| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Elofsson, Stig, 1939-, et al.
(författare)
-
Hur många deltar inte i det offentligt subventionerade fritids- och kulturutbudet? - en studie av utomstående i åldersgruppen 10-19 år utifrån kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och svensk/utländsk bakgrund
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi studerar i den här rapporten barn och ungdomar som inte är med i förening eller kulturskola eller sammanlagt besöker bibliotek, simhall och fritidsgård minst en gång per vecka. I rapporten betecknas dessa som utomstående. Dessa fritidsaktiviteter har valts därför att de tillsammans innefattar en stor del av de fritidsverksamheter som stat och kommun subventionerar när det gäller satsningar på barns och ungdomars fritid. Ett annat skäl till att belysa hur denna andel varierar i dagens läge är att tidigare studier visat att utomstående i genomsnitt skattar sin hälsa och livskvalitet lägre än de som deltar, varför satsningar på att fånga in denna grupp blir ett viktigt inslag i kommunernas arbete med att förbättra hälsan bland barn och ungdomar.Syftet med den här rapporten är 1. Att studera hur många av barnen/ungdomarna i mellan-, högstadiet och gymnasiet som är utomstående och studera om det skett förändringar över tid. 2. Hur andel utomstående varierar beroende på kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, svensk/utländsk bakgrund samt kommun och undersökningsår. 3. Att studera gruppens hälsa och livskvalitet i jämförelse med de som nyttjar de offentligt subventionerade verksamheterna.Underlag till analyserna har hämtats från en lång rad undersökningar som genomförts under perioden 1994-2019 i olika kommuner inom projektet Ung livsstil. Urvalet till dessa undersökningar är slumpmässigt och ger för varje kommun en representativ bild av situationen bland samtliga elever – både de som går i kommunala skolor och de som går i friskolor. Materialet innefattar elever från mellan- och högstadiet samt gymnasiet och omfattar sammantaget 81 686 elever. Genomgående gäller att svarsfrekvensen är som lägst 70 %, i de flesta fall avsevärt högre. Sammantaget ligger svarsfrekvensen något över 80 %. De centrala analyserna har gjorts på undersökningar som genomförts under perioden 2013-2019 för att ge en bild av hur det ser ut för närvarande medan tidigare data använts för att få en uppfattning om andelen utomstående har förändrats över tid. Sammanfattningsvis kan vi konstatera – om vi ser till de som inte nyttjar några av de fem fritidsaktiviteter som får huvuddelen av det offentliga ekonomiska stödet (förening, kulturskola, fritidsgård, bibliotek och simhall) – att könsskillnaderna är relativt begränsade. I de fall sådan finns gäller dock att det är vanligare att tjejer är utomstående. Däremot finns en mycket tydlig skillnad mellan olika åldersgrupper – både bland killar och tjejer ökar andelen utomstående markant från mellanstadiet till gymnasiet. Det finns också vissa skillnader kopplade till socioekonomisk bakgrund – det är vanligare att de som har en lägre sådan är utomstående –liksom till svensk utländsk bakgrund – vanligare att de som har utländsk bakgrund är utomstående. Samtidigt pekar en fördjupad analys på att dessa båda faktorer endast i begränsad utsträckning kan förklara varför vissa barn och ungdomar är utomstående. En mer grundläggande förklaring måste sökas från annat håll. En analys av resultat i kommuner där upprepade studier genomförts pekar mot att andelen utomstående har ökat över tid. Oberoende av kön och ålder tycks alltså andelen barn ochungdomar som inte nyttjar de offentligt subventionerade fritidsaktiviteterna ha ökat över tid. Tidigare studier har visat att utomstående skattar sin hälsa och livskvalitet lägre än de som inte är utomstående. Resultaten i den här rapporten ger en likartad bild. Oberoende av kön och ålder gäller att de utomstående i högre utsträckning uppger att deras hälsa inte är bra. I högstadiet och gymnasiet skattar också de utomstående sin livskvalitet lägre, men i mellanstadiet är skillnaden liten när det gäller detta. Även om det finns tecken på att utomstående redovisar högre förekomst av besvär gäller detta långtifrån genomgående. Främst framträder sådana skillnader bland killar i mellanstadiet och bland tjejer i de båda högre stadierna.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Elofsson, Stig, 1939-
(författare)
-
Hur stora möjligheter i skola, på fritid och i livet jämfört med andra i samma ålder : En studie av högstadieelever i Huddinge 2015
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapportens syfte är att studera hur högstadieelever upplever sina chanser – i jämförelse med andra i samma ålder – i skola/utbildning, på fritiden och i livet som helhet samt studera hur detta varierar med kön, familjeförhållande, socioekonomisk respektive svensk/utländsk bakgrund och boendeområde. Syftet är också att studera hur upplevda möjligheter kopplas till skolsituationen – betyg och hur man trivs i skolan – fritidssituationen – nyttjande av offentligt stödda verksamheter och hur man trivs med sin fritidssituation – samt upplevd hälsa och livskvalitet. Detta syfte kan sammanfattats i följande problemställningar:1. Att undersöka hur bedömningen av chanser när det gäller skola, fritid och livet i sin helhet relaterar till varandra. 2. Att undersöka vilka samband det finns mellan bedömningen av möjligheter och a) sociodemografisk/-ekonomisk bakgrund innefattande kön, ålder, familjesituation och relation till föräldrar samt socioekonomisk respektive svensk/utländsk bakgrund.b) centrala mått på skolsituation (relation till lärare och egen bedömning av betyg)c) centrala mått på fritidssituationen (utomstående1 när det gäller instrumentella fritidsaktiviteter, utomstående totalt samt hur nöjd man är med sin fritidssituation)d) Boendeområde. 3. Analysera vilka av ovan studerade faktorer som är direkt kopplade till att ungdomar bedömer sina möjligheter som lägre respektive högre än andra i samma ålder. 4. Göra en speciell analys av ungdomar som genomgående (alltså både för skola, fritid och livet) uppger att de har mindre respektive högre möjligheter än andra i samma ålder.5. Att studera hur bedömningen av möjligheter kopplas till egenrapporterad hälsa, förekomst av besvär och livskvalitet.Materialet för analyserna har hämtats från högstadiet I Huddinge år 2015 där eleverna fått besvara en enkät kring sina levnadsförhållande. Svarsfrekvensen i studien är 86 % och omfattar totalt 1517 ungdomar.Resultaten visar att en stor majoritet bedömer sig ha lika stora möjligheter som andra i samma ålder. Bland de övriga är det fler som tycker sig ha bättre möjligheter än andra i samma ålder utom i ett fall. Bland flickor är det lika vanligt att man tycker att man har bättre möjligheter i skolan som att man har sämre. Genomgående gäller att pojkar bedömer sig ha större chanser än tjejer i samtliga de tre fallen, d v s skola, fritid och livet i sin helhet. Jämför vi dessa tre gäller bland bägge könen att man är mest positiv när det gäller fritiden och minst när det gäller skola/utbildning. Den fördjupade analysen av sambandet med olika bakgrundsfaktorer utgår från att studera dels de som tycker sig ha sämre möjligheter, dels de som tycker sig ha bättre och jämföra dessa med de som tycker sig ha lika store möjligheter som andra i samma ålder. För att fördjupa analysen har också två extremgrupper bildats. Pessimister är de som tycker att de har sämre möjligheter i alla avseenden, d v s i skola, på fritiden och i livet i sin helhet. Optimister är de som tycker sig ha bättre möjligheter i alla dessa avseenden. Resultaten från analyserna av sambanden med olika bakgrundsvariabler visar att familjesituation, socioekonomisk bakgrund och till viss del även svensk/utländsk bakgrund har svag påverkan på ungdomarnas ställningstagande.Både bland pojkar och flickor kopplas bättre möjligheter i olika avseenden starkt till betyg. Fler bland de som har högre betyg upplever sig ha bättre möjligheter. På samma sätt tycks missnöje med fritidssituationen – man trivs inte bra med fritiden – vara en central grund för att man skall uppleva sina möjligheter som sämre. Ungdomar som inte trivs bra på fritiden uppger i högre utsträckning att deras möjligheter är sämre i olika avseenden. Ser vi till hur sambanden ser ut för pojkar och flickor gäller i hög utsträckning att dessa är likartade. Detta innebär att könsskillnaderna – fler bland pojkar tycker sig ha bättre möjligheter är generella och likartade inom olika undergrupper. Det finns dock en avvikelse från detta. Bland flickor gäller att bostadsområdet – utanför dess sociala karaktär – påverkar upplevelsen, något som inte tycks gälla bland pojkar. Det finns alltså något i bostadsområdet, kanske synen på kön och könsroller, som påverkar flickornas ställningstagande. Eftersom analyserna kontrollerar för socioekonomisk och svensk/utländsk bakgrund är detta något som inte direkt kan kopplas till området socioekonomiska struktur.
|
|
