| 1. |
|
|
| 2. |
- Ekelund Axelson, Lena, et al.
(author)
-
Branschbeskrivning Trädgård : område hortikultur, utemiljö och fritidsodling
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det finns ett stort behov av att få kunskap om trädgårdsbranschens omfattning och betydelse.Här innefattas hortikulturell primärproduktion, utemiljöbranschen och fritidsodlingen. Branschen beskrivs bland annat i termer av arealer, antal företag, värdet i primärproduktionsledet, värdet i slutkonsumentledet, antal helårsanställda, antal säsongsanställda, forskningsvolym och utbildningsplatser. Hortikultur, trädgårdsodling karaktäriseras av ett stort antal trädgårdsväxtslag vilka intensivodlas till föda, för medicinskt eller industriellt bruk eller för estetisk användning i trädgård, park eller landskap (www.ne.se) och är också den interdisciplinära vetenskapliga plattform som är en nödvändig förutsättning för en kunskapsbaserad utveckling i trädgårdsbranschen. Den samlade produktionen av varor och tjänster inom trädgårdsbranschen, dvs. hortikulturell primärproduktion och utemiljötjänster, bedöms omfatta ca 30 miljarder kronor, fördelat på ca 7 miljarder i hortikulturell produktion av potatis, frukt, bär, grönsaker, svamp, prydnadsväxter och plantskoleväxter och ca 22 miljarder kronor av utemiljötjänster. Av värdet på hortikulturell primärproduktion, den första delen av trädgårdsbranschen, utgör ätliga produkter ungefär 70 % och prydnadsväxter samt småplantor/sticklingar 30 %. 70 % är fältodlade produkter och 30 % växthusodlade. Denna produktion sker på ca 50 000 hektar och sysselsätter motsvarande runt 8000 årsverken. Produktionen sker i ca 6000 företag. Ungefär 12 % av företagen har växthusproduktion och 90 % av antalet företag är inriktade på ätliga produkter. Trenden är att antalet företag minskar samtidigt som företagen blir allt större. Det finns samtidigt också små företag som i huvudsak odlar för den lokala marknaden. Södra Sverige och då framför allt Skåne, dominerar för flertalet produktionsinriktningar. Försäljningsvärdet i odlarledet av svensk produktion av kruk- och utplanteringsväxter, snittblommor, plantskoleväxter och liknande uppgick år 2010 till 1,6 miljarder kr. Importvärdet av växter var samtidigt ungefär 2,1 miljarder kr. Om man försöker basera konsumtionen på inhemsk produktion och import uppstår problem eftersom statistiken inte är jämförbar. Hushållens inköp av växter uppgick till ungefär 11 miljarder kr 2010. Utöver detta tillkommer en konsumtion utanför hushållen, exempelvis inköp till offentliga planteringar. Hushållens konsumtionsutgifter uppgick 2010 till knappt 19 miljarder kr för grönsaker och 14 miljarder för frukt. Enligt ett annat beräkningssätt uppgick hushållens totala inköp av frukt, grönsaker och potatis till drygt 31 miljarder kr. Av dessa utgjordes 12 miljarder av färska grönsaker och potatis och drygt 10 miljarder av färsk frukt medan resterande 9 miljarder bestod av bearbetade produkter. Utöver detta tillkommer den offentliga konsumtionen i måltider i skolor, dagis, vårdinrättningar och liknande. Den andra delen av trädgårdsbranschen, utemiljöbranschen, är det professionella arbetet med utemiljöer i form av parker, bostadsgårdar, kyrkogårdar, trädgårdar, golfbanor, dagistomter, sjukhusområden etc. Ett utmärkande drag är den starka uppsplittringen på många olika förvaltare och huvudmän. För många av dem är utemiljöverksamheten inte en huvudsyssla utan relativt marginell i förhållande till exempelvis fastighetsförvaltning i stort. Det samlade uppskattade värdet är minst 22 miljarder kronor och sysselsätter ca 33 000 personer i helårsarbeten. Enligt utredningens beräkningar är den totala omslutningen för skötsel av utemiljöer ca 17 miljarder kr, resterande 5 miljarder kr är således det samlade värdet för planering, projektering och anläggningsarbeten. Underlaget för den statistik som redovisas i denna sammanställning är inte fullständig, men bedömningen är att storleksordningarna bör stämma relativt väl. Utemiljötjänster som upplevelsetjänster (turism) och ”verksamhet inom trädgård och hälsa” har potentialen att med hortikulturen som grund omsätta mycket stora värden. Fritidsodlingen är den tredje stora delen av Trädgårdsbranschen. Det finns drygt 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige, varav mer än 1,9 miljoner småhus, 675 000 fritidshus och över 50 000 kolonilotter. SCB uppskattar värdet av hushållens inköp av produkter för trädgården till 12,9 miljarder kr (2010). Ett fåtal universitet, institut och organisationer bedriver forskning inom hortikultur. SLU har både utbildningar, undervisning och forskning inom detta område. Tillhörigheten till landsbygdsdepartementet understryker denna profil i en jämförelse med andra lärosäten. SIK och JTI är exempel på institutsorganisationer med forskning inom området. Bedömning och beräkningar visar att hortikulturella forskningsprojekt vid LTJ- fakulteten, SLU i Alnarp i Skåne omsatte ca 22 miljoner kr (2011), såväl statsanslag som externa medel. Det utgör ca 20 % av fakultetens forskningsprojektsmedel och ca 3 % av bokförda forskningsprojektmedel inom SLU. Forskningen inom hortikultur motsvarar knappt 3 promille av branschens totala omsättning i primärproduktionsledet (ca 20 miljoner av 7 miljarder kr. Även forskning inom utemiljö bedrivs i första hand i Alnarp, men äve vis SLU iUltuna. Omfattningen var 2011 ca 32,5 miljoner kr varav hälften externa medel och hälften fakultetsmedel, vilket motsvarar 1,5 promille av utemiljöbranschens omsättning (ca 32 miljoner av 22 miljarder kr). Vid SLU finns ett flertal unika utbildningar inom hortikultur och inom utemiljöbranschen. De utbildningar som har fokus på hortikultur/trädgård är främst hortonom och trädgårdsingenjör. Andra utbildningar vid SLU som också har beröringspunkter med hortikultur är en kandidatutbildning inriktning livsmedel samt agronom utbildningen med inriktningarna landsbygdsutveckling och livsmedel i Ultuna. Landskapsarkitekter utbildas både i Uppsala och i Alnarp, landskapsingenjörer enbart i Alnarp. Om utbildningsvolymen motsvarar behovet har i dagsläget inte kunnat bedömas. Antalet utbildningsplatser på naturbruksskolor YH – utbildningar är däremot för låg. Antalet elever i årskurs 2 som har valt inriktning Trädgård på naturbruksprogrammet är 77 stycken i hela landet (våren 2012), en minskning med mer än hälften jämfört med år 2007. Elva naturbruksgymnasier har elever i årskurs 2 som valt inriktningen Trädgård. Några av skolorna har endast ett fåtal elever med denna inriktning. En konsekvens blir att antalet skolor som kan erbjuda inriktningen Trädgård inom gymnasieprogrammet kommer att minska. Yrkesvux är en nationell tidsbegränsad satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning och en viktig rekryteringsbas för trädgårdsnäringen.
|
|
| 3. |
- Ekelund Axelson, Lena, et al.
(author)
-
Konsumenter om jordgubbar : en undersökning av 400 konsumenters preferenser och köp
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Swedish strawberries, being essential in the celebration of Midsummer and the solstice, hold a strong market position. During the summer season the domestic products have a market share of seventy per cent and meet import competition mainly from Belgium and Germany. A study of some 400 consumers was carried out in 2009 in three different locations in southern Sweden, with the aim of finding out more about purchases, attitudes and views on quality criteria and the length of the season. Over 90 per cent of the respondents stated that they, or someone in their household, had bought strawberries by late June and more than 80 per cent claimed that they bought mostly Swedish berries. Attitudes towards Swedish and Belgian or German strawberries were explored through opinions on different statements about quality criteria, ranging from 1 to 5. The domestic products got high opinions and were considered sweet, fine, tasty and of high quality, and relatively long-lasting, and not sour or watery. The ranking was more favourable than for the imported strawberries, which got marks near the middle. About a fifth of the respondents had no opinion of Belgian or German strawberries. The consumers may, thus, be described as unaware of rather than negative towards imported strawberries. As for the development of the taste a greater number of respondents believed that taste had improved over the last five years than who believed it had declined: an opinion that was more pronounced for the domestic products. Some 80 per cent of these consumers stated that they bought mainly Swedish strawberries during the season, which was defined as starting in mid-June and ending some time between mid-July and late August; a time when there are few strawberries on the market. Two thirds were content with this season, while one third wished it was longer. Statistical analyses showed only slight differences in the results depending on background variables like age, gender and location
|
|
| 4. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(author)
-
Konsumenter om tomat
- 2011
-
In: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Två konsumentstudier med 97 respektive 468 deltagare har genomförts för att undersöka svenska konsumenters vanor och attityder för trädgårdsprodukten tomat. Enkäterna samlades in på Alnarpsdagen och i butiksmiljöer i Norrköping, Linköping och Helsingborg under sommaren 2010. Resultaten ger en bild av hur konsumenterna förhåller sig till tomaten som grönsak och över marknadens utvecklingsmöjligheter. Studierna, som utförts inom ramen för Tillväxt Trädgård, utgör ett underlag för att diskutera frågor som konkurrenskraft och möjligheter till produktutveckling för svenska företag i trädgårdsbranschen. Projektet innefattar också en beskrivning av konsumtions- och produktionsutvecklingen. Tre utvecklingsområden som vi utifrån våra konsumentstudier kan urskilja är fortsatt produktdifferentiering, förbättrad efterskördehantering och betydelsen av ursprunget för konsumenternas kvalitetsupplevelse
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Borg, Jennie, et al.
(author)
-
Växande växtmarknad : tillväxt och utveckling i produktion, handel och konsumtion av blommor och växter i Skåne
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Marknaden för blommor och växter uppvisade höga tillväxtsiffror under 2000-talets första år. I denna rapport beskrivs utvecklingen med fokus på odling och försäljning i Skåne. Övergripande frågeställning har varit hur denna bransch klarar sig i konkurrensen och målet att ge en bred beskrivning över utvecklingen i odlings-. detaljist- och konsumentledet. Värdet av den svenska produktionen av krukväxter och utplanteringsväxter uppgick 2006 till drygt 600 miljoner kronor, en siffra som varit relativt oförändrad sedan 1995. Samtidigt har värdet av importen ökat kraftigt. I Sverige produceras 40-50 miljoner krukväxter per år. Produktionen visar en svagt minskande trend i ett tioårsperspektiv med en liten ökning vid den senaste mätningen, 2008. Den skånska krukväxtproduktionen är mer framgångsrik än odlingen av utplanteringsväxter. Detaljistledets aktörer blir allt större och företagen visar på ökande omsättning. I ett urval av tio försäljningsställen genomfördes en butiksinventering där prisnivån mättes genom att priserna i en för årstiden representativ varukorg jämfördes. Dyrast krukväxter fanns hos marknadsledaren Plantagen, och de billigaste hos Bauhaus och Coop Forum. Undersökningen visade också att ursprungsmärkning och varumärken var sällsynta. Odlarna har svårt att nå ut med någon profilering till konsument. Data över konsumtionen är bristfälliga men värdet anges till 9-10 miljarder. Data från SCB visar en stadig värdeökning fram till 2006, med 25 procent under fyra år. Uppgifter från tidningen Market visar plus 18 procent 2002 till 2006 och fortsatt värdeökningen (+ 3 %) 2007 men denna bröts 2008, då konsumtionsvärdet minskade med en halv procent. Konsumtionsdata från GfK visar på variationer mellan dessa år men i stort sett oförändrade värden 2006 till 2009. Skillnaderna mellan de olika källorna för värdets utveckling beror troligtvis på att man mäter olika saker; i SCB och Market mäts inte bara snittblommor och krukväxter utan även till exempel plantskoleväxter, jord och liknande. Strukturomvandlingen, nyetableringarna och koncentrationen i detaljistledet riskerar medföra minskad förhandlingsstyrka för de skånska odlarna, men de stora aktörerna kan också stärka växtintresset från konsumenternas sida. Producenterna bör se upp så att man inte missar utvecklingen i gardencenterbranschen och detta ökade intresse. Risken finns att man blir fast i mitten; inte tillräckligt stora för att konkurrera med ökad import till låga priser och inte tillräckligt specialiserade på ett unikt sortiment. Abstract This report is the result of a project titled Growing plants market, financed by the foundation Sparbanksstiftelsen Skåne. The project has run parallel to the program for growth in Swedish horticulture (Tillväxt Trädgård http://www.tillvaxtprogram.slu.se ) which deals with all horticultural products. The focus here has been on pot plants and annual bedding plants produced in the southern region, Skåne, which is a horticultural cluster in Sweden. The descriptions and discussions are made within the strategic frameworks of Michael Porter. The annual domestic production consists of some 40 to 50 Million pot plants and the same amount of bedding plants, at a total value of around SEK 600 Millions (€ 60 millions). Imports are increasing and gaining markets shares. The producers in Skåne are more successful on the pot plant market than on the market for bedding plants. Bulbs in pots are increasing while cut flowers show decreasing figures, with the exception of tulips - a product for which the southern region holds no more than fifteen percent of total domestic production. The retail sector is going through fast structural changes with fewer and larger firms. The two largest garden centre companies Plantagen and Blomsterlandet, each with a turnover of more than SEK 1,000 Million in 2008, are expanding. Independent retailers are forming new coalitions. Observation of prices and assortments in ten retail units showed big differences in price of similar plants and showed that the market leader Plantagen had the highest price level, in spite of a marketing image of good low price products. The origin of the pot plants was not easily detected and the garden centres did not display origin or brands to any large extent. The local growers have thus not succeeded in profiling their products to the consumers. Consumption data are scarce and incoherent, but the total value of plants, cut flowers, pots and the like amounts to around SEK 9,000 to 10,000 Millions. The market increased by 18 to 25 per cent 2002 to 2006 (depending on the database used). The latest figures show a further rise 2007 and then a slight fall in 2008. Data from GfK on consumer level show no considerable changes between 2006 and 2009 in purchase of plants and flowers. Case studies of eight firms showed that the 2009 season was good in spite of the recession. The growth in sales from large firms may consist of other garden equipment. The gardens centres sell a full range of products and the smaller ones compete by means of special plants, inspiring shops and more services, while the supermarkets have a much narrower assortment. Structural changes and a higher degree of market concentration, with new actors, owners and capital, may lead to less bargaining power of the growers and their main sales organisation Mäster Grön, but the big outlets could also help enhance the interest of the consumers. This development must be taken advantage of by the local growers, who otherwise risk being stuck in the middle: not large enough to reap economies of scale and compete with imports and not specialised enough in a unique assortment of plants.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ekelund Axelson, Lena, et al.
(author)
-
Climate labelling and the importance of increased vegetable consumption
- 2016
-
In: Acta Horticulturae. - 0567-7572 .- 2406-6168. ; 1132, s. 191-197
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Nearly a third of the climate change impacts attributed to human consumption are believed to be caused by food and drink. Climate communication and marketing efforts have been the focus of an interdisciplinary research exploring how food retailers, in their unique intermediary role between producers and consumers, could guide consumers’ food choices in a more climate-friendly direction, with examples mainly from Sweden. Consumers are not aware of what actions are the most important from a climate point of view. A guide to more climate friendly protein choices (meat guide) was created within the project, with the aim of developing a way of informing about the environmental impacts of meat and other sources of protein. While food waste was considered an important issue, climate effects of transportation and packaging was of greater concern to the consumers in the study, who found it more important to buy local and seasonal food, and organic products, than to choose vegetarian alternatives. Observational studies in European stores, as well as interviews with representatives of Swedish supermarkets, revealed that direct climate messages were scarce. A recommendation to supermarkets is to promote vegetarian choices in store and develop the fruit and vegetable department. A novel suggestion is to encourage retailers to build on ambiguous categories and indirect messages, in particular local, seasonal and organic, in communicating climate mitigating behaviour and promote an increase in consumption of vegetables.
|
|
| 10. |
- Ekelund Axelson, Lena, et al.
(author)
-
Climate smart choice in competition
- 2011
-
In: Sustainability - journal from the Swedish Research Council Formas. - 2000-2270. ; , s. 1-2
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
