| 1. |
- Lappi, Emma
(författare)
-
Post-entrepreneurship productivity
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In recent decades, public policies have been implemented to encourage individuals to become entrepreneurs. However, the individual and social benefits of such policies when some of these individuals eventually leave entrepreneurship are unclear. The purpose of this thesis is to empirically assess the productivity effects arising from the labor market experience of entrepreneurship, measured as self-employment, in subsequent wage employment.This thesis consists of an introductory chapter and four independent papers. The four papers evaluate the consequences of the self-employment experience either for the individuals’ wages or for firm productivity when firms hire such individuals. All the papers compare the self-employment experience relative to wage employment.The first paper estimates how individuals’ earnings are influenced in post-entrepreneurship careers when they return to wage employment. The findings suggest that former entrepreneurs suffer large earnings losses, especially in the first year as employees, and for the higher educated, these losses persist even after seven years in employment. The second paper studies the role of professional ties in entry wages when finding employment after self-employment. The results show that even when using former coworker ties in the hiring process, the former self-employed, except for those who have ties with incumbent employees when they had their own firm, earn significantly lower entry wages.The third paper evaluates the productivity effects of different labor flows, with an emphasis on hiring former entrepreneurs. The paper finds that new hires who come from entrepreneurship, in general, are just as productive as those employees hired from another firm but are more productive than those coming from unemployment. The fourth paper analyzes how having employees with former entrepreneurship experience is related to firm productivity. The results show that having more former entrepreneurs as employees in a firm increases performance.
|
|
| 2. |
- Andersson, Martin, 1977-, et al.
(författare)
-
Regeringens krispaket löser inte småföretagens problem
- 2020
-
Ingår i: Dagens Nyheter. ; 22 mars
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: Åtgärderna för att hålla uppe efterfrågan med sänkta räntor och beredskapen att vidta finanspolitiska åtgärder är föredömliga. Men de aviserade krispaketen löser inte det som kan beskrivas som en efterfrågekollaps, skriver tre nationalekonomer och föreslår kort- och långsiktiga lösningar samt en reformkommission.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Martin, 1977-, et al.
(författare)
-
Äldre krisåtgärder håller inte nu, regeringen
- 2020
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. ; 5 april
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: Åtgärder som fungerade under 1990-talskrisen och finanskrisen har inte samma verkningskraft i dag. Räntekostnader bör nu sättas till noll där det är möjligt och ett tillfälligt moratorium införas vad gäller företagens amorteringar och räntor, skriver tre nationalekonomer.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eklund, Johan, 1977-, et al.
(författare)
-
När blir utrikes födda självförsörjande?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är ett av de största i Europa. Under 2018 var arbetslösheten 3,8 procent bland inrikesfödda och 15,4 procent för utrikes födda (15-74 år). Men sysselsättningsstatistiken ger ingen heltäckande bild av graden av ekonomisk integration. I När blir utrikes födda självförsörjande? analyseras därför självförsörjningsgraden. I rapporten ges svar på vilka grupper och när utrikes födda uppnår självförsörjning motsvarande OECD:s definition av den relativa fattigdomsgränsen, dvs en inkomst på 12 600 kr i månaden netto.I rapporten framkommer att för hälften av alla utrikes födda tog det i genomsnitt fyra till fem år för att uppnå sysselsättning under den undersökta perioden (1990–2016). Samtidigt tog det i genomsnitt 12–13 år att uppnå självförsörjning. En majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder har under perioden 1990 till 2016 inte uppnått självförsörjning. År 2016 var drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande. Högt räknat var 38 respektive 36 procentav individer med härkomst i Afrika respektive Mellanöstern självförsörjande 2016. Motsvarande uppskattningar för inrikes födda och individer från våra nordiska grannländer låg på 73 procent. Självförsörjningsgraden är betydligt lägre än sysselsättningsgraden.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eklund, Johan, 1977-, et al.
(författare)
-
The use of knowledge in investment theory
- 2011
-
Ingår i: The Spatial Market Process. - : Emerald Group Publishing Limited. - 9781781900062 - 9781781900079 ; , s. 335-351
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Lappi, Emma, et al.
(författare)
-
Does education matter for the earnings of former entrepreneurs? Longitudinal evidence using entry and exit dynamics
- 2022
-
Ingår i: Journal of evolutionary economics. - : Springer. - 0936-9937 .- 1432-1386. ; 32:3, s. 827-865
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Wage employment is the most commonly observed type of employment after a spell of entrepreneurship. The purpose of this paper is to investigate the effects of having been an entrepreneur on earnings after individuals exit. The question is how the entrepreneurship spell influences their value in the labor market? Based on a theoretical framework and earlier literature, our specific interest lies in how these outcomes interact with education level and the nature of the entrepreneurial venture. To investigate this question, we use longitudinal register data on firms and individuals in Sweden. The empirical strategy builds on matching techniques and estimations of earnings equations in a difference-in-differences framework with heterogenous treatment years. We provide evidence that there exists an earnings penalty when highly educated entrepreneurs return to wage employment. This effect is persistent throughout the time period that we observe. For individuals with lower educational attainment, we find no or weak evidence of a wage penalty. Our results suggest that the wage penalty for highly educated individuals operates through the depreciation of specific specialized skills valuable in wage employment.
|
|
| 10. |
|
|
