| 1. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Det praktiska körprovet 2009-2011 : analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this report is to examine the reliability of data from the practical driving test for category B 2009-2011 and study the composition of the group of test-takers and results and changes in pass rates over time during the period. Based on the data checks done it can be concluded that data is reliable. Data from 2011 does not comprise the entire year, but when data for the equivalent period previous years is compared with the year as a whole the differences are negligible.There are certain differences between groups as to the proportion of passed tests. A larger proportion of test-takers below the age of 20 pass the test compared to older test-takers. A larger proportion of test-takers who were registered by a driving school passed than those who registered themselves. If you divide the test-takers by gender and type of registration a somewhat larger percentage of the men passed the driving test. As for average number of mistakes there are no major differences between the sexes except for manoeuvring.As for the content of the test, the most common areas to test are street crossing, driving towards a goal and reversing. Motorway, lanes, roundabouts and signalled crossings are more commonly tested at the main offices, while narrow winding roads, railway crossing and turning off a main road are more common in the other places. Street crossing, lanes and motorway are the situations where the largest percentage of test-takers fails. The percentage of fails for each curricular module are fairly similar for main offices and other offices, but the proportion of fails is higher for roundabouts, driving towards a goal and railway crossings at the main offices. The requirement for attention and identifying risks is the hardest for test-takers to fulfil.When comparing the results with previous years we find that the group differences are fairly similar, but the percentage of tests registered via a driving school continues to decrease. It is more common to include reversing in the test. Even though test-takers who has failed the theory tests are now allowed to take the practical driving test the percentage of passed tests remains on the same level for tests registered via driving schools and has only decreased by a couple of percentage points for the remaining tests.
|
|
| 2. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Jämförelser mellan provorter : en studie av körprov för behörighet B
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Man kan köra upp på fler än 130 orter i Sverige, alla med olika trafikmiljöer, förarprövare och provtagare. Provtagarnas ålder och anmälningssätt skiljer sig åt på olika orter. På några orter genomförs få prov, på andra många. En del förarprövare genomför väldigt få prov, andra väldigt många. Vissa orter saknar vissa inslag i trafikmiljön, som exempelvis motorväg, järnvägskorsning eller cirkulationsplats. Trafikintensiteten på orterna skiljer sig åt. Kort sagt, det finns väldigt många aspekter som kan variera mellan enskilda prov. I rapporten presenteras olika sätt att åskådliggöra hur dessa skillnader mellan orter ser ut och några sätt att kategorisera orter.Får detta konsekvenser för resultatet? Det är svårt att utreda eftersom flera variabler sannolikt samverkar och det är svårt att särskilja dem från varandra, och eftersom data ser ut som det gör. Dels är utfallet binärt – godkänt/underkänt – vilket begränsar vilka analyser som kan göras. Dels är det många kategorier inom variablerna ort och förarprövare. För att minska antalet kategorier kan man slå ihop dem till färre och större kategorier. Frågan är i så fall utifrån vilka kriterier och till hur många kategorier. Av analyser framgår att provinnehållet skiljer sig åt mellan prov, såväl inom som mellan orter. Det är dock oklart om man mäter samma eller olika kvaliteter på olika orter, men det är nog inte så enkelt att säga att det är "lättare" att ta körkort på vissa orter än andra baserat på enkla jämförelser av godkännandegrad. Provtagarnas ålder och anmälningssätt, aspekter som vi vet påverkar godkännandegraden, skiljer sig också åt mellan orter.
|
|
| 3. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Prov för förarbevis för moped klass II
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I oktober 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. För att få tillstånd att förrätta prov för moped klass II fick provförrättare lämna in ett exempel på ett prov till Transportstyrelsen tillsammans med ansökan. Vi har analyserat ett urval av dessa prov. Dels gjordes en innehållsanalys av frågorna i proven för att undersöka i vilken utsträckning de täcker det innehåll som stipulerats i föreskriften, och dels undersöktes om de inlämnade proven följer riktlinjer om antal frågor samt hur frågorna följer generella riktlinjer för frågekonstruktion.Bland de 34 utvalda provförrättarna hade 11 konstruerat egna prov, övriga angav att de använde de prov som Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) utformat. Föreskriften (TSFS 2010:80) anger att provet ska innehålla 25 till 35 uppgifter. Samtliga studerade prov innehöll minst 25 uppgifter. Med ett par undantag förekommer uppgifter inom samtliga fyra innehållsområden som nämns i föreskriften. Tyngdpunkten ligger på området Trafikregler. Målen för utbildningen och målen för provet i föreskriften stämmer inte helt överens, vilket förmodligen är anledningen till att många uppgifter gäller innehåll som inte definieras i föreskriftens krav på provet. De flesta av dessa kan dock kopplas till utbildningsmål i föreskriften.När det gäller vilka brister som uppträder kan man exempelvis konstatera att vissa frågor kunde vara mer tydligt formulerade, en del svarsalternativ avviker eller är för osannolika, vilket gör antalet reella svarsalternativ färre, vilket är olyckligt.Både innehåll och utformning av proven varierar avsevärt varför det vore bäst att låta Transportstyrelsen utforma även provet för förarbevis för moped klass II. Det skulle innebära ökad enhetlighet och likvärdighet och därmed en mer rättssäker prövning. Det skulle vara möjligt att sträva efter parallella prov. Det skulle också göra det lättare att övervaka resultaten och kvaliteten i provet över tid än vad som är möjligt med nuvarande tillsynsförfarande.
|
|
| 4. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Samma prov - andra provtagare : en studie av förändringar i körprovsresultat och provtagargruppens sammansättning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study is to describe the trend regarding the pass rate for the driving test and examine to what degree changes of the pass rate can be linked to changes in the composition of the group of test-takers. Previously there have been no trend studies exploring changes with regard to the language of the theory test, i.e. whether the test-takers take the test in Swedish or another language so special attention will be given to this aspect.The composition of the group of test-takers has changed quite a lot over the last 20 years. Test-takers can either register for the test via a driving school or on their own. The percentage of tests registered via a driving school has decreased, and in later years the number of driving tests not registered via a driving school following theory tests in other languages than Swedish has increased. The pass rate among the tests that were not registered via a driving school has decreased more than for those registered via a driving school. If the results are weighted to reflect the distribution of groups as it was in 1998 or 2010 one may conclude that if the total group of test-takers had had the same composition in later years the pass rate would probably not have decreased as much.If theory tests are categorised according to whether they were carried out in Swedish or another language (translated or interpreted) results show that the percentage of tests in other languages has increased significantly since 2013. The percentage of driving tests following theory tests in other languages has also increased. Most of the driving tests after theory tests in other languages are carried out by test-takers who are 25 years or older and who have not registered for the test via a driving school. Such tests are also failed to a greater degree.Many more tests are administered today than 10 or 20 years ago. The number of test-takers increased by 87 per cent between 1998 and 2016 while the number of tests increased by 137 per cent. A contributing factor is the change in 2008 that all were allowed to take the driving test regardless of result on the theory test (previously only those who passed could). If results on the driving test are divided by result on the preceding theory test (pass/fail) it turns out that the pass rate has decreased at roughly the same rate since 2012 for both those who failed and those who passed the theory test. However, a larger proportion of those who have passed the theory test also pass the driving test.The changes in conditions for taking the driving test does not constitute the whole explanation. If comparing the number of driving tests in 2010 (when all were part of the new system) and 2016 the increase is 22 and 33 per cent respectively.When performing analyses based on test-takers rather than tests it is also clear that the number of test-takers who are 25 or older and not registered via a driving school is increasing. At least from 2013 this increase is almost entirely due to test-takers who have taken the theory test in other languages than Swedish. In 1998 24 per cent of the test-takers only took tests for which they had not registered via a driving school. In 2010 that percentage was 42 per cent an in 2016 53 per cent. Students who do not register for the test via a driving school also carry out more tests on average within the year than those who do.Test-takers who carry out many driving tests have, to a greater extent than others, had the examiner intervene (e.g. by braking) during their first test attempt, which perhaps is a consequence of not being properly prepared.To summarize: the trend with decreasing pass rate, an increasing proportion of older test-takers and of tests not registered via a driving school that has been visible over the last 20 years or so seems to be continuing. When looking at trends in a shorter perspective, the most notable change is the increase in theory tests that are taken in languages other than Swedish. These tests are, to a great extent, taken by older test-takers, not registered via a driving school, factors that are associated with a lower pass rate. Findings may inform policy makers and other stake-holders when it comes to understanding changes in the composition of test-takers and how possible efforts to increase pass rates could be targeted.
|
|
| 5. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Sämre år för år? : En studie av förändringen av andelen godkända på körprov för körkortsbehörighet B
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vägverket har samlat in en mängd data i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat under perioden 1998-2008. I denna rapport diskuteras faktorer som kan påverka resultatet och hur detta kan tolkas. Som bakgrund presenteras några generella frågeställningar som gäller mätningar följt av en beskrivning av förändringar som rör förarprovet.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån förändringar av andelen godkända på körprovet kan kopplas till förändringar i provtagargruppens sammansättning. Som underlag har använts de data som samlats in i samband med körprovet.För att undersöka om kunskapsnivån eller gruppens sammansättning förändrats mest har resultaten delats upp utifrån sexton delgrupper. Indelningsgrunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda eleverna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda ökat. Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.
|
|
| 6. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Trender 1998-2015 avseende förändringen av andelen godkända på körprov för körprovsbehörighet B
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagargruppens sammansättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelningsgrunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som underkänts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännandegraden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagargruppens sammansättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelningsgrunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som underkänts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännandegraden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.
|
|
| 7. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Uppföljning av sammanhållet förarprov : Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov mellan 2007 och 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet prov”, för körkort behörighet B (personbil). Införandet av sammanhållet prov innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och genomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genomföra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Tidigare fick provtagarna inte genomföra körprovet förrän de godkänts på kunskapsprovet och resultatet på kunskapsprovet var giltigt ett år.Efter införandet undersöktes om den nya modellen medfört att godkännandefrekvensen på provets två delar – kunskapsprovet respektive körprovet – förändrats, samt om integrationen mellan proven förbättrats. Resultaten presenterades i en rapport 2010 (Alger, Henriksson, & Wänglund, 2010).För att undersöka om de inledande positiva effekterna fortfarande håller i sig har nu en uppföljande studie genomförts där data från perioden före införandet av sammanhållet prov (år 2007) jämförs med stickprov från motsvarande perioder senare år.När det gäller kunskapsproven är det en något högre andel av proven som godkänns efter införandet av sammanhållet prov. Den stora skillnaden mellan 2007 och senare år gäller dock andelen prov som anmälts till kunskapsproven via trafikskola. Betydligt fler anmäls till kunskapsprovet via trafikskola efter införandet av sammanhållet prov, och de som är anmälda via trafikskola klarar provet i högre utsträckning än de som anmäls privat. Genomsnittspoängen har ökat inom nästan alla delområden men skillnaderna är små.När det gäller körprovet jämfördes resultaten för de körprov som genomförts från december 2007 fram till sista februari 2008 med resultatet på de körprov som genomförts under motsvarande period senare år. Om man tar med samtliga prov, dvs. även de som dessförinnan underkänts på kunskapsprovet, blev 59 procent av körproven godkända på 2008/09 och 56 procent 2011/12. För att kunna göra en rättvisande jämförelse jämfördes resultaten för de körprov som föregåtts av ett godkänt kunskapsprov. I det gamla provsystemet, där alla som tog körprovet var godkända på kunskapsprovet, godkändes 59 procent. Av dem som blivit godkända på kunskapsprovet i det nya systemet blev 66 procent godkända på körprovet 2008/09 och 62 procent 2011/12.Analyserna visade också att det fanns ett samband mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet då provtagare med högre poäng på kunskapsprovet hade högre sannolikhet att bli godkända på körprovet.Sammanfattningsvis kan man konstatera att den nedåtgående trenden för andelen godkända kunskapsprov under åren innan sammanhållet prov infördes verkar ha brutits. Andelen anmälda till kunskapsprovet via trafikskola ökade markant som en effekt av sammanhållet prov. Totalt sett är det en något större andel godkända kunskapsprov efter införandet av sammanhållet prov, och den genomsnittliga provpoängen har ökat något, även om skillnaderna är ganska små. När det gäller körprovet är det en något större andel godkända prov efter införandet av sammanhållet prov, om man ser till dem som först godkänts på kunskapsprovet. Räknar man med även dem som fått underkänt på kunskapsprovet är det en något lägre andel godkända körprov nu än innan sammanhållet prov, men minskningen är inte så stor som man hade kunnat befara. Totalt är det ett större antal prov som genomförs i systemet, men genomsnittligt antal prov per godkänt prov har bara ökat marginellt. Utifrån de data vi har tillgång till är det mycket få provtagare som genomför fler än ett godkänt delprov av samma sort för att de inte hunnit få godkänt kunskaps- och körprov inom två månader. På det stora hela har införandet av sammanhållet prov inte medfört några dramatiska förändringar av resultat (undantaget den stora ökningen av kunskapsprov anmälda via trafikskola). Även om vi inte vet hur det hade sett ut om sammanhållet prov inte införts tycks det som om genomförda förändringar haft en tydlig effekt genom att bryta de klart negativa trender som rådde innan dess.
|
|
| 8. |
- Brown, Gavin T. L., et al.
(författare)
-
Swedish student perceptions of achievement practices : the role of intelligence
- 2018
-
Ingår i: Intelligence. - : Elsevier. - 0160-2896 .- 1873-7935. ; 69, s. 94-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The role of intelligence and motivational constructs in school achievement is well attested. Beliefs and attitudes about assessment (including classroom assessment, homework and tests) can be adaptive within a self-regulation of learning framework. However, the role of intelligence upon the student and parent coping with school assessment practices is less well known. This paper examines responses of Swedish Grade 6 (modal age 13) students (N = 4749) participating in the Education Through Follow-up (ETF) project to four cognitive tests and survey items concerning achievement demands. Their responses were integrated with parent perceptions of grading and school pressure. Robust factors for intelligence, student perceptions, and parental perceptions were found and introduced into a structural equation model with intelligence as the predictor. The well-fitting SEM model showed that intelligence had statistically significant predictions on all four student and three parent perceptions factors, of which two predicted student factors. However, only one prediction was substantive; intelligence on coping with school demands (beta = 0.48). Although not allowing for causal inference, the results support the claim that general cognitive abilities act as a predictor of self-regulating capability of coping with school demands.
|
|
| 9. |
- Egberg Thyme, Karin, 1943-, et al.
(författare)
-
The outcome of short-term psychodynamic art therapy compared to short-term psychodynamic verbal therapy for depressed women
- 2007
-
Ingår i: Psychanalytic Psychotherapy. - : Routledge, Taylor & Francis Group. - 0266-8734 .- 1474-9734. ; 21:3, s. 250-264
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The primary aim of this randomized controlled clinical trial was to compare the outcome from two types of short-term psychodynamic psychotherapy. The participants were thirty-nine women with depression. Half of the participants (n = 18) received art psychotherapy and the other half received verbal psychotherapy (n = 21). Data was collected before and after psychotherapy, and at a 3-month follow-up using self-rating scales and interviewer-based ratings. Results showed that art and verbal psychotherapies were comparable, and at follow-up, the average participant in both groups had few depressive symptoms and stress-related symptoms. The conclusion was that short-term psychodynamic art therapy could be a valuable treatment for depressed women.
|
|
| 10. |
- Eklöf, Hanna, 1974-
(författare)
-
Betyg i den svenska skolan
- 2011. - 1
-
Ingår i: Utvärdering och bedömning i skolan. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127121980 ; , s. 65-81
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
