erik, 1963 (3)
Berg, Mats (3)
Ferm, Martin (3)
Ringsberg, Jonas, 19 ... (3)
Jacobsson, Lars, 194 ... (3)
Paulsson, Björn, 194 ... (3)
Braghin, F (3)
Stock, Richard (3)
Enblom, Roger (3)
Bernitt Cartemo, Pet ... (2)
Larsson, Håkan, 1967 ... (2)
Aggestam, Emil, 1992 (2)
Andersson, Lars (2)
Nyberg, Gunn (2)
Ekh, Magnus, 1969 (2)
Retegan Vollmer, Teo ... (2)
Torstensson, Peter, ... (2)
Allard, Stefan, 1968 (2)
Lindahl, Anders (2)
Patriksson, Michael, ... (2)
Strömberg, Ann-Brith ... (2)
Chernikova, Dina, 19 ... (2)
Fröidh, Oskar (2)
Björk, Anders (2)
Allen, P (2)
Nissen, Arne (2)
Nordmark, Thomas (2)
Barker, Dean (2)
Brigelius, Lars, 195 ... (2)
Frisk, Anders (2)
Sala, D (2)
Nicklisch, D (2)
Shackleton, P (2)
Pineau, M (2)
Ramebäck, Henrik, 19 ... (2)
visa färre...
Lärosäte
Chalmers tekniska högskola (165)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
Göteborgs universitet (2)
Uppsala universitet (2)
Luleå tekniska universitet (2)
Linköpings universitet (2)
visa fler...
Gymnastik- och idrottshögskolan (2)
Karolinska Institutet (2)
Lunds universitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (159)
Svenska (11)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Teknik (162)
Naturvetenskap (11)
Medicin och hälsovetenskap (4)
Samhällsvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy