| 1. |
- Almemark, Mats, et al.
(författare)
-
Biologisk behandling av ett blekeriavlopp i kombination med ultrafiltrering
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett kombinerat klorstegs- och alkalistegsavlopp behandlades i laboratorieskala i en anaerob reaktor som på utflödessidan var kopplad till en ultrafilteranläggning på så sätt, att biomassa och högmolekylära föreningar kvarhölls och koncentrerades i reaktorn. Permeatet från ultrafiltret behandlades vidare i en aktvslamreaktor. Systemet visade goda behandlingsresultat, ca 80 % COD- och ca 80 % AOX-reduktion samt ca 90 % BOD7-reduktion. (Motsvarande resultat före aktivslambehandlingen var 63+-6 % för COD, 76+-2 % för AOX och 40-50 % för BOD7). Det intressantaste resultatet är emellertid observationen, att betydande andelar av de mängder organiska föreningar, som kvarhölls av ultrafiltreringsmembranet, deklorinerades och bröts ner i den anaeroba reaktorn, som även producerade biogas. Försök att driva systemet utan tillsats av närsalter ledde till en långsam utarmning av de biologiska reaktorernas innehåll av Kjeldahlkväve och totalfosfor.
|
|
| 2. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
Hammarby Sjöstadsverk. Uppstart av Försöks- och Demonstrationsanläggningen för Framtidens Kommunala VA-Teknik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöstadsverket är en unik resurs för att utveckla VA-forskning i Sverige och internationellt. Stockholm Vatten överlåter (1/1 2008) hela försöksanläggningen för fortsatt experimentell verksamhet inom VA-området till en FoU grupp ledd av IVL och KTH. Det primära målet är först att säkerställa kontinuiteten i driften och kostnader för detta ska täckas genom projektstöd från olika intressenter. Tanken är att all verksamhet skall finansierats genom olika projekt.Forskningsinriktningen kommer att beslutas av en FoU styrelse där finansiärerna sitter med. Tre huvudmål för drift av anläggningen har definierats: A. Utveckling och optimering av befintliga metoder och processkonfigurationer för resurseffektiv avloppsvattenrening. B. Utveckling av nya innovativa metoder och processkonfigurationer för förbättrad behandling av vattenfas samt sidoströmmar. C. Testning samt utvärdering av utrustningar för vattenreningsteknik, specifika komponenter och system med fokus på världsmarknaden. Relevanta projektförslag för svensk VA-teknik kan delas upp i åtta huvudområden: 1. Krav på ingående vatten, 2. Optimering av befintliga aeroba och anaeroba processer, 3. Kompletterande rening, 4. Processtyrning samt mätteknik, 5. Behandling av sidoströmmar, 6. Klimateffektiv behandlingsteknik, 7. Biogasproduktion, 8. Nya innovativa tekniker och processer. Från dessa huvudområden prioriterar Svenskt Vatten i samråd med ITT Flygt, NV och övriga FoU-styrelseledamöter vilka konkreta projekt som ska startas upp.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
Slamavvattning i kommunala reningsverk
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slamhanteringen på kommunala reningsverk står inför förändringar. Tekniska möjligheter att minska till exempel tungmetaller i avloppsslam har nått en gräns där ytterligare steg inte är rimliga. Även i uppströmsarbeten har problem att minska föroreningsnivåer för att klara framtida utsläppskrav för slam uppdagats. Eftersom krav på återvinning av näringsämnen samtidigt blir allt tydligare och intresset för att utnyttja slam som en energiresurs blir allt större, kommer olika andra slambehandlingsmetoder spela en allt viktigare roll i framtiden. De flesta av alternativen för slamhantering kräver ett behandlingssteg där vattenhalten i slammet minskas för att möjliggöra en vidarebehandling av slammet. Detta kan göras med olika metoder såsom gravimetrisk, mekanisk och termisk avvattning vilka presenteras i denna rapport. Möjligheter och potential, men även nackdelar med de olika teknikerna diskuteras. Eftersom vissa slamhanteringsmetoder som till exempel slamförbränning redan nu kan antas spela en viktig roll i framtidens slamhantering, så kommer även slamtorkningen få en viktig roll som ett nödvändigt försteg. Tyskland, som är EUs största slamaktör, samt andra länder, tas upp som ett exempel på hur slamhantering ser ut idag och hur utvecklingen kommer att ske i framtiden. Det är dock viktigt att nämna att Tyskland och andra länder har en egen utvecklad tradition vad gäller slamhanteringen och att den infrastruktur som finns därmed är utgångspunkten för deras vidareutveckling. Sverige har andra förutsättningar och därmed också möjligheter att utveckla egna strategier (Baresel m fl., 2014). Rapportens författare bedömer att det finns en del tekniker för slamavvattning som har en större potential än andra och som samtidigt är kompaktare och kräver mindre resurser för drift. Till dessa kan främst torkningstekniker räknas. Dessutom finns tekniker som än så länge mest finns på ritbordet och som därför är svåra att bedöma med avseende på kostnader och potential. Dessa borde testas i pilotskala för vidareutveckling.
|
|
| 5. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
The municipal wastewater treatment plant of the future – A water reuse facility
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2015 the municipality of Simrishamn, together with IVL decided to start a project for the design, implementation and evaluation of a full-scale plant for removal of micropollutants such as pharmaceuticals and hormone disturbing substances. This ambition came true within a VINNOVA funded programme, Challenge Driven Innovation and by a decision made by the City council for the investment in a full-scale demonstration plant. As the region, including Simrishamn municipality, have been facing water shortage in recent years, it was decided to also evaluate the possibility to reuse the treated water by infiltration to the ground water. For this, an advanced treatment was added to the existing wastewater treatment plant (WWTP). The evaluation of the implemented three parallel advanced treatment systems consisting of only activated carbon (GAC), ozonation combined with sand filter, and ozonation combined with activated carbon clearly shows an added removal effect for pharmaceuticals but also other pollutants. Evaluation of the reusability of the treated water also showed positive results. The removal of pharmaceuticals, endocrine disrupting substances and antibiotics was almost 100 % and indicates that the water could be reused, e.g. by recharging to the groundwater.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergström, Rune, et al.
(författare)
-
Behandling av skärvätskor och tvättvatten-sluten vattenhantering
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL och Scania har i ett branschspecifiktprojekt med stöd från Naturvårdsverket undersökt olika behandlingsalternativ för förbrukade skärvätskeemulsioner och tvättvatten(avfettningsbad). I projektet undersöktes också möjligheten att minimera volymen av förbrukade vätskor. Försökskörningar utfördes i pilotskala vid Scania i Falun. Följande behandlingstekniker utprovades:Ultrafiltrering(UF) (tub- och hålfibermembran) och indunstning (tre olika typer/fabrikat). Målsättningen har varit attjämföra teknisk prestanda och kostnader för två behandlingsalternativ: 1. Indunstning +RO och 2. UF+RO. Indunstning har genomgående givit bättre reduktionsvärden än UF utom mineralolja. Med en slutpolering med RO uppnås höga reduktionsgrader oavsett om föregående behandling bestått av UF eller indunstning. Behandling av avfettningsbad/tvättvatten resulterade i med skärvätskan jämförbara avskiljningsgrader. Vid RO behandling av industningskondensaten erhölls högre kapaciteter(flux) än vid motsvarande behandling av UF permeaten. Säkerligen uppnås också bättre volymreduktion med tanke på de förhållandevis låga salthalterna i industningskondensaten. Maximal volymreduktion har dock ej fastställts vid försöken. Kostnaden har beräknats för de två behandlingsalternativen vid olika årliga behandlingsvolymer. Dessa kan jämföras med kostnaden för alternativt externt omhändertagande av förbrukade bad exempelvis SAKAB. Beräkningarna visar att det finns en brytpunkt för när det blir ekonomiskt fördelaktigt med internt omhändertagande. Utvärderingen av hanteringen av skärvätskor visar att den stora potentialen för kostnadseffektiva miljöförbättringar ligger i minskade förbrukade mängder. En ökad livslängd för baden kan uppnås genom bättre skötsel, exempelvis filtrering, och införande av centralsystem.
|
|
| 8. |
- Bergström, Rune, et al.
(författare)
-
Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viking Sewing Machines AB, Husqvarna har ersatt triavfettning av pulverpressat sinter-stål med en ny typ av rengöringsutrustning, avfettning med koldioxid. Koldioxid i superkritisk form, högt tryck och hög temperatur, har egenskaper liknande ett lösningsmedel. Utrustningen levererades av Chematur Engineering och har varit i drift sedan våren 1999. Superkritisk koldioxid används bl.a inom livsmedelsindustrin. Rengöring av metaller är däremot en ny tillämpning, vilket, om den fungerar tekniskt, kan vara av stort intresse som en ersättning till tri eftersom den ej har dess nackdelar ur miljösynpunkt. Koldioxid avfettningen har utvärderats och jämförts med den gamla triavfettningen. Sammantaget så kan koldioxidtvätten medföra något högre tvättkostnader än med den gamla tritvätten, men samtidigt så bör tvättresultatet kunna bli bättre och dessutom blir det en minskning av miljöbelastningen.
|
|
| 9. |
- Bhasin, Aditi, et al.
(författare)
-
Framtida slamhantering – Förbränning kombinerat med fosforåtervinning ur askan
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här projektet syftar till att ta fram ett underlag som belyser för– och nackdelar med förbränning av slam, betraktat ur ett helhetsperspektiv och baseras på försök i fullstor- och pilotskala. Livscykelanalys används för att utvärdera potentiell miljöpåverkan från behandling av slam, om man övergår från kompostering till förbränning (inklusive fosforåtervinning från askor). Prover av bottenaska, flygaska, rökgas och renat rökgaskondensat från alla försöken analyserades. De flesta utvärderingar av askorna, rökgasemission och kondensatsvatten visade att det finns en bra möjlighet att förbränna slammen i befintliga pannor. Massbalansberäkningar över förbränningsanläggningen visade att de flesta tungmetallerna hamnar i askor vid förbränningen. Resultat från livscykelanalys visade att ett teknikbyte från kompostering till samförbränning (som behandlingsmetod för rötat slam) innebär att man kan minska användningen av fossila energiresurser, minska klimatpåverkan och minska potentialen för toxisk påverkan på natur och människor utan att orsaka signifikant högre miljöpåverkan av annat slag. Resultat i studien visar, att den ovan formulerade slutsatsen är föga beroende av variabeln slambehandlingsmetod. Däremot gäller slutsatsen under studiens förutsättningar och är känslig för de randvillkor som räknas upp i rapporten.
|
|
| 10. |
- Bjurhem, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Fällningsförsök av ridåvatten från målerianläggningar
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kemisk fällning av ridåvatten har utförts med olika fällningskemikalier. Ett av vattnen innehöll höga halter av krom, kromat, bly och zink samt höga halter av organiskt material. Laboratorieförsök visade att järnsulfat gav det bästa reningsresultatet. Resthalterna i klarvattenfasen blev för Cr 0,24, Cr6+
|
|
