| 1. |
- Ekblad, Hampus, et al.
(författare)
-
Att mäta restid : Test av mätmetod för att mäta bilisters och cyklandes restid i tätort
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att utifrån förändring av cyklandes och bilisters restider, och tillhörande förändringar i bil- och cykelflöden, koppla förändringar i restidskvot till förändringar i färdmedelsval, då hastighetsgränsen sänks från 50 till 40 km/h. Restiden mättes med metoden ”car following” samt liknande metod för cykel som vi kallar ”bike following”. Resultaten visar att restiderna, generellt sett, har ökat för bil, vilket är att förvänta vid en sänkt skyltad hastighet. När det kommer till cyklandes restid är det svårare att direkt utläsa om restiderna har ökat eller minskat, även om data generellt visar en liten minskning. En tydlig lärdom från det här projektet är hur viktigt det är med bra flödesmätningar för att kunna göra ordentliga före- och efterstudier.
|
|
| 2. |
- Ekblad, Hampus, et al.
(författare)
-
Bicycle planning – A literature review
- 2016. - 300
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Increased bicycling is of great importance for a sustainable transport system. This report is the result of a literature study concerning how different factors associated with bicycle planning influence the propensity to choose the bicycle for transportation. The literature study was carried out in the search engine GoogleScholar and only scientific papers, articles and books were included. Through this literature review, knowledge has been gathered concerning bicycleplanning, policies and other factors that influence the use of the bicycle in daily transport. Through the literature study it became evident that the attractiveness of the bicycle should be seen in relation to the car. If it is more attractive to use motorised modes of transport (e.g. through parking norms, costs, level of service) it will be hard to convince people to use the bike instead of the car. It also became clear that there are big differences in how research concerningbicycling and bicycle planning is conducted and there is e.g. no research based on before- and after studies. Despite this, the results are often very consistent. For instance, the results show that the bicycle infrastructure is of great importance. This implies that if appropriate infrastructure is build people tend to use the bicycle more often. In terms of policy, the time factor seems to be an important issue. This in turn implies, with policies and strategies being consistent over longer time intervals, the impact on the use of the bicycle increases.
|
|
| 3. |
- Ekblad, Hampus, et al.
(författare)
-
Bygdevägar på landsbygd och genom mindre samhällen : Analyser av trafikantbeteende
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På en väg med utformningen bygdeväg samsas motorfordon från båda riktningarna om en smalare körbana på ca 3-3.5m och på ömse sidor finns en bredare vägren. Syftet är att öka gåendes och cyklandes tillgänglighet genom att ge dem ett ”eget” utrymme dvs på vägrenen. LTH:s del i projektet och syftet med denna rapport är att undersöka trafiksäkerhetseffekterna av utformningstypen bygdeväg. Två teststräckor, en inom tätort och en utanför tätort, videofilmades före respektive efter ombyggnad. Utifrån filmat material analyserades trafikanters beteenden och interaktioner. Resultaten visar på en ökad kanalisering av både motorfordons- och cykelflödena, vilket kan tolkas som att de oskyddade trafikanterna har fått en tydligare definierad plats att befinna sig på i vägrummet. Resultaten visar emellertid också att motorfordonens hastighetsreduktion är försumbar såväl generellt som vid interaktion med cyklande. Innan vägtypen bygdeväg införs på bredare front i Sverige, krävs kompletterande hastighetsdämpande åtgärder för att öka trafiksäkerheten.
|
|
| 4. |
- Ekblad, Hampus, et al.
(författare)
-
Cykelgator i Göteborg - att vara eller inte vara
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 493-493
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I och med den relativt nya regleringen Cykelgata önskade Göteborgs Stad utvärdera behovet av regleringen samt hur gatorna skulle kunna utformas med tankesättet som ingår i konceptet Cykelgata. Det finns flera oklarheter kring hur cykelgator ska implementeras och regleringen medför lite vägledning för hur gatorna ska planeras och utformas, därför vill man testa hur det kan funka och var. Inom studien har en omvärldsbevakning genomförts för att samla in erfarenheter om hur olika städer i Sverige och internationellt planerar och utformar cykelanpassade gator eller cykelgator. Utöver detta har ett koncept tagits fram för hur cykelgator skulle kunna se ut samt hur faktiska gator skulle kunna utfromas. Inom uppdraget har även en översikt gjorts av behovet av regleringen (och således skylten) "cykelgata" gjorts. Danmark, Finland och Tyskland har reglering för cykelgator medan Nederländerna och Norge inte har det. Gemensamt för länderna med reglering för cykelgata är att det finns vägmärke för cykelgator med officiell status där maxhastighet på 30 km/h ingår. I Danmark regleras även parkeringen längs gatan samt att det är tillåtet att cykla i bredd. I Finland innefattar regleringen flera krav som färgad asfalt, anordnad bilparkering samt förslag på två sektioner. I Tyskland regleras fordon utöver cyklar och elektrisk mikromobilitet med tilläggstavla. Oavsett reglering eller inte så finns det i samtliga städer och länder rekommendationer på planeringsprinciper och utformningselement. Exempel på planeringsprinciper är begränsning av antal fordon per dygn, en nedre gräns för antal cyklister, begränsningar för genomfartstrafik, kollektivtrafik och tung trafik. Exempel på utformningselement är körbana i mitten som uppmanar cyklister att färdas i mitten och sidoytor i avvikande färg eller material, förslag på bredder, anordnade parkeringsplatser, hastighetssäkring, väjningsplikt från anslutande gator samt målad cykelsymbol. Omvärldsbevakningen pekar därmed på att regleringen inte är tillräcklig och att det oftast krävs kompletterande utformningselement för att säkerställa att cykelmiljön på gatan blir trygg och säker, därmed cykelanpassad. Utifrån omvärldsbevakningen har förslag på planeringsprinciper och utformningselement tagits fram för Göteborgs Stad. En analys har genomförts för att utreda hur regleringen kan användas som ett verktyg för att förbättra cykelinfrastrukturen jämfört med andra verktyg som finns.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Svensson, Åse, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhetsutvärdering av nya trafikregler för cykelöverfarter
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I september 2014 infördes en ny korsningstyp, cykelöverfart, där fordonstrafik som korsar cykelöverfarten har väjningsplikt mot cyklande och mopedförare som är på eller just på väg ut på cykelöverfarten. Syftet med projektet är att utvärdera regleringsformens effekt på cyklisters trafiksäkerhet. På tre platser i Malmö studerades hastigheter, allvarliga konflikter, väjningsbeteende samt interaktionsbeteende före och efter ombyggnad till cykelöverfart. På platsen med störst dataunderlag är väjningsandelen fortsatt hög ca 75%. Däremot har hastighetens 85-percentil ökat från 24 till 27 km/h, den föreskrivna maximala hastigheten på 30 km/h överskrids av 29% av fordonen och de allvarliga konflikterna har ökat. Cyklandes interaktionsbeteende har gått från att de kommer in med bromsberedskap till att de i större utsträckning kräver företräde. Även på de övriga två platserna är tendensen att trafiksäkerheten för cyklande snarare minskat än ökat. Analyserna tyder på att ett tydligare regelverk har minskat trafiksäkerheten för cyklande, här finns tydliga paralleller till effekterna av övergångsställeslagen. Vid ombyggnad till cykelöverfart rekommenderas att säkerställa att fordon som korsar cykelöverfarten inte kan föras med en hastighet högre än 30 km/h.
|
|
| 8. |
- Varhelyi, Andras, et al.
(författare)
-
Effekt av vägunderhålls- och reparationsarbeten på cyklister – Slutrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det som är störande för cyklister som passerar ett vägarbete är ojämnheter, omledning, bristfällig information från väghållaren, skyltning och oavskilda cykelvägar. Kvaliteten på omledningar och avstängningar är avgörande för att cyklister ska använda dem. Det behövs bättre omläggningar som inte utsätter cyklister för onödigt stora omvägar eller drastiskt minskade möjligheter att cykla förbi vägarbeten, annars struntar de i omläggningar och hittar sina egna bättre vägar. Otillräckliga avstängningar kan leda till att cyklister cyklar genom dem, vilket utgör en risk för dem. Det finns behov av att ta fram tydliga riktlinjer som gäller alla väghållare. Erfarenheter från utländska exempel på designmanualer samt ny kunskap om hur cyklister upplever vägarbeten bör inhämtas. Allt material om hantering av cyklister på vägarbetsplatser bör samlas i ett dokument.
|
|
| 9. |
- Varhelyi, Andras, et al.
(författare)
-
Riktlinjer för utformning av vägarbetsplatser med hänsyn till cyklister
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baserat på befintliga nationella och kommunala föreskrifter, krav och råd som finns utspridda i olika dokument samt internationella rekommendationer om bästa praxis har omfattande riktlinjer sammanställts för hantering av cyklister vid vägarbetsplatser.
|
|
