| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Englund, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Hur realisera värdegrunden? : historia, olika uttolkningar: vad är värdegrundsstärkande?
- 2012
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Hur realisera värdegrunden? Historia, olika uttolkningar: vad är värdegrundsstärkande? Begreppet värdegrund förekommer sedan två decennier tillbaka som ett centralt honnörsbegrepp i svenska läroplaner och andra auktoritativa utbildningspolitiska dokument. Värdegrundsbegreppets innebörd kan över dessa två decennier ej sägas ha varit entydigt, utan såväl olikartade prioriteringar som innebörder har över åren tagit form.Inom ramen för forskningsprojektet En värdefull skola som fokuserar hur olika s.k. förebyggande ’program’ för psykisk hälsa (exempelvis program som SET, Komet, Lions Quest, Friends etc.) bl.a. betecknats som och gjort anspråk på att vara ’värdegrundsstärkande’ analyseras i föreliggande text bl.a. rimligheten i detta anspråk och sätts in i ett vidare, historiskt och samhälleligt sammanhang där värdegrundsbegreppets olika uttolkningar över tid påvisas. Fyra perioder urskiljs:1992-1998 Introduktion av värdegrundsbegreppet och dess etablering1999-2002 Från teori till praktik – med samtalet i fokus2003-2009 Värdegrundsstärkande program??2009- Begynnande ifrågasättanden och samtalets renässans
|
|
| 5. |
- Englund, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Värdegrunden reducerad till metod
- 2009
-
Ingår i: Pedagogiska magasinet. - Stockholm : Lärarförbundet. - 1401-3320. ; 13:4, s. 18-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det behövs en etisk vändning i diskussionen om främjande och förebyggande program. Alltför stort intresse riktas mot frågan om evidens och effektivitet och alltför lite intresse riktas mot värdefrågorna. Vad innebäör det för lärarens professionalism om manualstyrda aktiviteter ersätter samtal och samspel?
|
|
| 6. |
- Englund, Tomas, 1946-, et al.
(författare)
-
Consequences of the ´Program Invasion' in Swedish schools during the first decade of 2000
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A specific driving force for the establishment and expansion of very different, but mostly psychologically based programs for the pupils’ mental health has to do with the interpretation and ‘use’ of the value base concept, launched in the national syllabus 1994 and later on, in authoritative texts in 2000 exhaustively developed in terms of respectful open, mutual communication for democracy and giving teachers as professionals a delicate task to fulfill. However, in one authoritative document as early as 2003 the question of realizing the value base is shifting towards preventing and providing the problem of mobbing. At the same time it is noticeable that many programs, most of them psychologically based and some working with preconceived manuals for training and communication, are seen as and named as ‘value base strengthening’. We mean that these utterances legitimated an explicitly undifferentiated view of communication. Referring to that ‘that most methods are using communication as an instrument’ without analyzing that the programs are based in totally different perspectives on communication and not investigating the preconditions, direction and the degree of prediction of the communication proposed, compared to the earlier recommended open communication, is without nuances and obscures totally the qualitative kernel of communication.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Englund, Tomas, 1946-, et al.
(författare)
-
Skolans värdegrundsarbete
- 2017
-
Ingår i: Skolans arbete med elevers psykiska hälsa. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140687098 ; , s. 91-116
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kritisk analys av hur värdegrundsbegreppet uttolkats i svensk skola under de två senaste decennierna med fokus på hur olika främjande och förebyggande program gjort anspråk på att bedriva värdegrundsarbete
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Arneback, Emma, 1974-, et al.
(författare)
-
Achieving a professional identity through writing
- 2017
-
Ingår i: Education Inquiry. - : Taylor & Francis. - 2000-4508. ; 8:4, s. 284-298
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In what way might writing of different kinds contribute to the development of a professional identity? By analytically distinguishing three discourses of communication, everyday, professional and academic, applied to three preschool student teachers’ conceptions of writing during their education and in their initial phase at work as preschool teachers, we attempt to understand the role of writing in their development of professional identities. What we have found is that the professional discourse which all three have achieved is something each of them creates and develops in very different forms. Their independent final projects show that all three have a mastery of academic discourse, but only in exceptional cases do they make use of that discourse in contexts other than this specific piece of work and to some extent earlier papers written as part of their teacher education. However, judging from our interviews and their responses to our questions, it seems as if they have acquired modes of expression quite close to an academic discourse, but have primarily developed and use different variants of a professional discourse. This professional discourse also seems to be an important element in their development of a professional identity.
|
|
