| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Anhede, Jesper, et al.
(författare)
-
Film - Min plats i biosfären! Om forskning i Unesco Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle : Film - My Place in the Biosphere - Results from research in a Swedish Bioshere Reserve
- 2020
-
Ingår i: Film producerad av Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle i samarbete med Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle och Vänermuseet.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Min plats i biosfären är en skrift och en vandringsutställning som visar forskningsresultat om vilken roll kulturmiljön och de kulturella ekosystemtjänsterna kulturarv och platsidentitet har för människors välbefinnande och för hållbar landskapsförvaltning inom Unesco Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Innehållet baseras på forskningsprojektet Kulturmiljö och kulturarv som en del av hållbar landskapsförvaltning utfört av forskare vid Göteborgs universitet och Högskolan i Gävle. Utställningen visas på de här platserna i biosfärområdet år 2020: * Juni - Stenhusbacken, Lidköping * Juli - Bäcken, Ekudden, Mariestad * Augusti - Kalkstensbrottet, Götene. Ladda ner skriften här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/62574 Mer info: https://www.vanerkulle.se #Minplatsibiosfären
|
|
| 4. |
- Boman, Johan, 1955, et al.
(författare)
-
A tentative study of urban and suburban fine particles (PM2.5) collected in Ouagadougou, Burkina Faso
- 2009
-
Ingår i: X-Ray Spectrometry. - : Wiley. - 0049-8246 .- 1097-4539.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the study was to determine the mass, black carbon (BC), and elemental concentrations in fine particles (PM2.5) and their variations at two sites in Ouagadougou, the capital city of Burkina Faso. The weather situation in Ouagadougou during the field campaign was dominated by high pressure with variable cloudiness and no precipitation. Diurnal temperatures varied between 19 and 38 °C and relative humidity between 10 and 60%. Winds in Ouagadougou were generally coming in from the north, showing a diurnal pattern with gusts of up to 6 m/s during daytime, while evenings and nights were calmer with very stable atmospheric conditions. However, during part of this field campaign, a period of nighttime moderately stable atmospheric conditions occurred with increased wind speed and more easterly winds. Cyclones were used for the PM2.5 particle collection at both sites. The elemental analysis was done using energy dispersive x-ray fluorescence (EDXRF) spectroscopy. Cl, K, Ca, Ti, Mn, Fe, Cu, Zn, Br, Rb, Sr, and Pb were identified and quantified in most of the samples. The particle mass concentration was 27-164 µg/m3 while BC varied between 1.3 and 8.2 µg/m3. No influence of leaded gasoline was found. Soil dust was identified as a major component of the particles, which was confirmed by comparing with the elements in a soil sample. A significant difference in elemental, BC, and mass concentrations was seen between periods with very stable and moderately stable atmospheric conditions. Copyright © 2009 John Wiley & Sons, Ltd.
|
|
| 5. |
- Dahlbom, Tove, et al.
(författare)
-
Vandringsutställning - Min plats i biosfären
- 2020
-
Ingår i: Vandringsutställning producerad av Vänermuseet i samarbete med Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle och Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 2020 vandrar Vänermuseets utställning Min plats i biosfären runt i biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. Utställningen kommer stå på tre omtyckta platser och lyfta forskning om vilka favoritplatser människan har och vad de platserna betyder för människan. Hur påverkar dessa platser människan och hur kan människan påverka dem? Ett forskarlag vid Göteborgs universitet och Högskolan i Gävle har undersökt vilka attityder och tankar boende i biosfärområdet har kring sina favoritplatser, kulturmiljö och hållbar utveckling. Forskningen har finansierats av Riksantikvarieämbetet och spridningen av forskningsresultaten finansieras av Formas. En favoritplats blir viktig att bevara och utställningen lyfter fram hur biosfärområdets kommuner jobbar med detta. Utställningens besökare kommer inte bara kunna ta del av vilka platser andra gillar, de kommer själva kunna dela med sig om vilka platser de tycker är viktiga att skydda och ha kvar. Utställningen Min plats i biosfären kommer visas vid Stenhusbacken i Fröslunda i Lidköpings kommun under juni, vid Bäcken vid Ekudden i Mariestad under juli och avslutningsvis i Stora stenbrottet på Kinnekille i Götene kommun under augusti månad. I utställningen får besökarna även möjlighet att se alla platser under olika årstider genom filmklipp, ta del av biosfärområdet och dela med sig om hur de tycker det ska förvaltas och utvecklas på ett hållbart sätt!
|
|
| 6. |
- Eliasson, Ingegärd, 1961, et al.
(författare)
-
Climate and behaviour in a Nordic city
- 2007
-
Ingår i: LANDSCAPE AND URBAN PLANNING. - : Elsevier BV. - 0169-2046 .- 1872-6062. ; 82:1-2, s. 72-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Four urban public spaces, representing various designs and microclimates, were investigated in Gothenburg, Sweden, in order to estimate how weather and microclimate affect people in urban outdoor environments. The research strategy was both multidisciplinary and interdisciplinary and included scientists from three disciplines: architecture, climatology and psychology. The project is based on common case studies carried out during four seasons, including measurements of meteorological variables, interviews and observations of human activity at each place. Multiple regression analysis of meteorological and behavioural data showed that air temperature, wind speed and clearness index (cloud cover) have a significant influence on people's assessments of the weather, place perceptions and place-related attendance. The results support the arguments in favour of employing climate sensitive planning in future urban design and planning projects, as the physical component of a place can be designed to influence the site-specific microclimate and consequently people's place-related attendance, perceptions and emotions.
|
|
| 7. |
- Eliasson, Ingegärd, 1961, et al.
(författare)
-
Cultural Values of Landscapes in the Practical Work of Biosphere Reserves
- 2023
-
Ingår i: Land. - : MDPI AG. - 2073-445X. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to investigate the role of the landscape’s cultural values in the practical work of biosphere reserves and to identify what opportunities there are to increase awareness and knowledge about these values. The paper draws upon data collected in a Swedish biosphere reserve, including a survey of residents, interviews with public officials involved in cultural heritage management, and an analysis of documents produced by the Biosphere Reserve Association. Residents showed a broad knowledge about the landscape’s cultural values, and they linked immaterial heritage to material objects. The residents’ strong identity and pride in relation to the landscape were confirmed by the officials, who argued that it is the deep layers of history and the cultural diversity of the landscape that make the biosphere reserve attractive. However, concepts related to the landscape’s cultural values were barely touched upon in the documents analysed; the landscape’s cultural values were presented as a background—as an abstract value. The findings reveal several unexplored opportunities and practical implications to increase awareness and knowledge of the landscape’s cultural values. Suggested actions include definition of goals, articulation and use of concepts, inventories of actors, increased collaboration, and use of residents’ knowledge. Cultural values of landscapes are often neglected in the practical work of biosphere reserves, despite the social and cultural dimensions of sustainable development being an important component of UNESCO’s Man and the Biosphere (MAB) Programme. This research indicates several ways of bridging this gap between theory and practice
|
|
| 8. |
- Eliasson, Ingegärd, 1961, et al.
(författare)
-
Diurnal and intra-urban particle concentrations in relation to windspeed and stability during the dry season in three African cities
- 2009
-
Ingår i: Environmental Monitoring and Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-6369 .- 1573-2959. ; 154:1-4, s. 309-324
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The spatial and temporal variations of PM2.5, PM10 and TSP in three African cities of different sizes (Dar es Salaam, Ouagadougou and Gaborone) were investigated using portable particle counters. Three different areas (downtown, green residential and traditional residential) and a reference site were designated in each of the cities in order to detect intra-urban and temporal variability. Morning, noon and night measurements were conducted in the urban areas while observations at reference stations were made continuously over the field periods. A clear diurnal pattern in particle concentrations was found in inland Gaborone and Ouagadougou, with morning and night peaks where the latter was the highest. However, in coastal Dar es Salaam the night peak was almost absent due to delayed stabilisation of the air. Particle concentrations at the Ouagadougou reference station were extreme. The direct contribution of vehicle emissions are of secondary importance since the PM2.5/PM10 ratios are low (0.1–0.3). Much of the particles are supposed to be soil particles that are entrained in the air by daytime high windspeeds followed by nighttime subsidence as the air is stabilised and windspeed decreases. However, in all three cities, resuspension are important as areas with a network of unpaved roads showed the highest concentrations of suspended particles. Generally, the central business district had the lowest concentrations of particulate matter.
|
|
| 9. |
- Eliasson, Ingegärd, 1961, et al.
(författare)
-
Fjäll som kultur?
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fjällområdet är ett kulturlandskap där människor bott och verkat under tusentals år. Naturen har satt gränsen för människans livsvillkor och möjlighet att överleva. Här har växt- och djurliv slipats och formats och det är bara arter med hög grad av anpassning som överlevt. Vi ser fysiska lämningar efter mänskliga aktiviteter, men det finns också minnen, berättelser och kunskap som förs vidare från generation till generation. Speciella träd, stenar och naturformationer har varit markörer i landskapet och fungerat som vägvisare till och från platser längs med stigar och färdvägar. De har fungerat som mentala kartor för orientering i terrängen. Natur och kultur existerar parallellt i fjällområdet, därför bör samverkan öka på alla nivåer och även mellan verksamhetsområden. Det är vårt gemensamma ansvar att värna om natur- och kulturvärden på fjället. Denna skrift har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster. Projektet är en del av forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö. Resultaten, som bygger på enkäter och intervjuer, visar att de boende i Jämtlands län vistas oftast i fjällen på vintern och våren. Då är de mest intresserade av att uppleva naturen och vila, eller att umgås socialt och njuta av friluftslivet. De boende har även hittat, ”mutat in”, sina egna favoritplatser, platser som de har knutit starka band till. Den enskilda personen upplever följaktligen att favoritplatsen i fjällen är en del av hens historia. När personen vistas på denna plats upplever sig hen ha ett högt välbefinnande. Personen ”laddar” med andra ord ”batterierna” på sin favoritplats i fjällen. Dessa samband är något som tjänstemän inom fysisk planering är medvetna om och önskar att de kunde använda mer som en utgångspunkt i sitt dagliga arbete med att planera och förvalta fjällandskapet. Många av tjänstemännen eftersträvar en helhetssyn i den fysiska planeringen och ett miljöarbete där kultur och natur möts. Men de påpekar att den aktuella sektoruppdelningen mellan natur och kultur skapar svårigheter i det praktiska arbetet. Resultaten från projektet går i linje med internationell forskning som visar att landskapets kulturella och historiska dimensioner skapar en känsla av kontinuitet som är relaterad till identitet och välbefinnande. Vi hoppas att skriften kommer att inspirera handläggare till att förvalta kulturlandskapet i fjällen varsamt och hållbart. Tack till Länsstyrelsen i Jämtlands län som finansierat tryckning av denna skrift samt till projektets huvudfinansiärer Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Tack även till alla deltagare och personer som läst och konstruktivt kommenterat tidigare versioner av denna skrift. Funäsdalen 24 september 2015 Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet Igor Knez, Högskolan i Gävle Ewa Ljungdahl, Gaaltije Ola Hanneryd, Härjedalens Fjällmuseum AB Eva Karlsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län
|
|
| 10. |
|
|
