| 1. |
- Elam, Cecilia, et al.
(författare)
-
Effects of age on muscle power, postural control and functional capacity after short-term immobilization and retraining.
- 2022
-
Ingår i: Journal of musculoskeletal & neuronal interactions. - 1108-7161. ; 22:4, s. 486-497
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigated the effect of lower limb immobilization and retraining on postural control and muscle power in healthy old and young men.Twenty men, nine old (OM:67.3±4.4 years) and eleven young (YM:24.4±1.6 years) underwent 2 weeks of unilateral whole-leg casting, followed by 4 weeks of retraining. Measures included center of pressure (CoP) sway length and area during single- and double-leg stance, maximal leg extensor muscle power, habitual and maximal 10-m gait speed, sit-to-stand performance, and 2-min step test.After immobilization, leg extension muscle power decreased by 15% in OM (from 2.68±0.60 to 2.29±0.63 W/kg, p<0.05) and 17% in YM (4.37±0.76 to 3.63±0.69 W/kg, p<0.05). Double-leg CoP sway area increased by 45% in OM (218±82 to 317±145 mm2; p<0.05), with no change in YM (p=0.43). Physical function did not change after immobilization but sit-to-stand performance (+20%, p<0.05) and 2-min step test (+28%, p<0.05) increased in OM following retraining. In both groups, all parameters returned to baseline levels after retraining.Two weeks of lower limb immobilization led to decreases in maximal muscle power in both young and old, whereas postural control was impaired selectively in old men. All parameters were restored in both groups after 4 weeks of resistance-based retraining.
|
|
| 2. |
- Elam, Lars
(författare)
-
Barn lär om Linköping
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kan växande människor i landets skolor ha lärt sig och numera tänkas lära sig om staden Linköping och dess närmaste omgivning? - Frågan är naturligtvis inte alldeles enkel att besvara utan omfattande utfrågningar. Då skulle man förresten ända bara nå nuvarande elevkullar. Men de böcker som barn, deras lärare och föräldrar kan förmodas ha mött bör ge oss åtminstone antydan till svar.
|
|
| 3. |
- Elam, Lars
(författare)
-
Berättandets glädje och skrivandets lust : En granskning av ett års lokalhistorisk skrivarmöda
- 1989
-
Ingår i: Kronos : historia i skola och samhälle. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 1100-1208. ; :1, s. 21-23
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under pojkårens somrar var Bohusläns yttersta havsband mitt äventyrsland. Här och där ute på holmar och skär fann jag spillror av spår efter människohand. De väckte min undran. Av de gamla på sommarön fick jag höra svaga minnen om fiskarstugor, lotsplatser och tran.kokerier från sillrikedomens år. De små murarna ute på skären fanns där för jakten på säl och den ståtliga stenkajen på den rödbällande holmen var krossade drömmar om stenhuggeri. Men någon riktig ordning på dessa spår från det förgångna kunde jag inte få. Inte ens Grimberg eller gamle Starbäck som fyllde en meter av bokhyllan hemma i stan brydde sig om sådana bagateller som gången tids människor på några öar och holmar vid vår västra kust.Plötsligt satt jag nu - ett halvt sekel senare - med en liten bok i min hand som gav mig svar på en del av barndornssomrarnas nästan bortglömda frågor. Det var ingen lärd historikers bok. Däremot hade kustbygdens lilla sparbank firat sina hundra år och celebrerat sin förmåga att överleva storbanksfusionemas tid med en jubileumsskrift. Den handlade ingalunda om bankens levnad allenast utan också om bygdens.Bankens minnesbok låg tillsammans med femhundra andra skrifter i en hög som universitetsbiblioteket i Linköping lagt undan under ett år såsom passande under rubriken lokalhistoria. Tanken där bakom var att en genomgång av den pampiga boktraven skulle - till ett nystartat lokalhistoriskt centers fromma - kunna ge en lite tydligare bild av den bygdehistoria som årligen ser dagens ljus utanför den etablerade forskningen.
|
|
| 4. |
- Elam, Lars
(författare)
-
Ett års lokalhistoria från fritidsforskarna
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka är det som ägnar fritid åt att i skrift berätta om egenbygd? Var finns de, vad är det som driver dem, vad skriver deom och hur? - En liten början på svar på sådana frågor trodde man sig kunna få genom att ett universitetsbibliotek under ettår samlade den leverans som företrädesvis kunde kallas lokalhistoria. Högen blev småningom mäktig. Lars Elam gavs chansen attbotanisera i den för att se om ett nystartat lokalhistoriskt centrumi Linköping kunde få lite baskunskap för sin verksamhet.Lars Elam har analyserat omkring 600 böcker skrivna av lokalhistoriska forskare landet över. Författaren visar vilka ämnesområden och tidsperioder, som främst intresserar "fritidsforskarna", hur de metodiskt och språkligt behandlar sitt material.
|
|
| 5. |
- Elam, Lars
(författare)
-
Hungrarnas skog i Dalby socken
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten vill ge en lokalhistorisk översikt över livet i de nordligaste delarna av värmlandsfinnarnas skogar och visa på en del av den rikhaltiga litteratur därom, som under mer än hundra år sett dagens ljus. En skildring medvetet riktad mot människor som vill veta lite mer om den värmländska finnskogens folk längst uppe i norr. Men den är alltså samtidigt en indirekt redovisning av mitt medvetna försök att ge en lokalhistorisk processbeskrivning som i sin tur förutsätter en mentalitetshistorisk attityd. Den vill också visa hur baklängeshistoria på lokalplanet kan tänkas te sig. Och den redovisar slutligen tänkbara svar på en del frågor kring den värmlandsfinska enklaven som hittills varit föga belysta.
|
|
| 6. |
- Elam, Lars
(författare)
-
Närheten i historia
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett lokalhistoriskt centrum, tryggt förankrat i ett universitet, kan rimligen inte med bibehållen självaktning undvika att diskutera lokalhistoriens position i skolan. Eller rättare sagt, tyvärr; dess brist på position.Nu må det emellertid genast sägas, att motiven bakom diskussionerna vid det lokalhistoriska centret i Linköping ingalunda gällt lokalhistoria i skolan för lokalhistoriens egen skull allenast. Nej, större visioner har funnits. Sålunda har tankar skymtat om lokalhistoriens möjligheter att förbättra historieämnets status bland skolans växande människor, kanske rentav vara dem till nytta och glädje i deras sökande efter en identitet.Men om denna förträfflighet med lokalhistoria i skolan händelsevis skulle vara sann, varför har man då inte för länge sedan reformerat ämnet och gett skolan en annan historia? Eller har man måntro försökt? I varje fall diskusterat det kanske? Frågorna återkom med en viss envishet under diskussionerna.Så blev det inom centret så småningom dags att ta reda på vad som till äventyrs skrivits i ärendet. Uppdraget föll på mig som gammal skolman. Min första överraskning - och den var verkligen positiv - var att de forskare jag tog kontakt med mötte mig med idel välvilja och hjälpte mig stort att hitta till källorna. Jag känner tacksamhet härför. Som historieintresserad icke-historiker hade jag utan detta bistånd svårligen funnit vägen in i historieämnets historia.Sysslebäck våren 1991Lars Elam
|
|
| 7. |
- Kalm, Marie, 1981, et al.
(författare)
-
Neurochemical Evidence of Potential Neurotoxicity After Prophylactic Cranial Irradiation.
- 2014
-
Ingår i: International journal of radiation oncology, biology, physics. - : Elsevier BV. - 1879-355X .- 0360-3016. ; 89:3, s. 607-614
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Toexamine whether cerebrospinal fluid biomarkers for neuroaxonal damage, neuroglial activation, and amyloid β-related processes could characterize the neurochemical response to cranial radiation.
|
|
