| 1. |
|
|
| 2. |
-
Barn i fritidshem
- 2022. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Boken fokuserar på barnens perspektiv på olika aspekter av fritidshem och på hur lärare i fritidshem arbetar med dem som utgångspunkt.I bokens första del Barns perspektiv på fritidshem berörs fritidshemmets fysiska miljö, övergångar och sociala relationer. Vidare berörs olikheter i barns erfarenheter i relation till fritidshemmets och familjers skilda förutsättningar. Andra delen Fritidshemmets arbete med barns perspektiv berör områden som media och delaktighet samt fritidshemmets roll i förhållande till bildning och trygghet.Boken vidgar bilden av fritidshem med fokus på barns egna perspektiv vilket är starkt framskrivet i läroplanen genom att aktiviteter i fritidshem ska formas på ett sätt som både utgår från och utmanar barn med utgångspunkt i deras faktiska erfarenheter. Dessa perspektiv är även en viktig utgångspunkt i FN:s barnkonvention.Boken vänder sig till grundlärarstudenter inriktning fritidshem och redan yrkesverksam personal i fritidshem.
|
|
| 3. |
- Boström, Lena, Professor i pedagogik, 1960-, et al.
(författare)
-
Being A Principal of School Age Educare Centers; a comparison between Sweden and Switzerland about a complicated assignment
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Extended education is an emerging field and being the principal of School-Age Educare Centers (SAEC) does not only mean pedagogical, operational and administrative responsibility, it includes also the responsibility for the aspect of care provided to the children during their stay at SAEC. In the educational practice of SAEC staff with heterogenous professional background act in various learning environments. The principals' knowledge and perceptions of the SAEC is decisive in order to drive organizational educational change (Meyer et al., 2022). Leadership in SAEC seems to be more complicated than in school (Boström & Haglund, 2020). Research on principals' work in SAEC is sparse in Sweden (Glaés-Coutts, 2021; Jonsson 2018, 2021) and non-existent in Switzerland. On the other hand, there is extensive research on how prevailing discourses influence successful schools: if principals and staff embrace the same rules, norms and beliefs over time and if there is mutual cooperation (Lomos et al., 2011; Scheerens et al., 2007; Seashore & Murphy, 2017). Therefore, it is both important and relevant to study this field.The objective for this study is to analyze and compare principals' perceptions of their mission with a focus on SAEC. The aim is to generate knowledge about this unexplored area and to compare the professional practice internationally.The theoretical perspective is based in school improvement theory (Fullan, 2010; Bredeson, 2002). Critical parameters emphasized are structure, culture and leadership (Höög, & Johansson, 2014). Internal improvement capabilities which seem to be particularly important for school improvement are communication, cooperation, skills development and leadership (Björkman, 2008; Grissom et al., 2021).In this study a comparative content analysis (Krispendorff, 2016) is used as research method to analyze and compare the principals’ views on SAEC and their leadership. This method allows us to draw meaningful sense-making processes (Weick, 1995) and comparisons to make inferences about the similarities and differences between the two contexts. The sample consists of twelve interviews with six principals in each country.The preliminary results show a growing awareness of the pedagogical role as principal in Sweden, emphasizing the whole school day. This blurs the boundaries between the school and SAEC which becomes problematic for maintaining the distinctiveness of SAEC. In Switzerland, principals acknowledge their lack of professional knowledge on the function of SAEC and the workforce’s skills. Principals face the dilemma to mainly serve parental needs as a professional and empirical orientation. The results also pinpoint how cultural values, norms, or ideologies are reflected in principals’ perceptions about their leadership.The educational importance of the study is to extend the principals’ vision on SAEC and view a child’s entire school day to serve its individual needs. The connection to the conferences theme is that quality for professional education for enhanced school effectiveness and improvement begins in principals' understanding and leadership of their mission.
|
|
| 4. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Didactics in school-age educare centres : An unexplored field but with distinctive views
- 2022
-
Ingår i: Social Sciences & Humanities Open. - : Elsevier. - 2590-2911. ; 6:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The background for this study is the lack of well-defined and distinct theories on didactics in school-age educare centres (SAECs). Therefore, in this study, we investigated and compared perceptions among nine professional groups employed in the field. The participants included 390 females and 102 males in Sweden, and their beliefs about didactics in SAECs were measured through a questionnaire consisting of 24 items on a 4-point Likert scale, which researchers and those related to the didactics in SAECs proposed. Descriptive statistics presented an overall picture of the various claims on a group level. The Mann–Whitney test investigated the distinctions between occupational categories. The results indicated that most of the items were relevant. Furthermore, the pupils' orientation was not taken into account enough. Didactics should be translated into SAEC practices but the transfer into practice remains unclear. Many respondents appeared to agree with all of the items to varying degrees, but least that SAEC didactics should not be related to school activities. An important result was that principals' perceptions diverged largely from those of other groups, especially regarding the relationship of didactics to the school's activities. The results partly explain that different professions the SAECs affect see the role of didactics differently.
|
|
| 5. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv : särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik
- 2024
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 28:4, s. 142-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.
|
|
| 6. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv : särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik
- 2023
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 28:4, s. 142-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.
|
|
| 7. |
- Boström, Lena, Professor i pedagogik, 1960-, et al.
(författare)
-
Extra adaptations and special support; current issues in School Age Educare in Sweden
- 2024
-
Ingår i: NERA - Abstract book 2024.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The background for this study is the lack of research and knowledge about extra adaptions and special support in School Age Educare Centers (SAEC) (Skolinspektionen, 2023). Early and adequate interventions are prerequisites for pupils to reach the educational goals. Since many pupils who need extra adaptations and special support require more time to be able to reach the goals, it becomes even more important to support works during the pupil's entire day in school and in SAEC. SAEC - teachers have the responsibility for meeting pupils needs, but individual solutions for pupils are problematic since SAEC is not a compulsory part of the school system and the foundation of the SAEC is participation, togetherness and community (Wernholm, 2023). However, a consequence of the SAECs supplementary and compensatory assignment is that SAEC-teachers need to assess which pupils need extra adaptations and special support and what teaching is required. As a theoretical framework, the relational perspective (Nilholm, 2020) will be used.This study has a quantitative approach. It is based on one part of a web-survey answered by 400 participants from five professional groups in Swedish SAEC and their experiences about extra adaptations and special support. The aim is to find out how the various professional groups meet pupils in need of support and what adaptations are made, as well as distinguishing perceptions between the groups. Descriptive statistics presented an overall picture of the various claims on a group-level. The Mann–Whitney test investigated the distinctions between professional categories. The results are still under processing, and it will be reported with descriptive statistics and significance testing.The preliminary results highlight that different occupational groups experiences the role of special education in SAEC differently. The result also shows different conditions for working with extra adaptations and special support in SAEC. For Nordic educational research the study is of importance because it draws attention to a research area where research is totally lacking (Skolinspektionen, 2023). Further, it combines perceptions of special education related to different actors in SAEC. The study also problematizes the prerequisites of special education and the SAEC to include all children in the regular after-school activities. It also has a quantitative approach, which is quite unusual for research in this field. In addition, it makes a unique contribution to SAEC-research in combination with special education. For all professionals in SAEC, this study makes an important contribution because special teachers/pedagogues are predicted to receive an increased importance in the SAEC, to compensate and supplement school (Karlsudd, 2022).
|
|
| 8. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
In search of didactics in school-age educare centres : To conceptualize what exists but has not yet been found
- 2022
-
Ingår i: Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. - Oslo, Norway : Cappelen Damm Akademisk AS * Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 2387-5739. ; 8:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to focus on approaches that could build a didactic framework for School-Age Educare Centres (SAECs). As a theoretical basis and a research field, didactics exists within many disciplines (e.g., education in natural sciences and preschool). This is not the case within the SAEC. While a lot of research has been devoted to subject didactics, there is a lack of research on didactics in SAECs, and the marginal research that exists shows a fragmented picture of what it could consist of. However, researchers in the field agree that didactics in SAECs is something else than subject didactics and differs from general didactics. Our aim in this paper is to suggest and discuss how a didactic framework in SAECs could be conceptualized with an intention in the near future to find the specific didactics that distinguishes the work in SAECs. The proposed design involves theory building/testing with a bottom-up perspective and various data collection methods. Because building a didactic theory for SAECs is the intention, the research process will take informed grounded theory (GT) as its methodological starting point. The empirical material will be related to the two dominant didactic frameworks: the German and the Anglo-Saxon. This framework will also be critically reviewed in relation to the activities in SAECs. The results will contribute important knowledge to the development of a relevant and useful didactic theory for SAECs. The practical implications are directly relevant to every stakeholder affected by the SAECs’ activities: policy actors, staff, students, and researchers. In the long term, we will be able to find a legitimate platform for didactics in SAECs, which will have concrete importance for professionals and researchers in particular.
|
|
| 9. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
På spaning efter fritidshemmets didaktik
- 2022
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 16
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Didaktik som teori och forskningsområde i relation till undervisning är vedertaget inom många discipliner (exempelvis naturvetenskap och förskolepedagogik) men inte för fritidspedagogik. Trots detta ska studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem uppfylla ett av examensmålen som explicit uttrycker kunskaper om didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området. Därtill är forskningen ganska osynlig. Denna studie lyfter fram hur didaktik explicit behandlats i både vetenskapliga artiklar och forskningsbaserad litteratur med inriktning mot fritidshem. Syftet med litteraturöversikten är att a) identifiera och beskriva fokus och inriktning i åren 2000–2021, b) jämföra, diskutera och problematisera resultaten, samt c) peka ut framtida forskningsinriktningar. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att intresset för och med-vetenheten om didaktikbegreppet har vuxit fram de senaste tio åren och att de allra flesta texterna utgår från en kvalitativ ansats med diskuterande, argumenterande och reflekt-erande analyser. Ett mindre antal studier bygger på empiriska underlag. Innehålls-mässigt fångar studierna några av de traditionella didaktiska begreppen såsom läraren, ledarskap, ämnesdidaktik, men även olika teoretiska utgångspunkter. Användningen av begreppet didaktik i fritidshemmet pekar på att området behöver utvecklas, att didaktik-begreppet används i förhållande till fritidshemmets verksamheter och att det nyttjas som tolkningsram för empiriskt material. Studien påvisar förvisso medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas studier som införlivar den didaktiska komplexi-teten.
|
|
| 10. |
- Boström, Lena, et al.
(författare)
-
På spaning efter fritidshemmets didaktik [In search of didactics in School Age Educare Centers]
- 2022
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : Acta Didactica Norge. - 2535-8219. ; 16:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Didaktik som teori och forskningsområde i relation till undervisning är vedertaget inom många discipliner (exempelvis naturvetenskap och förskolepedagogik) men inte för fritidspedagogik. Trots detta ska studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem uppfylla ett av examensmålen som explicit uttrycker kunskaper om didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området. Därtill är forskningen ganska osynlig. Denna studie lyfter fram hur didaktik explicit behandlats i både vetenskapliga artiklar och forskningsbaserad litteratur med inriktning mot fritidshem. Syftet med litteraturöversikten är att a) identifiera och beskriva fokus och inriktning i åren 2000–2021, b) jämföra, diskutera och problematisera resultaten, samt c) peka ut framtida forskningsinriktningar. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att intresset för och medvetenheten om didaktikbegreppet har vuxit fram de senaste tio åren och att de allra flesta texterna utgår från en kvalitativ ansats med diskuterande, argumenterande och reflekterande analyser. Ett mindre antal studier bygger på empiriska underlag. Innehållsmässigt fångar studierna några av de traditionella didaktiska begreppen såsom läraren, ledarskap, ämnesdidaktik, men även olika teoretiska utgångspunkter. Användningen av begreppet didaktik i fritidshemmet pekar på att området behöver utvecklas, att didaktikbegreppet används i förhållande till fritidshemmets verksamheter och att det nyttjas som tolkningsram för empiriskt material. Studien påvisar förvisso medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas studier som införlivar den didaktiska komplexiteten.
|
|
