| 1. |
- Dahlgren, Elin, et al.
(författare)
-
Induced production of brominated aromatic compounds in the alga Ceramium tenuicorne
- 2015
-
Ingår i: Environmental Science and Pollution Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0944-1344 .- 1614-7499. ; 22:22, s. 18107-18114
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the Baltic Sea, high concentrations of toxic brominated aromatic compounds have been detected in all compartments of the marine food web. A growing body of evidence points towards filamentous algae as a natural producer of these chemicals. However, little is known about the effects of environmental factors and life history on algal production of brominated compounds. In this study, several congeners of methoxylated polybrominated diphenyl ethers (MeO-PBDEs), hydroxylated polybrominated diphenyl ethers (OH-PBDEs) and brominated phenols (BPs) were identified in a naturally growing filamentous red algal species (Ceramium tenuicorne) in the Baltic Sea. The identified substances displayed large seasonal variations in the alga with a concentration peak in July. Production of MeO-/OH-PBDEs and BPs by C. tenuicorne was also established in isolated clonal material grown in a controlled laboratory setting. Based on three replicates, herbivory, as well as elevated levels of light and salinity in the culture medium, significantly increased the production of 2,4,6-tribromophenol (2,4,6-TBP). Investigation of differences in production between the isomorphic female, male and diploid clonal life stages of the alga grown in the laboratory revealed a significantly higher production of 2,4,6-TBP in the brackish water female gametophytes, compared to the corresponding marine gametophytes. Even higher concentrations of 2,4,6-TBP were produced by marine male gametophytes and sporophytes.
|
|
| 2. |
- Enhus, Carolina, et al.
(författare)
-
A retrospective study of metals and stable isotopes in seals from Swedish waters
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Concentrations of Hg in Swedish marine systems are generally lower than in fresh watersystems, but still often exceed environmental target levels. As top predators in manymarine food webs, seals are exposed to heavy metals, like Hg and Cd, which are knownto biomagnify with increasing trophic level in the food web. Therefore, studies of Hgconcentrations over time are preferably conducted in relation to seal diet during thesame period. By analysis of naturally occurring stable nitrogen and carbon isotopes it ispossible to determine on which trophic level a certain organism is located and where itfeeds. The aim of the present study was to try to establish background concentrations ofHg and some other metals in Swedish marine waters by analyses of seal bones from the1840s and forward. Stable isotopes were analyzed in order to discover possiblecorrelations between metal concentrations and trophic level, and changes over time indietary intake of metals.No significant change in metal concentrations was seen over time, except for asignificant decrease in Zn concentrations in Baltic Grey seal. A significant difference inδ15N and δ13C values between species and between Baltic and Skagerrak areas wasdiscovered. No significant correlation between δ15N or δ13C values and metals wasfound, however, the seal with the highest δ15N value (Harbor seal) also had the highestHg concentration. Even though the δ15N values suggested an increase over time theincrease was not statistically significant. No statistically significant change over time wasfound in δ13C values.It is important to keep in mind that this study was based on 44 individual seals spreadover 126 years. Data on sex and age was lacking for almost half of the seals, which madestatistical analysis on these parameters difficult to perform. Even though no obvioustrends or differences in metal concentrations between areas and species were seen, theresults from this study can serve as a base for further studies and provide valuableinformation for interpreting the actual contamination load in Swedish marine systems.
|
|
| 3. |
- Enhus, Carolina, et al.
(författare)
-
Kontrollprogram för vindkraft i vatten : Sammanställning och granskning, samt förslag till rekommendationer för utformning av kontrollprogram
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har tagits fram med finansiering av kunskapsprogrammet Vindval. Rapporten syftar till att svara på projektmålen gällande granskning och utvärdering av befintliga kontrollprogram, lista de miljöeffekter som upptäckts, samt att ge förslag till rekommendationer för utformning av kontrollprogram.Den havsbaserade vindkraften har utvecklats både tekniskt och geografiskt de senaste 25 åren. Inklusive de parker som var under byggnation fanns det år 2015 totalt 84 havsbaserade vindparker i Europa, fördelat på elva länder. Idag placeras majoriteten av vindkraft i saltvattensområden som Nordsjön, Östersjön och andra havsområden i norra Europa. Etablering av vindkraft till havs medför ett ingrepp och en påverkan på den marina miljön och de organismer som lever där. Kunskapen om hur etablering och drift av havsbaserad vindkraft påverkar det marina livet varierar beroende på organismgrupp, påverkanstyp, område och skala. Olika typer av påverkan uppkommer under de olika faserna av ett vindkraftsverks livstid. Vilken typ av påverkan som sker är beroende av vilket typ av fundament verket etableras med, vilka miljöförhållanden som råder, samt vilka berörda arter som finns i det specifika området. För att dokumentera och synliggöra de potentiella effekter som verksamheten kan ha på den marina miljön upprättas kontrollprogram för uppföljning av arter och miljöeffekter.Kontrollprogrammen i denna sammanställning kommer från vindkraftsparker med en rad likheter och olikheter, i bland annat havsområde, storlek, fundamenttyp och tid sedan driftstart. De absolut mest omfattande kontrollprogrammen i Sverige utgörs av de kontrollprogram som upprättades för Lillgrund, där alla djurgrupper utom marina däggdjur undersöktes. För de europeiska länder som granskades varierar antalet insamlade (befintliga) dokument mellan de olika vindkraftsparkerna. För de båda relativt stora parkerna Egmond aan Zee och Prinses Amalia i Nederländerna har omfattande undersökningar utförts för samtliga organismgrupper, medan dokumenten för danska och brittiska parker varierar i omfattning.Den mest undersökta påverkansfaktorn i granskade kontrollprogram för bottensamhälle och fisk är förlust/tillkomst av habitat, för marina däggdjur undervattensljud och för fågel fysiskt hinder. En jämförelse mellan Vindvals syntesrapport (Bergström m.fl. 2012) och resultaten från sammanställda kontrollprogram visar att omfattningen av de påverkansfaktorer som redovisades i syntesrapporten i stort sett gäller även för de granskade kontrollprogrammen. Graden av påverkan har dock justerats något åt det mindre hållet för några påverkansfaktorer utifrån resultaten i befintliga kontrollprogram.Kontrollprogrammen visar att hårdbottenlevande arter etablerar sig på fundamenten, men efter olika lång tid. Vilka arter som dominerar beror på en rad faktorer, såsom djup, salthalt, exponeringsgrad och strömmar, och skillnader förekommer mellan parker i olika områden. Generellt verkar inverkan på mjukbottenlevande djur på större skala vara liten, trots etableringen av nya hårda substrat. Dock ses lokala förändringar kring fundamenten, kopplade till etableringen av arter nya för området, strömförhållanden m.m. Gällande fisk är det inte helt tydligt om tillkomsten av habitat (reveffekten) ökar biomassan i området eller om det snarare handlar om en omfördelning av befintlig biomassa. Resultaten från insamlade kontrollprogram visar att flertalet fiskarter vid flera vindparker har tydliga rumsliga och säsongs- och/eller dygnsberoende variationer i utbredningsmönster. I många områden är eventuella effekter på fisksamhället svåra att skilja från den naturliga variationen i området. I några fall påvisades möjliga effekter av trålningsskydd, men för andra parker sågs ingen effekt jämfört med referensområdena. Kontrollprogrammen för marina däggdjur tyder på att effekterna generellt är park- eller områdesspecifika. Majoriteten av undersökningarna visar att djuren undviker området i anläggningsfasen, men sedan återkommer när parken är i drift. Detta kan dock ta olika lång tid, och i några fall återhämtar populationen i området sig inte alls. I ett fall var tumlaraktiviteten högre inne i parkområdet, vilket är i motsats till tidigare resultat för andra parker. Effekten på fågel av parkens fysiska närvaro verkar vara väldigt artspecifik. Fåglarna undviker generellt parken i anläggningsfasen, men under driftsfasen undviker vissa arter parken och vissa attraheras av den. I några fall verkar fåglarna ha ändrat sin rumsliga utbredning i förhållande till parken. Flyttande fåglar väjer generellt för området, vilket bidrar till en ökad flygsträcka men också en minskad kollisionsrisk. Hur nära fåglarna flyger parken verkar variera mellan dag och natt för vissa arter, samt är beroende av vilka väderförhållanden som råder (dimma till exempel). Kollisionsrisken anses liten för majoriteten av arter, och de få fåglar som förolyckas påverkar sannolikt inte populationen i de specifika områdena.Vindkraftparker i olika områden skiljer sig med avseende på fysiska och geografiska förutsättningar, och den påverkan som behöver följas upp beror av vilka arter eller organismgrupper som finns i det specifika området. Därför varierar behovet av kontrollprogrammens omfattning för olika vindkraftparker och områden. Det är viktigt att redan i ett tidigt skede undersöka och skaffa information kring vilka ekosystemkomponenter (arter, artkomplex eller biotoper) som förekommer i området där vindkraften planeras, vilka aktiviteter som troligen kommer att utföras, samt vilken påverkan som aktiviteterna kan tänkas leda till för respektive ekosystemkomponent, det vill säga att ha en tydlig frågeställning. Valet av provtagningsdesign bör baseras på den naturliga variationen hos berörd ekosystemkomponent, typ av förväntad påverkan, samt krav på statistisk styrka. Det är av stor vikt att anpassa kontrollprogrammens rumsliga och tidsmässiga skala efter vilka arter/organismgrupper som möjligen kan påverkas, samt av vilken påverkan. Det är även viktigt att redogöra för och följa upp de kunskapsluckor och osäkerheter som förekommer.Resultatet av denna rapport bidrar med ny information kring miljöeffekter av vindkraft i vatten, samt belyser de utmaningar som finns kopplade till uppföljning av vindkraftens effekter på akvatiskt liv. De förslag till rekommendationer som ges i rapporten syftar till att underlätta tillämpningen av tillsyn och kontrollprogram och utgöra ett underlag för väl avvägda och transparenta beslut vid etablering av vindkraft i vatten.
|
|
| 4. |
- Enhus, Carolina, et al.
(författare)
-
Natural production of brominated aromatic compounds in the red alga Ceramium tenuicorne
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SummaryHigh levels of the toxic, brominated substances; hydroxylated polybrominated diphenyl ethers (OH-PBDEs), methoxylated polybrominated diphenyl ethers (MeO-PBDEs), and 2,4,6-tribromophenol (2,4,6-TBP) have been found in Baltic biota with levels fluctuating over seasons. A growing body of evidence is pointing towards filamentous algae as a natural producer of these chemicals. However, conclusive scientific evidence supporting this hypothesis is lacking and why such production occurs has not comprehensively been addressed. This pilot study, carried out with a limited set of replicates reveals a production of 6-OH-BDE47, 6-OH-BDE137, and 2,4,6-TBP in the filamentous alga,Ceramium tenuicorne, a common red alga both in the Baltic Sea and in temperate waters. When exposed to grazing or strong light, monocultures of the female marine clone of C. tenuicorne tended to produce elevated levels of 2,4,6-TBP compared to undamaged controls. When exposed to increased levels of salinity, monocultures of the female brackish clone of C. tenuicorne tended to produce elevated levels of 2,4,6-TBP compared to undamaged controls. Algae collected from the Swedish east coast also tended to produce higher levels of 2,4,6-TBP than algae collected from the west coast. From field collected material, a seasonal variation with a peak of OH-PBDEs, MeO-PBDE, and TBP concentrations in July- August could also be detected.The results of this study open up for further studies regarding natural production of brominated aromatic compounds by filamentous algae as a response to environmental stress. Increased understanding regarding sources and possible variations in production of brominated aromatic compounds is crucial for successful monitoring and assessment of environmental status.
|
|
| 5. |
- Enhus, Carolina, et al.
(författare)
-
The relationship between mercury and selenium in Baltic herring - a retrospective study
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hg is known to affect productivity, reproduction and survival of coastal and marine animals and when deposited in aquatic ecosystems the metal can be bioaccumulated in the food web. Se is a naturally occurring essential nonmetal that is present in all cells. It has many important functions in the cell and it also stimulates the immune system. The relationship between Hg and Se has been subject to numerous studies and the majority point to a negative relationship between the two elements, showing mitigating effects of Se on Hg toxicity. However, some studies have shown no relationship between Hg and Se concentrations and others demonstrate a positive relationship between the two. Generally a large excess of Se in relation to Hg has been observed in fish. The tissue concentrations of and the relationship between Hg and Se are suggested to be dependent on a number of factors, such as the relative concentrations of the elements and their bioavailabilities. The aim of this study was to investigate the temporal trends and the relationship between Hg and Se concentrations in herring muscle at three different locations along the Swedish east coast. Further, the aim was to give recommendations to whether Se concentrations in fish in Swedish waters should be included in the SCMPMB.Concentrations of Hg in herring muscle were generally higher than concentrations of Se. The highest Hg concentrations were found in herring muscle from Ängskärsklubb, while Landsort had the highest Se concentrations. Se concentrations in herring muscle were decreasing at Utlängan and Ängskärsklubb.The results from this study indicate a complex relationship between Hg and Se concentrations in herring muscle, depending on the magnitude of the Hg concentration. At Hg concentrations below 40 ng/g, a negative correlation between Hg and Se was seen, while at concentrations of Hg above 40 ng/g w.w the correlation to Se was positive. The conclusion of this study is that concentrations of Se in herring from Swedish waters should be included in the SCMPMB.
|
|
| 6. |
- Faith-Ell, Charlotta, et al.
(författare)
-
Miljökonsekvensbeskrivning : av uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs den miljöpåverkan som uppdateringen av åtgärdsprogrammet för havsmiljön förväntas medföra. Beskrivningen utgör ett underlag för Havs- och vattenmyndighetens beslut om åtgärdsprogrammet för havsmiljön som ska tas senast 31 december 2021.Framtagandet av åtgärdsprogram sker enligt havsmiljöförordningen som utgör det svenska genomförandet av havsmiljödirektivet, vars övergripande syfte är att uppnå god miljöstatus i de svenska havsområdena Östersjön och Nordsjön.Åtgärdsprogrammet för havsmiljön har följande syften:att kunna följa miljökvalitetsnormer med indikatorer i Bilaga 3 i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön,Det uppdaterade åtgärdsprogrammet avser perioden 2022 – 2027.I denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) beskrivs processen och resultatet av den strategiska miljöbedömningen av Havs- och vattenmyndighetens förslag till uppdatering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön. I MKB:n redovisas nuvarande miljömässiga status i Östersjön och Nordsjön, samt förväntade konsekvenser av genomförande av uppdateringen av åtgärdsprogrammet.Undersökning om betydande miljöpåverkanDet första steget i miljöbedömningsprocessen är att undersöka om det uppdaterade åtgärdsprogrammet kan tänkas innebära betydande miljöpåverkan enligt 4 § miljöbedömningsförordningen. Resultatet av undersökningen visade att en övervägande del av programmets miljökonsekvenser blir positiva för havsmiljön.Åtgärdsprogrammet bedöms dock kunna innebära negativ påverkan på andra intressen såsom kulturmiljövärden eller energiproduktion. Utifrån resultatet av undersökningen har Havs- och vattenmyndigheten gjort bedömningen att en strategisk miljödömning, enligt 6 kap. 6 -19 §§ miljöbalken, av det uppdaterade åtgärdsprogrammet för att uppnå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön ska genomföras. Bedömningen grundas på tre punkter:1. Havmiljödirektivet kräver att ett program tas fram.2. Havs- och vattenmyndigheten ska fastställa programmet.3. Programmet kan anses påverka kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön och programmets syfte är att skapa en stor, positiv miljöpåverkan.AvgränsningDen strategiska miljöbedömningens avgränsning har i detta fall fokuserat på geografisk avgränsning, betydande miljöeffekter, tidsmässig avgränsning, alternativ samt omfattning och detaljeringsgrad.Det geografiska område som åtgärdsprogrammet innefattar är förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön. Miljöpåverkan i havsområden utanför dessa gränser kan dock troligtvis uppstå för vissa miljöaspekter och har i de fallen inkluderats i de specifika bedömningarna.De miljöaspekter som åtgärdsprogrammet bedömts kunna innebära betydande miljöpåverkan för (direkt eller indirekt, tillfälligt eller bestående, samt genom kumulation) är:VattenBiologisk mångfaldJordKulturmiljöLandskapBefolkning och människors hälsaLuftKlimatHushållning med naturresurser och materiella tillgångar (inklusive avfall)Bedömningen är att betydande miljöeffekter inte kan komma att uppstå för aspekterna mark och bebyggelse.Bedömningen av konsekvenserna på kort sikt har utgått från perioden som uppdateringen av åtgärdsprogrammet avser vilket är år 2027 (dvs. då MKN ska kunna följas) samt på lång sikt fram till år 2050 (vilket är generationsmålet i det svenska miljömålsarbetet).Beskrivningen av miljöeffekter har generellt getts samma detaljeringsgrad som åtgärdsprogrammet i övrigt. Åtgärdsprogrammet har i stora delar formulerats på en övergripande nivå, och fokus i miljöbedömningen har därför varit att redovisa konsekvenser ur ett nationellt och strategiskt perspektiv.SamrådUnder juni månad 2020 genomfördes ett samråd om undersökningen om betydande miljöpåverkan och avgränsning av bedömningen mellan Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och elva andra centrala myndigheter samt 21 länsstyrelser. Det urval av myndigheter som ansågs berörda gjordes utifrån vilka myndigheter som allmänt berörs av Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.Samrådet genomfördes med ett digitalt utskick där möjlighet gavs att ge skriftliga synpunkter på samrådsmaterialet. Samrådsunderlaget innehöll en beskrivning av miljöbedömning samt förslag till innehåll, omfattning och detaljeringsgrad av MKB:n med en översikt av den förväntade betydande miljöpåverkan som åtgärdsprogrammet för havsmiljön förväntas bidra till.Synpunkter på förslaget till innehåll och avgränsning av MKB:n lämnades av 20 samrådsparter. Underlaget finns att finna på Havs- och vattenmyndighetens hemsida: Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se). Havs- och vattenmyndigheten har i så stor utsträckning som möjligt beaktat inkomna synpunkter i miljöbedömningen och arbetet med MKB:n.Samråd om det uppdaterade åtgärdsprogrammet för havsmiljön genomfördes under november 2020 – april 2021 genom ett digitalt utskick till samrådsparter. I detta samråd inkluderades även samråd om MKB:n. Under februari månad genomfördes nationella samrådsmöten för myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer.De synpunkter som inkommit på innehållet i MKB:n beaktas vid beslut om det uppdaterade åtgärdsprogrammet för havsmiljön som tas av Havs- och vattenmyndigheten senast den 31 dec 2021 och redovisas i beslutet eller i en särskild handling (jfr 6 kap. 16 § miljöbalken).AlternativDe åtgärder som ingår i uppdateringen av åtgärdsprogrammet och som tillsammans uppfyller syftet med programmet kallas åtgärdsalternativet.Utöver åtgärdsalternativet innehåller miljökonsekvensbeskrivningen även en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om det aktuella åtgärdsprogrammet inte genomförs. Denna beskrivning benämns ofta vardagligt som nollalternativet. Då det uppdaterade åtgärdsprogrammet kan betraktas som en utökning av det pågående åtgärdsprogrammet har nollalternativet i denna miljöbedömning definierats som programalternativet i miljöbedömningen av det föregående åtgärdsprogrammet.Sammantagen bedömning av uppdateringen av åtgärdsprogrammetDet övergripande syftet av det uppdaterade åtgärdsprogrammet för havsmiljön är i sig att bidra till en förbättrad miljö. Samtidigt är åtgärdsprogrammet inriktat mot en specifik del (vattenkvalitet) av vad som kan inrymmas inom miljöbegreppet. Det gör att det kan finnas andra miljöaspekter som skulle kunna påverkas negativt men även positivt av åtgärderna som föreslås i programmet. I det här fallet har miljöbedömningens bedömningsgrunder i huvudsak utgått ifrån miljökvalitetsmålen. Detta gör att en miljöbedömning av denna typ av program till stor del kan liknas vid en målkonfliktsanalys där olika målsättningar utvärderas mot varandra. Det vill säga en åtgärd som är positiv för vattenkvalitet eller biologisk mångfald kan samtidigt innebära negativ påverkan på en aspekt som naturresurshushållning. Analysen ger alltså vägledning om de aspekter där det finns anledning att se om det går att justera åtgärden för att eventuellt minska negativ påverkan. I bedömningarna har sådana förslag presenterats där det varit möjligt att identifiera eventuella justeringar.Om man ser till det uppdaterade åtgärdsprogrammet i sin helhet så är bedömningen att det i huvudsak bidrar till att uppfylla de bakomliggande miljökvalitetsmålen och underliggande normer för respektive miljöaspekt. Det är bara en åtgärd som bedöms motverka uppfyllandet av de bakomliggande målen för aspekten naturresurshushållning.
|
|
| 7. |
- Florén, Karl, et al.
(författare)
-
Kartering av marina naturvärden i Västerbottens län
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som en del i Havs- och vattenmyndighetens kartläggning av havsbotten längs svenska kusten har bentiska ekosystemkomponenter och naturvärden karterats i hög upplösning i Västerbottens län. Karteringen utfördes med hjälp av rumslig modellering baserad dels på befintliga biologiska fältdata, dels på biologiska data från kompletterande undersökningar samt på heltäckande lager över fysiska, kemiska och antropogena variabler. Totalt skapades 11 heltäckande kartor över vegetation och epifauna, fem kartor över infauna, en karta över sikyngel, en karta över Helcom Underwater Biotopes (HUB) samt en karta över bentiska naturvärden.
|
|
| 8. |
- Sundblad, Göran, et al.
(författare)
-
Inventering av fiskyngel vid Blekingekusten och nordöstra Skånes kust 2008 - 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grunda havsvikar med riklig vegetation utgör en viktig rekryteringsmiljö för många fiskarter vid Blekingekusten. Grundområdena är samtidigt ofta utsatta för exploatering och annan mänsklig påverkan, vilket kan störa de ekologiska processerna. Rapporten redovisar inventeringar av fiskyngel och vegetation genomförda mellan 2008 och 2013 på spridda platser längs kuststräckan mellan Åhus och Kristianopel. Inventeringsdata och annat underlag har använts för att med hjälp av modeller skapa kartor över sannolikheten för rekrytering av ett antal fiskarter.Resultaten visar på mycket god rekrytering av gädda på de flesta undersökta lokaler mellan Valjeviken och Torhamns skärgård. Ett område med rekrytering av gädda finns kring Skräbeåns mynning, men söder om Tosteberga vid Skånekusten tycks förutsättningarna för gäddrekrytering saknas. Rekryteringen av gädda är extremt god i t.ex. Valjeviken och Hallarumsviken. Rekryteringen av abborre är mer ojämnt fördelad i tid och rum, med en markant ökning i östra delen av länet 2013. Abborren rekryterar endast obetydligt väster om Sölvesborgsviken. En otolitkemisk analys på gäddor och abborrar fångade längs kusten tyder på att omkring hälften av de undersökta abborrarna hade kläckts i sötvattenpåverkad miljö. Ingen av de undersökta gäddorna, som fångades vid Skånekusten och i vattnen runt Sölvesborg, tycks vara kläckt i sötvatten eller sötvattenspåverkad miljö. Troligen finns det stora lokala variationer i valet av lekmiljö.Från Sibbabodaviken på Tohamnslandets östkust och norrut till Kristianopel verkar rekryteringen av gädda och abborre störd. Det förefaller som att rekryteringsstörningarna, som sedan länge är välkända i Kalmarsund, sträcker sig ner till Tohamnslandets sydspets. Möjligen är spiggen inblandad i det fenomenet genom att den prederar på ägg och yngel, konkurrerar om föda eller orsakar förändringar i vegetationen. Inventeringsdata tyder på ett negativt samband mellan gädda/abborre och spigg.
|
|
