| 1. |
- Andreasson, Ida
(författare)
-
Regionala miljömål i Kronobergs län 2013-2020 : beslutade 2013-01-08 uppdaterade med etappmål som fastställdes 2014-02-27
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord - Regionala miljömål i Kronobergs län Varför behövs regionala mål? Konkreta och uppföljningsbara mål för länet är redskap som pekar ut riktningen för länets miljöarbete. Regionala mål behövs för att styra det regionala och lokala miljöarbetet mot miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljömålen är alltså hela länets angelägenhet, inte enbart Länsstyrelsens. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (Begränsad klimatpåverkan till 2050). Miljökvalitetsmålen syftar till att: • främja människors hälsa • värna den biologiska mångfalden och naturmiljön • ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena • bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga • trygga en god hushållning med naturresurserna Det har gått 12 års sedan miljömålssystemet infördes och det återstår åtta år innan miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda. Nationellt beslutade preciseringar gäller fullt ut i länet. De regionala miljömålen ska ses som ett komplement till Svenska miljömål, preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål som fastställdes våren 2012 av regeringen, samt till generationsmålet som fastställdes våren 2010. Länsstyrelsen har fastställt Regionala miljömål för perioden 2013-2020. Samtidigt upphävdes tidigare regionala mål. För Kronobergs län finns därmed 45 regionala mål som har beslutats för att komplettera de nationella besluten. Sammantaget visar de bedömningar som görs varje år att även om arbetet går framåt krävs det kraftfulla insatser om vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen till år 2020. Den senaste bedömningarna finns att ta del av på Miljömålsportalen. Slutligen: Ska vi lyckas måste alla göra sitt för att nå målen, och allas insatser är viktiga. Det är vår gemensamma miljö vi talar om. Vad kan egentligen vara viktigare? Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län (2013)
|
|
| 2. |
- Andreasson, Ida, et al.
(författare)
-
Vägen framåt : Åtgärdsprogram för miljömålen 2019-2025
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BAKGRUNDGrunden för Sveriges miljöarbete är miljökvalitetsmålen som beslutades av riksdagen år1999. Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att lämna över ett samhälle tillnästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Genom miljömålsarbetet genomförs den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) i Sverige.MiljömålstrukturenRiksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål och ett övergripande generationsmål. Miljökvalitetsmålenbeskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är hållbara på lång sikt. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och iinternationella sammanhang. Generationsmålet ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.ÅtgärdsprogramMiljöarbetet pågår ständigt i många verksamheter med sikte på miljömålen. Sammantagetvisar de bedömningar som görs varje år att även om arbetet går framåt krävs detkraftfulla insatser för att nå miljökvalitetsmålen till år 2020. Takten i åtgärdsarbetetmåste helt enkelt öka, fler behöver göra mer!För att skynda på arbetet har regering och riksdag beslutat att länsstyrelserna ska arbeta aktivt för att nå målen på regional och lokal nivå, bland annat genom att ta fram åtgärdsprogrami och för varje län i bred samverkan med berörda aktörer.SyfteDet övergripande syftet med åtgärdsprogrammet är att se till att de regionala åtgärder som behövs för att nå miljömålen kommer till stånd. Ambitionen är att åtgärdsprogrammet ska vara ett användbart verktyg på både regional och lokal nivå. Åtgärdsprogrammet ska:• Tydliggöra vilka åtgärder som behöver vidtas och underlätta prioritering avåtgärder med stor miljönytta.• Underlätta planering av olika slag och beslut inom arbetsuppgifter inomolika verksamheter.• Vara ett stöd vid ansökningar av projektmedel och bidra till att medel beslutastill sökanden i Kronobergs län.• Stimulera till ökad samverkan mellan olika myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer.
|
|
| 3. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Hälsorisker i miljön : En sammanställning av hälsorisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsa och hälsorisker är diffusa begrepp. Vad som är ohälsa för en person behöver inte vara ohälsaför någon annan. Många av de hälsorelaterade miljöriskerna som har identifierats i Östergötlands,Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län är kopplade till livsstilsval eller är svåra att påverka påregional och lokal nivå. Det är viktigt att övervaka och arbeta med åtgärder kring riskerna, men detbör samordnas nationellt.De miljöfaktorer som människor (18-80 år) utsätts för enligt Miljöhälsorapport 2009 presenteras i tabell 1. [tabell 1 har dock utelämnats här] Daniel Albertsson, miljöansvarig läkare på Landstinget Kronoberg, har sammanställt ohälsotal utifrånMiljöhälsorapport 2009, och gjort en grov skattning av mätbara ohälsofaktorers betydelse försjukdom, dödsfall och förlorade levnadsår: Luftföroreningar (partiklar, ozon, NO-halter mm) beräknas förkorta svenskarnas medellivslängdmed 6-8 månader (Socialstyrelsen 2009), vilket motsvarar cirka 70 000 förlorade levnadsår iSverige varje år. Medellivslängden beräknas minska mer i södra Sverige än i norra, och mer itätorter än på landsbygden. Fysiskt inaktiva levnadsvanor kan förkorta livet med upp mot fem år, vilket nationellt beräknasmedföra runt 35 000 förlorade levnadsår varje år. Värmeböljor skattas medföra 12 000 förlorade levnadsår, framförallt hos äldre människor. Hudcancer medför i Sverige 8 000 förlorade levnadsår. Radonexponering av rökare orsakar 5 000 förlorade levnadsår årligen. Miljöeffekterna av miljögifter och buller är svåra att kvantifiera, men det betyder inte att de kanlämnas obevakade och utan åtgärder. Bullerexponering och luftföroreningar förekommer oftasamtidigt.Samhället kan med riktade insatser minska dessa ohälsofaktorer, hälsoeffekt har i grova tal beräknatsi form av ”förebyggbara förlorade levnadsår”: Av luftföroreningsorsakad ohälsa bedöms runt hälften kunna förebyggas långsiktigt, d.v.s. cirka35 000 levnadsår. Ett fysiskt inaktivt liv går, till skillnad från andra aspekter (miljögifter, UV-strålning, radon,värmeböljor) lättare att förändra för den enskilde. Men samhället kan ändå underlätta dagligfysisk aktivitet, genom motionsslingor och grönområden, cykelvägar, skolgymnastik mm. Minst3 000 -10 000 av dessa levnadsår bedöms kunna förebyggas. För hudcancer, radon och värmeböljor var för sig bör runt 2 000-3 000 levnadsår kunnaförebyggas årligen nationellt. Negativa hälsoeffekter av radon är nära kopplat till rökning.Åtgärder som t.ex. antirökkampanjer genomförs inom folkhälsoarbetet. Enskilda hushåll börmäta radon och vid behov genomföra radonsanering.Det har utkristalliserat sig tre områden med stor påverkan på befolkningens hälsa och där det också finns goda möjligheter att påverka exponeringen; buller, luftföroreningar och radon. Dessa tre områden är viktigast att övervaka och att genomföra åtgärder för på regional och lokal nivå.
|
|
| 4. |
- Ellman Kareld, Louise, et al.
(författare)
-
Hävdens betydelse för vegetationens utveckling: Råshult, Stenbrohults socken, Kronobergs län
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en dokumentation av vegetationens utveckling 1999 och en jämförelse med tillståndet 1994. Syftet med kyrkoreservatet Råshult - Djäknabygd är enligt Länsstyrelsens beslut (1995-05-31) att återskapa karaktären av ett hemman från tidigt 1700-tal vad gäller de rumsliga aspekterna såväl som det kulturhistoriska innehållet samt att långsiktigt hävda och bruka Råshultsområdet enligt de principer som rådde före den agrara revolutionen.. Vid rekonstruktionen av landskapet är ambitionen att rätt markslag (inäga med åker och äng respektive utmark) skall återskapas på rätt plats enligt kartmaterialet från laga skiftet år 1841. Under restaureringen är det nödvändigt att mäta hur arbetet framskrider.Då målsättningen är att återskapa den äldre strukturen innebär uppföljningen i ängsmarkerna kontroll av att de slåttergynnade arterna och vegetationstyperna utvecklas på ett bra sätt. I utmarkerna skall på motsvarande sätt de betesgynnade arterna och vegetationstyperna befrämjas av skötselinsatserna. Länsstyrelsen har ett ansvar för att dokumentera och följa upp sin verksamhet, medan utvärderingen bör ske fristående. Att tolka vegetationsförändringar på ekologisk-hävdhistorisk grund är en grannlaga uppgift som kräver långvarig erfarenhet och särskild kompetens.Utvärderingar som tar upp orsakssammanhang på en från ekologisk synpunkt fast teoretisk grund görs mycket sällan i Sverige. Det är därför Länsstyrelsens förhoppning att uppläggningen av detta arbetet och de resultat som redovisas kan vara av allmänt intresse och till vägledning för andra.
|
|
| 5. |
- Ellman Kareld, Louise, et al.
(författare)
-
Länsprogram Kronobergs län : Regional miljöövervakning 2015-2020
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningLänsprogrammet för Regional miljöövervakning, 2015-2020 för Kronobergs län, omfattar åtta programområden: Luft, Skog, Jordbruk, Våtmarker, Landskap, Sötvatten, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning. Övervakning planeras inom 24 delprogram, fördelade på åtta programområden. Inom två delprogram sker övervakning först nästa programperiod.Fem ingående delprogram är nationella, de genomförs över hela landet. I länet har övervakning genom Gemensamma delprogram prioriterats.19 delprogram är sådana och genomförs i samarbete med andra län. De är markerade med en asterisk (*) i anslutning till rubriken. Inga gemensamma delprogram leds dock från länet under den kommande programperioden. De gemensamma delprogrammen möjliggörs övervakning inom samtliga åtta programområden.I länsprogrammet redovisas, oberoende av finansiär, den övervakning i Kronobergs län som ska bedrivas kontinuerligt under programperioden. Den totala kostnaden för hela programmet är svår att beräkna. Naturvårdsverket lämnar bidrag med 852 000 kronor årligen, men det finns även andra medel till andra särskilt riktade medel för exempelvis kalkeffektuppföljningen inom programområde Sötvatten som Hav- och vattenmyndigheten fördelar. Inom programområde Sötvatten finansieras recipientkontrollen helt av Vattenvårdsförbunden m.fl., och råvattenkontrollen delvis av länets kommuner. Övervakning inom programområde Luft sker genom Kronobergs läns luftvårdsförbund. Övervakningen av luftföroreningar i tätorter finansieras till största delen av kommunerna inom ett så kallat samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Inom programområde Hälsa och miljögifter finns en god samverkan med Landstinget Kronoberg och länets kommuner.Länsprogrammet innebär att data samlas in för att ge underlag för uppföljning av preciseringar och regionala miljömål till Miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
|
|
| 6. |
- Ellman Kareld, Louise
(författare)
-
Länsprogram Regioal miljöövervakning år 2021-2026 Kronobergs län
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsprogrammet för Regional miljöövervakning, 2021–2026 för Kronobergs län, omfattar åtta programområden: Luft, Skog, Jordbruk, Våtmarker, Landskap, Sötvatten, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning.Övervakning planeras inom 17 delprogram, fördelade på åtta programområden. Inom två delprogram, som vilat en programperiod, återupptas övervakning, enligt den långsiktiga planeringen. De gemensamma delprogrammen möjliggör övervakning inom samtliga åtta programområden. Fem delprogram är nationella och genomförs över hela landet.I länet har övervakning genom Gemensamma delprogram prioriterats precis som under de två senaste programperioderna.16 delprogram är ”gemensamma delprogram” som genomförs i samarbete med andra län. De är markerade med en asterisk (*) i anslutning till rubriken. Basövervakningen i sjöar och vattendrag har inte räknats in eftersom de inte kommer igång 2021. När de kommer igång täcker de in verksamheten inom några andra. Ett gemensamt delprogram, Miljöhälsoenkäter, leds från länet under den kommande programperioden.I länsprogrammet redovisas, oberoende av finansiär, den övervakning i Kronobergs län som ska bedrivas under programperioden. Övervakning inom delprogram som inte finansieras av miljöövervakningsanslaget redovisas under Övrig övervakning.Den totala kostnaden för hela programmet är svår att beräkna då det gäller olika förutsättningar för delprogrammen. Naturvårdsverket lämnar bidrag till länet med 852 000 kronor årligen, men det finns även andra medel till särskilt riktad verksamhet för exempelvis vattenförvaltning som Havs- och vattenmyndigheten fördelar, där övervakning bedrivs, vilket kommer väl till nytta inom programområde Sötvatten. Inom programområde Sötvatten finansieras recipientkontrollen helt av Vattenvårdsförbunden med flera. Övervakning inom programområde Luft sker genom Kronobergs läns luftvårdsförbund. Inom programområde Hälsa finns en god samverkan med verksamheten för folkhälsa inom Länsstyrelsen.Programmet har i allt väsentligt gjorts utifrån förutsättningen att budgeten är oförändrad. I realiteten innebär kostnadsökningar att det kan behövas ytterligare prioriteringar. Det finns stora behov av en ökad budget. De effektiviseringar och förändringar som föreslås i miljöövervakningsutredningen skulle kunna leda till att regional miljöövervakning prioriteras tydligare. Vi kommer att ha en beredskap för att kunna växla upp programmet när de ekonomiska möjligheterna medger det.Länsprogrammet innebär att data samlas in för att ge underlag för uppföljning av preciseringar och regionala miljömål till Miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
|
|
| 7. |
- Ellman Kareld, Louise
(författare)
-
Når vi miljömålen? : Uppföljning av miljömål i Kronobergs län 2011
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord - I halvtidNår vi miljömålen i Kronobergs län?Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (Begränsad klimatpåverkan till 2050).Miljökvalitetsmålen syftar till att:• främja människors hälsa• värna den biologiska mångfalden och naturmiljön• ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga• trygga en god hushållning med naturresursernaVi har nu kommit halvvägs till det år, när de flesta nationella mål ska vara uppnådda.Nio av sexton mål nås inteEndast miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt bedöms kunna nås. Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar och God bebyggd miljö är möjliga att nå, om fler åtgärder sätts in eller genomförs. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv är alla mycket svåra att nå, även om ytterligare åtgärder görs. Sammantaget visar bedömningen att även om arbetet går framåt krävs det kraftfulla insatser av oss alla inom flera områden, om vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen för länet till år 2020.Det är hög tid att kavla upp ärmarnaSka vi lyckas, måste alla göra sitt för att nå målen, och allas insatser är viktiga. Det är vår gemensamma miljö vi talar om. Vad kan egentligen vara viktigare?Kristina Alsér, landshövding
|
|
| 8. |
- Ellman Kareld, Louise
(författare)
-
Når vi miljömålen? : 2011 - Halvtid – hög tid att kavla upp ärmarna...
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Når vi miljömålen i Kronobergs län?Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, naturochkulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom engeneration, det vill säga till 2020 (Begränsad klimatpåverkan till 2050). Miljökvalitetsmålen syftar till att:• främja människors hälsa• värna den biologiska mångfalden och naturmiljön• ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga• trygga en god hushållning med naturresursernaVi har nu kommit halvvägs till det år, när de flesta nationella mål ska vara uppnådda.Nio av sexton mål nås inteEndast miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt bedöms kunna nås. Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar och God bebyggd miljö är möjliga att nå, om fler åtgärder sätts in eller genomförs. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv är alla mycket svåra att nå, även om ytterligare åtgärder görs.Sammantaget visar bedömningen att även om arbetet går framåt krävs det kraftfulla insatser av oss alla inom flera områden, om vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen för länet till år 2020.Det är hög tid att kavla upp ärmarnaSka vi lyckas, måste alla göra sitt för att nå målen, och allas insatser är viktiga.Det är vår gemensamma miljö vi talar om.Vad kan egentligen vara viktigare?
|
|
| 9. |
- Ellman Kareld, Louise
(författare)
-
Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen år 2018 i Kronobergs län
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- REGIONAL UPPFÖLJNING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 2018 I KRONOBERGS LÄNSAMMANFATTANDE BEDÖMNINGKronobergs län är ett glesbygdslän, präglat av ett mosaikartat jord- och skogsbruk i små skiften, små fastigheter och stora behov av transporter. Sommarens torka har satt fokus på vad som väntar i framtiden och förberedelse krävs för att klara kommande, klimatrelaterade, händelser.Uppföljningen visar på fortsatt allvarligt läge. Stora miljösatsningar från regeringen ger resultat, men räcker inte för att ändra utvecklingen för miljökvalitetsmålen, som visar en negativ eller neutral utvecklingsriktning i länet.Det ändrade klimatets påverkan på landskapet har blivit tydlig av sommarens torka, och har inneburit vattenbrist (för många) och foderbrist för lantbruket, samt stor risk för bränder i hela länet. De närmaste åren kan det bli problem att leverera produkter från länet i den omfattning som efterfrågas. Det finns risk för en ökad nedläggningstakt av lantbruksföretag särskilt där det nyligen skett dyra generationsskiften eller gjorts stora investeringar men också där lantbrukaren sedan tidigare övervägt att sluta.De låga grundvattennivåerna under sommaren och föregående år har betydelse för våra sjöar, våtmarker och skogar, samt tillgången av dricksvatten. Särskilt utsatta är hushåll med enskild brunn. Den biologiska mångfalden påverkades både av utebliven blomning, men också genom att bete återupptogs på tidigare övergivna marker.Mer löv och tall i skogarna, som alternativ till den pågående granifieringen, skulle kanske tåla det ändrade klimatet bättre, vara bra för skogsproduktionen, förbättra vattenkvaliteten i marken, gynna den biologiska mångfalden samt gynna friluftslivet och turismen.Transporter på fossila bränslen frigör koldioxid som ökar växthuseffekten. De konsumtionsmönster (förbrukningen av råvaror, energi, transporter, kläder, mat och boende) som kan ändras måste ändras. De flesta av oss kan ställa om för att minska sin klimatpåverkan genom medvetna konsumtionsval.
|
|
| 10. |
- Ellman Kareld, Louise
(författare)
-
Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen år 2019 Kronobergs län
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNING KRONOBERGEndast Frisk luft är nära att nås. Jord- och skogsbruk är viktiga näringar, som påverkar livet på landsbygden, biologisk mångfald och landskapets attraktivitet för friluftsliv. Ändrade vanor, skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs, behövs för att nå målen.Den snabba nedläggningstakten av djurhållning och åkermark möts av ett regionalt arbete inom livsmedelsstrategin. Den skapar förutsättningar för både ökad matproduktion och förädlingsgrad i länet samt för framtidstro på landsbygden.Restaureringen av våtmarker, som görs inom Våtmarkssatsningen, minskar näringstransporterna till havet. Övergödningssituationen påverkar både länets sjöar och vattendrag men även haven då det mesta av näringen rinner ut där. Den Nationella planen för översyn av kraftverk innebär att vattenverksamheter för elproduktion ska få nya moderna miljövillkor, samtidigt som de kan bidra till förnybar el.Samtidigt som det sura nedfallet har minskat har skogsbrukets andel av bidraget till försurningen ökat. GRoT är visserligen en förnybar energikälla men för att minska näringsämnesförlusten skulle näringsämnena behöva ligga kvar eller åtminstone återföras till marken som aska. Idag sprids askan huvudsakligen i andra län.Brist på kunskap och för lite resurser för skydd och skötsel av värdefull natur minskar möjligheterna att skydda hotade arter och miljöer i jord- och skogsbrukslandskapet liksom i vattenmiljöer. Vardagshänsynen i landskapet behöver öka.Utsläppen från transporter måste minska snabbare. Det påverkar klimatet, luften och bidrar till övergödning. Många människor drabbas av hälsoproblem. De projekt som pågår för att öka mängden förnybar energi, exempelvis förnybar vätgas, är viktiga steg i rätt riktning.Det ökade bostadsbyggandet är en utmaning för planeringsprocesserna då förtätning kan leda till ökat buller och minskade grönområden.
|
|
