| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Enström Öst, Cecilia, 1971-
(författare)
-
Economic incentives, housing allowance, and housing consumption : An unintended consequence of a shift in housing policy
- 2014
-
Ingår i: Journal of Housing Economics. - : Elsevier BV. - 1051-1377 .- 1096-0791. ; 23:March, s. 17-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigated whether an imposed dwelling size constraint in the Swedish housing allowance system induced recipients to move into smaller apartments and overcrowded conditions, i.e., an unintended consequence of a housing policy shift. To address this matter, this paper exploits a quasi-experimental dimension of the imposed dwelling size limit by applying the difference-in-difference estimator. Data for this study were extracted from the Swedish National Insurance Board’s database on housing allowance recipients, which comprises data previously unavailable for research. The estimation results suggest that this policy shift induced single-parent households living in rental housing to decrease their consumption of interior space, yielding a statistically significant increase in moves into overcrowded conditions, an effect that is even greater for single parents with one child than for those with two or more children. This effect runs directly counter to two long-term stated goals of the Swedish housing allowance system: (1) to induce households to move into better housing, thereby increasing their housing consumption, and (2) to prevent families with children from living in overcrowded conditions.
|
|
| 4. |
- Enström Öst, Cecilia, 1971-
(författare)
-
Ekonomiska drivkrafter i bostadsbidragssystemet : En utvärdering av individuella inkomstgränser för makar med barn
- 2012
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Individuella inkomstgränser i bostadsbidragssystemet infördes den 1 januari 1997. De innebär att inkomstprövningen inte längre baseras på hushållets sammanlagda inkomster vilket den tidigare gjorde, utan storleken på bostadsbidrag baseras nu i stället på hur inkomsten i hushållet är fördelad mellan den sökande och den medsökande. Motivet till regelförändringen var att det inte ansågs rimligt att via bostadsbidrag subventionera familjer där någon av föräldrarna själv väljer att vara hemma på hel- eller deltid. Ett ytterligare syfte med regelförändringen var att stärka arbetslinjen genom att minska den privatekonomiska förlust i form av kraftigt reducerat bostadsbidrag som kan uppkomma om en förälder vill övergå från hemarbete till förvärvsarbete. I rapporten analyseras tre olika frågor relaterade till individuella inkomst¬gränser. Först analyseras huvudsyftet till att reformen genomfördes: effekten på arbetsutbudet. Sedan analyseras den eventuella förekomsten av två icke önskvärda men möjliga bieffekter av individuella inkomstgränser: effekten på behovet av försörjningsstöd och effekten på separationsbenägenheten mellan makarna. Resultaten från studien visar positiva effekter på hushållens arbetsutbud redan ett år efter det att reformen genomfördes. Dessa positiva effekter ökar ytterligare de nästföljande två åren. Effekterna på arbetsutbudet är positiva både för män och kvinnor och effekten är större för kvinnor än för män. Initialt ser man att reformen ökat inkomsten från försörjningsstöd. Denna effekt försvinner dock två år efter reformen för att ytterligare ett år senare visa på en minskning i försörjningsstöd som en effekt av det ökade arbetsutbudet. Slutligen ger resultaten inget stöd för att reformen ökat separationsbenägenheten. Man ser i stället en minskad separationsbenägenhet hos de hushåll som påverkats av reformen. Slutsatsen av denna rapport är att individuella inkomstgränser är ett effektivt sätt att stärka arbetslinjen och öka arbetsutbudet. Det kan vara av politiskt intresse att överväga om en regel liknande individuella inkomstgränser skulle kunna vara effektiv för att stärka arbetslinjen och minska bidragsberoendet också inom andra inkomstprövade förmåner.
|
|
| 5. |
- Enström Öst, Cecilia, 1971-, et al.
(författare)
-
High house prices and homeownership rates
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Earlier research have concluded that high house prices, relative to household income and wealth, and a tax on imputed rent are the most important causes of a countries low ownership rate. Given these findings, it is challenging to apply a similar analysis to a housing market characterized by comparatively high homeownership rates. One candidate for such a comparison is Sweden, where homeownership rates have exceeded 80% for at least the last two decades. From a particularly rich database covering all inhabitants of Sweden, we use observations of some 790,000 households (corresponding to some 2.9 million inhabitants) to analyze the Stockholm region housing market in 2008. The results suggest that high house prices relative to rents are unlikely to be the only key variable explaining the general ownership rate pattern in a housing market.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Enström Öst, Cecilia, 1971-
(författare)
-
Housing policy and family formation
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Essay 1: This paper addresses the impact on housing consumption of a decrease in housing allowance among single recipient parents living in rental apartments. We take advantage of an imposed limit on the recipients’ dwelling size in the Swedish housing allowance reform in 1996-1997 that can be argued to be close to a natural experiment. The focus is on overcrowding. The data for this study has been extracted from the Swedish National Insurance Board’s databank on housing allowance recipients, which is data that has not previously been available for research. The result suggests that the benefit cut has increased the propensity for a housing adjustment into overcrowding. Furthermore, it gives some support to the view that housing allowance has some real effects on recipients’ housing consumption, an effect that has been regarded as close to negligible in previous literature. Essay 2: This paper investigates whether there is a cohort effect to be found in the tenure decision of young adults and whether parental wealth seems to have any influence on first-time homeownership. Recent studies have indicated that young adults’ chances on the housing market have deteriorated; it has become more difficult to become established on the housing market and such situations may increase the importance of parental wealth. In this study, parental wealth is not only estimated as family background information on parents’ homeownership, which earlier studies on first-time homeownership have emphasizes the importance of, but also as the father’s socioeconomic status and single parenting. Very unique cohort data with information on three birth cohorts who entered the housing market during different periods in the Swedish housing policy suggests there to be a significant and large cohort effect in the tenure decision of young adults. Furthermore, the results imply that parental wealth, as well as young adults’ earnings capacity, are more important predictors of the transition to first-time tenant-ownership comparing young adults facing increasing problems on the housing market with those who did not. Essay 3: This study contributes to earlier research on homeownership and childbearing by taking into account the potential simultaneity between these two life events. A very unique and recent data set comprising three different Swedish birth cohorts that entered the housing market during different time periods in the Swedish housing policy suggests that these are events that are indeed simultaneous. Different tests indicate that taking this simultaneity into account gives an overall statistically significant improvement of the model fit. However, this result is most obvious for those young adults who faced increasing problems on the housing market. The childbearing decision of these cohorts also seems to be more sensitive to changes in the user cost, i.e., the potential cost of being a homeowner. This may indicate that the housing market could have repercussions on the childbearing pattern; however, to draw more clear conclusions from this result, the relationship between housing and childbearing needs to be further explored since changes in the Swedish housing market also coincided with economic recession, increased unemployment rates and changes in the educational system.
|
|
| 8. |
- Enström Öst, Cecilia, 1971-
(författare)
-
Individuella inkomstgränser i bostadsbidragssystemet ledde till ökade förvärvsinkomster
- 2013
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; :3, s. 16-26
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Individuella inkomstgränser i bostadsbidragssystemet infördes den 1 januari 1997. Motivet till regelförändringen var bl.a. att stärka arbetslinje genom att minska den privatekonomiska förlust i form av kraftigt reducerat bostadsbidrag som kan uppkomma om en förälder vill övergå från hemarbete till förvärvsarbete. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka om regelförändringen har haft någon effekt på arbetsutbudet. Författaren drar slutsatsen att individuella inkomstgränser verkar vara ett effektivt sätt att stärka arbetslinjen och öka förvärvsinkomsten.Studien i sin helhet finns att beställa som rapport från Inspektionen för socialförsärkingen (ISF 2012:6).
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Enström Öst, Cecilia, 1971-
(författare)
-
Parental Wealth and First-Time Homeownership : A cohort study of family background and young adults' housing situation in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Urban Studies. - : SAGE Publications. - 0042-0980 .- 1360-063X. ; 49:10, s. 2137-2152
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper investigates whether family background seems to have any influence on first-time homeownership. Recent studies have indicated that it has become more difficult to become established in the housing market and such situations may increase the importance of parental wealth. In this study, parental wealth is estimated as family background information on parents’ homeownership, father’s socioeconomic status and single parenting. Unique cohort data for three birth cohorts suggest that there is a significant cohort effect in young adults’ tenure decision. Furthermore, the results imply that parents’ homeownership has become a more important predictor of the transition to first-time homeownership for those young adults facing increasing problems in the housing market.
|
|
