SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Englund Liselotte 1964 ) "

Sökning: WFRF:(Englund Liselotte 1964 )

  • Resultat 1-10 av 31
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Englund, Liselotte, 1964- (författare)
  • Beundrar konstnären, betvingar ledan, njuter av flow.
  • 2005
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Professor emeritus Georg Klein i en intervju om några för konsten och vetenskapen centrala begrepp: kreativitet, flow och intuition.Bokkapitel i Vetenskapsrådets årsbok 2005, för konstnärlig forskning och utveckling. Boktiteln: Metod & praktik. Texter om forskning och utvecklingsarbete inom det konstnärliga området" (redaktör: Torbjörn Lind). 
  •  
2.
  • Englund, Liselotte, 1964-, et al. (författare)
  • Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utøya 2011 : Kamedo-rapport 97
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Fredagen den 22 juli 2011 kl. 15.25 detonerade en sprängladdning i regeringskvarteret i centrala Oslo. Bomben var mycket kraftig – åtta personer dödades, minst 90 skadades och kringliggande byggnader fick omfattande skador. Senare samma eftermiddag klev en man som utgav sig för att vara polis iland på ön Utøya, där det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund höll ett sommarläger. Väl iland på ön började mannen skjuta omkring sig. När han senare greps av polis hade 69 personer dödats och 65 skadats. De flesta var barn eller ungdomar. Händelserna den 22 juli involverade stora delar av det norska samhället. De många skadade krävde stora insatser från hälso- och sjukvården och det fanns ett stort behov av psykosocialt stöd till de många överlevande och deras anhöriga, samt till de avlidnas anhöriga. Vidare väckte händelserna ett mycket stort medialt intresse som de berörda aktörerna var tvungna att förhålla sig till.Rapporten omfattar en diskussion kring den norska hanteringen av 22 juli 2011,  samt hur det svenska samhället hade kunnat hantera en motsvarande händelse.Tre huvudområden belyses: hälso- och sjkukvård, psykosocialt stöd samt kommunikation och mediehantering.
  •  
3.
  • Englund, Liselotte, 1964- (författare)
  • Det journalistiska arbetet : Erfarenheter av ett svårt uppdrag
  • 2000
  • Ingår i: Göteborgsbranden 1998. - Stockholm : Styrelsen för Psykologiskt Försvar. ; , s. 159-190
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Studien vill sammanfattningsvis illustrera den mångfald av problem och frågor som journalisterna ställdes inför under den tragiska brandnatten, inklusive etiska och etniska frågor. Vilket lärande har skett inom medieorganisationerna? Vad vill medierna göra bättre ”nästa gång” när de är på plats?
  •  
4.
  • Englund, Liselotte, 1964- (författare)
  • Det omöjliga uppdraget
  • 1999
  • Ingår i: JMG Granskaren 1/99. - Göteborg : JMG Granskaren (tidskrift) Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
  •  
5.
  • Englund, Liselotte, 1964- (författare)
  • Ett dubbelt trauma? : Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer
  • 2012
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Syftet med projektet ”Det dubbla traumat” var att undersöka interaktionen mellan journalister och drabbade, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av;(a) mötet med journalister på skadeplats och (b) medierapporteringen (publiceringarna), samt i förekommande fall egen medieexponering.De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna har hämtats från journalistikoch medieforskning rörande bland annat journalistiska arbetsvillkor specifikt vid katastrofrapportering, pressetik samt nyhetsförmedling, medielogik och nyheters dramaturgi. Från det psykotraumatologiska fältet har teorier om krisoch stressreaktioner stått för viktiga perspektiv, både när det gällt utformning av frågor och vid analys av resultat. Ett flertal metoder har tillämpats, däribland litteraturgenomgångar, innehållsanalyser, webb- och postenkäter samt kvalitativa intervjuer. Denna populärvetenskapliga sammanställning ger en skissartad översikt över resultaten från de olika undersökningarna.Projekttiteln antyder en hypotes, nämligen att medieexponering och interaktion med journalister direkt efter en traumatisk händelse potentiellt skulle kunna innebära ett dubbelt trauma för den överlevande. Är så fallet?Enligt projektets resultat är svaret på den frågan både ja och nej. För vissa drabbade individer, i vissa situationer, kan både journalisters agerande på skadeplats och den medierapportering som följer upplevas som ett sekundärttrauma. För andra kan mediernas agerande och publiceringar kan upplevas som ett stöd och ett bidrag till känslan av sammanhang. En kategori överlevande upplever mediernas aktiviteter i anslutning till den traumatiska händelsen som mer eller mindre försumbara. Hela spektret av upplevelser och erfarenheter finns således representerat, och här framträder en delikat uppgift för reportern eller fotografen på plats: att avgöra vem, när och var det kan vara lämpligt eller olämpligt att intervjua, fotografera och rapportera. De överlevandes syn på medierapporteringen förändras också över tid. Fler negativa reaktioner finns på journalistiken i akutskedet än på längre sikt.Reportage och inslag av uppföljande och förklarande karaktär beskriver deflesta drabbade i mer positiva termer än nyhetsrapporteringen i direkt anslutning till händelsen.
  •  
6.
  •  
7.
  • Englund, Liselotte, 1964- (författare)
  • Growing into communicative and creative researchers : Swedish doctoral course helped 300 PhD students find their tone and voice in reaching out
  • 2023
  • Ingår i: Pathfinders on a Mission: Exploring Engagement in a Complex World. - Bolzano, Italy.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Educating future researchers in science communication is an important task for a university, and also of great societal relevance. At Karlstad University, Sweden, doctoral students have completed a postgraduate course, titled “Communicating science” for three decades. The course has centred on elements such as popular science writing, oral presentation techniques and media training. The extensive course evaluation survey has, among other things, given feedback on whether the course made the doctoral student better equipped to communicate research outside their own scientific field. This presentation reports on a study of evaluations submitted during a fifteen-year period by a total of 335 doctoral students in the fields of health, natural sciences, technology, humanities and social sciences. The results indicate that the doctoral course has been a successful model, contributing to the growth of the doctoral students, scientifically as well as communicatively.
  •  
8.
  • Englund, Liselotte, 1964- (författare)
  • Healthcare and Media Interaction in Major Incidents and Disasters : Experiences Based on KAMEDO Reports in 20 Years
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • A great many communication problems can arise in the interaction between healthcare service and the media in major incidents and disasters. Many important experiences have been documented, but organisational learning can still be improved, since mistakes tend to be repeated. This is shown in the present review of documented experiences of interaction and communication in connection with major incidents and disasters in around 40 KAMEDO reports in the past 20 years. These reports represent a wide range of accidents and disasters, in Sweden and abroad.Previous report is an English translation of a publication, published in Swedish 2018: “Sjukvård och medier i samspel vid allvarlig händelse. Erfarenheter från KAMEDO-rapporter under 20 år. Rapport nr 2018:1”. Major Incidents and Disasters are often associated with early, extensive and prolonged media reporting. It is important to understand the interaction between first responders/rescue services and the media to create better conditions for providing and making available correct and objective information to as many people as possible. For many years, insights and experiences from disasters have been collected through emergency medicine observations in KAMEDO reports. This compilation of observations of the interaction with the media in disasters displays patterns in the communication and indicates recurring deficiencies and strengths that can serve as a basis for future emergency planning.This report is primarily addressed to healthcare management and staff involved in planning and rescuing operations in disasters and to journalists and media agencies covering such events. Nevertheless, the content is relevant to other actors in disaster operations, for example, the Swedish Civil Contingencies Agency, municipal emergency management, the police force, rescue services, and many others.
  •  
9.
  • Englund, Liselotte, 1964- (författare)
  • Healthcare and Media Interaction in Major Incidents and Disasters : Experiences Based on Swedish KAMEDO Reports in 20 years
  • 2023
  • Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine. - : Cambridge University Press. - 1049-023X .- 1945-1938. ; 38:S1, s. s96-s96
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Introduction: Major Incidents and Disasters are often associated with early, extensive and prolonged media reporting. It is important to understand the interaction between first responders/rescue services and the media to create better conditions for providing and making available correct and objective information to as many people as possible.Method: A systematic literature review and content analysis was made on all Swedish KAMEDO reports (emergency medicine observations published by the National Board of Healthand Welfare) from the last twenty years, in total 39 reports. KAMEDO’s primary task is to feedback experience data (lessons learned) from disasters worldwide, through expert observers at the site of an emergency event. The aim of this study was to evaluate and analyze the experiences made regarding the interaction between media and healthcare in connection with major incidents and disasters, both on site and in hospitals.Results: The analysis resulted in the following main themes:(1) Communication problems and other challenges in Major Incidents and Disasters• No protection and restrictions• Information craving and news hunt• Interviews as intervention(2) Recommendations for efficient interaction between healthcare and the media:• Strategies from alert to action• Satisfying information needs• Clarity measures on site• Key actors of importance• Proactive media alertnessConclusion: Some conclusions regarding lessons learned about interaction between healthcare and the media, as well as about communication with the afflicted and citizens, in brief: The hospital management should take control of the communication through efficient communication strategies. An accommodating approach to the media's presence can facilitate the dissemination of the necessary early, correct and balanced information. Joint authority press conferences are a model tested and positively evaluated. Healthcare communicators are key actors in hospital crisis communication and media management. Healthcare and media both benefit from developing routines and reciprocal respect for proactive and efficient interaction in emergencies.
  •  
10.
  • Englund, Liselotte, 1964- (författare)
  • Journalisten som professionellt ögonvittne
  • 2010
  • Ingår i: Framtider. - Stockholm : Institutet för Framtidsstudier. - 0281-0492. ; :4, s. 19-22
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 31

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy