| 1. |
|
|
| 2. |
- Engkvist, Inga-Lill, et al.
(författare)
-
Joint investigation of working conditions, environmental and system performance at recycling centres : Development of instruments and their usage
- 2010
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 41:3, s. 336-346
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recycling is a new and developing industry, which has only been researched to a limited extent. This article describes the development and use of instruments for data collection within a multidisciplinary research programme "Recycling centres in Sweden - working conditions, environmental and system performance". The overall purpose of the programme was to form a basis for improving the function of recycling centres with respect to these three perspectives and the disciplines of: ergonomics, safety, external environment, and production systems. A total of 10 instruments were developed for collecting data from employees, managers and visitors at recycling centres. including one instrument for observing visitors. Validation tests were performed in several steps. This, along with the quality of the collected data, and experience from the data collection, showed that the instruments and methodology used were valid and suitable for their purpose.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Engkvist, Inga-Lill, 1950-, et al.
(författare)
-
Utmaningar inom återvinningsbranschen : En förstudie av problem- och utvecklingsområden vid återvinningscentraler och relaterade verksamheter
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Insamling, sortering och återvinning av uttjänta produkter är en snabbt växande industribransch. Det svenska samhällets kretsloppsanpassning har under 1990-talet medfört stora förändringar av samhällets avfallshantering. Nya lagar om vilket avfall som skall återvinnas tillkommer kontinuerligt. Denna kretsloppsanpassning i samhället har vanligen skett utan att några speciella krav har ställts på utformningen av produkterna eller på hur produkterna skall insamlas på bästa sätt för att kunna ta reda på materialet så effektivt och skonsamt som möjligt. Istället har man utgått från att de eventuella problem som kan uppstå när produkterna ska återvinnas får lösas när produkterna blir avfall och att producenterna via producentansvaret får ta kostnader och problem som uppstår i avfallshanteringen. Samhället av idag står inför flera stora utmaningar när systemen för återvinning av produkter och material ska utvecklas. Studien har visat att frågor som rör arbetsförhållanden, ekonomi och effektivitet samt miljönytta bör behandlas på ett integrerat sätt när branschen utvecklas för framtiden. Arbetsförhållandena för de som är verksamma inom återvinningsindustrin förväntas vara sådana att de anställda långsiktigt bibehåller god hälsa och välbefinnande. De arbetsplatser där avfallet sorteras och hanteras har utvecklats under kort tid och inom en avfallshanteringstradition där man inte utnyttjat kunskap från industrin och forskningen om arbetsplatsutformning och hantering av gods. Det finns påtagliga arbetsmiljöproblem i återvinningsbranschen som visar sig i statistiken både gällande olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar. Konsumenterna får bära mycket av kostnaderna för materialåtervinningen dels genom ett högre pris på nya produkter de köper, dels genom att de står för en del av arbetet med sortering och transporterna av avfallet till återvinningscentraler eller återvinningsstationer samt vidare via avfallstaxan. För kommunerna kan ökad sortering av avfall också medföra ökade kostnader. Det är angeläget att hålla nere dessa kostnader genom god utformning av anläggningar för återvinning. Syftet med denna förstudie var att identifiera förekommande problem- och utvecklingsområden inom återvinningsbranschen med focus på återvinningscentralernas roll. Studien utformades som en kartläggande och utforskande studie. Datainsamlingen genomfördes på totalt 7 anläggningar som representerar olika delar av återvinningsbranschen varav fyra återvinningscentraler (i kommuner med 32 000 till 135 000 invånare). Två av dem byggdes på mitten av 1990-talet medan de andra två har utvecklats från soptippar. Tre av anläggningarna drevs direkt i kommunal regi eller som kommunägt bolag och ett drevs på entreprenad. Anläggningarna valdes för att ge en variation mellan återvinningscentraler från större kommuner såväl som mindre, och också för att representera olika typer och byggnadsår. Dessutom besöktes en elektronikdemonteringsanläggning, en fragmenteringsanläggning samt en anläggning för rekonditionering av vitvaror. Detta möjliggjorde att ett par avfallsfraktioner kunnat följas från återvinningscentralen till efterbehandling i nästkommande steg. Besöken genomfördes av de forskare som är författare till denna rapport, och därmed representerade disciplinerna arbetsmiljö, hälsa, produktionssystem, säkerhet och miljö. Besöken inleddes med en presentation / rundvandring i anläggningen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de anställda och besökare. Observationer genomfördes av hur olika aktiviteter genomfördes av besökarna såväl som av de anställda. Med hjälp av digitalkamera med videofunktion dokumenterades layouter, materialfraktioner, skyltning etc. samt vissa rörelsemoment. Relevanta dokument som fanns tillgängliga samlades in. Respektive besök genomfördes under en dag, under januari - mars 2003. Återvinningscentralerna är ofta den första instansen för insamlandet av avfall och har en nyckelposition för hur avfallet kan hanteras på ett så produktivt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det är därför viktigt att studera återvinningsproblematiken med ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från såväl arbetsmiljö, säkerhet, produktionssystemutformning och yttre miljö. Vidare att betrakta återvinningscentraler utifrån en systemsyn, och se dess funktion också i relation till avnämarna, d.v.s. de behov och förutsättningar som efterföljande anläggningar i avfallskedjan har. Studien kan konkluderas enligt följande: Identifierade problemområden Det föreligger olika typer av arbetsmiljörisker i de olika stegen av avfallshanteringen. Vid återvinningscentraler idag finns risker för skada för de anställda såväl som för besökarna. Återvinningscentralen har identifierats att inneha en nyckelroll i hanteringen av avfall. Det brister i de ekonomiska incitament för förbättring av hanteringen av avfallet vid återvinningscentralerna. Det föreligger dålig kommunikation mellan de olika aktörerna i återvinningskedjan om hur avfallet hanteras i respektive led och vilka förväntningar man har på det inkommande avfallet. Incitamentsbristen och den därav försämrade kommunikationen påverkar såväl arbetsmiljön, kvaliteten som ekonomin i efterföljande led. Utvecklingsområden Goda möjligheter finns att utforma och organisera återvinningscentraler så att risken för skada påtagligt minskar för såväl personal som besökare. Goda förbättringsmöjligheter finns att inom miljöområdet åstadkomma bättre sorteringskvalitet och därmed förbättra kvaliteten av det återvunna materialet. Genom en bättre industrialisering av återvinningscentralerna kan effektiviteten och ekonomin förbättras, samtidigt som det finns möjligheter att också förbättra arbetsförhållanden och miljö i återvinningssystemen som helhet. Vissa enkla åtgärder, t.ex. tydlig skyltning och information till besökarna, kan ge avsevärd förenkling av arbetet i återvinningscentralerna och även senare i återvinningskedjan. En bättre helhetsoptimering skulle erhållas genom förbättrad interorganisatorisk samverkan för ökad förståelse mellan de olika aktörerna i återvinningskedjan och därmed en bättre optimering av hur avfallet hanteras. En återvinningscentral ett viktigt ansikte utåt för kommunen. Om utformningen är anpassad till besökarna kan en positiv attityd till återvinning skapas med positiva miljöeffekter och en bättre arbetsmiljö för de anställda som följd.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Gunaratne, Tharaka, et al.
(författare)
-
Framework of principal guidelines for improved valorization of heterogenic industrial production residues
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Residue products often pose a huge challenge to material recycling industry. Especially heterogenic and fine granular residues. It increases the cost and reduces the efficiency of material separation and recovery. Currently, the most common practice is to landfill such residue products. However, decreasing availability of landfills, increasing landfill costs, and new policy instruments require higher rates of resource recovery. In spite of that, business initiatives for recovering secondary raw material from residue products are often deterred by stringent environmental legislation emphasizing human toxicity concerns. Shredding industry plays a huge role in the context of circular economy via recycling important waste streams such as end-oflife vehicles (ELVs), municipal white goods, construction and demolition waste, and different industrial wastes. The core business model of industrial shredding is driven by recovering different metals while a variety of residue products including plastics, rubber, foam, wood, glass, and sand are generated. Shredder fine residue (also called shredder fines) is a fine granular residue product with intrinsic heterogeneity, which is produced by the shredding industry. A share of 15-20% of the input would end up as shredder fines in a typical plant.The overall aim of this study is to draw technical, market and regulatory boundary conditions for improved material recovery from shredder fines. Thereby to build a framework of principal guidelines to support systematic identification, development, and evaluation of different valorization options for shredder fines. The outcome of this study is also envisioned to provide generic conclusions to the valorization of heterogenic residue products in general.The study is performed in collaboration with a major shredding company in Sweden. The methodology reflects the Swedish context and consists of two phases. During the initial phase, firstly, the overall shredding industry structure of Sweden is studied to understand the governing regulatory framework, level of competition, and the scale of operation. Secondly, the collaborating company is studied to gain knowledge on technical feasibility of implementing recovery processes, economic, business and market aspects, and implications of national and local legislation, from the shredding company perspective. Empirical methods such as interviews and study of documentation are used in this phase.During the second phase, detailed material and elemental characterization tests are performed on shredder fine samples. Thereby the distribution of basic elements, metals, heating value, and ash, in shredder fines as well as across different size fractions of shredder fines is established. The results are compared and contrasted against literature values. An extensive survey is also carried out to identify potential users for different materials which are possibly recoverable from shredder fines. Such potential users are then mapped against materials. Leaching tests are also performed to assess the mobility of heavy metals and thereby the potential environmental risk and human toxicity.As the main contribution of this study, knowledge is developed and synthesized, boundary conditions are set, and principal guidelines of general relevance are drawn in order to facilitate improved valorization of fine granular residue products.
|
|
| 10. |
- Gunaratne, Tharaka, et al.
(författare)
-
Guiding future research on the valorisation of shredder fine residues : A review of four decades of research
- 2020
-
Ingår i: Detritus. - Padova, Italy : CISA Publisher. - 2611-4135. ; 09, s. 150-164
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Millions of tonnes of shredder fines are generated and disposed of globally, despite compelling reasons for its recovery. The absence of a review of previous literature, however, makes it difficult to understand the underlying reasons for this. Thus, this study attempts to investigate and assess what, to what extent, and in what ways shredder fines have been addressed in previous research. In doing so, guidelines are drawn for future research to facilitate the valorisation (upgrading and recovery) of shredder fines. Previous research concerning shredder fines was identified with respect to three main research topics. The material characterisation studies are predominantly confined to the occurrence of metals due to their recovery and contamination potential. The process development studies have often undertaken narrowly conceived objectives of addressing one resource opportunity or contamination problem at a time. Consequently, the full recovery (the retrieval of valuable resources and the bulk-utilisation as substitute material) potential of shredder fines has been largely overlooked. The main limitation of policy and regulation studies is the absence of in-depth knowledge on the implications of governmental waste- and resource-policies (macro-level) on actors’ incentives and capacities (micro-level) for fines valorisation, which is necessary to understand the marketability of fines-derived resources. Undertaking a systems perspective is the key to recognising not only the different aspects within the individual research topics but also the inter-relations between them. It also facilitates the internalisation of the inter-relations into topical research.
|
|
