| 1. |
- Andersson, Felix, et al.
(författare)
-
Gottgörelse eller auktoritär tendens? Göteborgarnas inställning till att bygga mer i ”klassisk” stil
- 2021
-
Ingår i: Alltid måndag?. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673519 ; , s. 55-74
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under pandemiåret 2020 kom Göteborgspolitiken att kretsa kring en tidigare perifer fråga i den lokalpolitiska debatten: arkitektur. Flera politiker krävde ökad politisk kontroll över arkitekturen på stadens nybyggnation, framförallt genom krav på mer ”klassisk” arkitektur. I detta kapitel studerar vi om förslaget att bygga mer i ”klassisk” stil vid nyproduktion stöds av göteborgarna. Resultaten visar att det finns ett brett stöd för förslaget bland en majoritet av anhängarna till varje enskilt parti i Göteborgs kommunfullmäktige. Anhängare till Socialdemokraterna, som är det parti i offentligheten som tagit starkast ställning för mer ”klassisk” nyproduktion, stöder dock inte förslaget i högre utsträckning än andra partianhängare. Istället är det anhängare till Kristdemokraterna, Demokraterna samt Vänsterpartiet som är de mest positivt inställda till förslaget. Förslaget innehar även ett brett stöd längs med hela vänster-högerskalan, där de ”klart till höger” är mest positiva. Sammantaget finns ett brett stöd för förslaget i alla undersökta undergrupper.
|
|
| 2. |
- Enström, Daniel, 1993, et al.
(författare)
-
Västsvenskar i rörelse - samband mellan pendling och tillit
- 2019
-
Ingår i: Ingen kommer undan kulturen. - Göteborg : SOM-institutet. - 0284-4788. ; , s. 113-127
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Svenskar pendlar idag både oftare och längre. Trots pendlingens ökande omfattning är dess politiska och sociala aspekter relativt outforskade. Det här kapitlet undersöker samband mellan mellanmänsklig tillit och transportmedel vid pendling. Resultatet visar att personer som cyklar, åker kollektivt eller promenerar till sitt arbete eller studier har högre mellanmänsklig tillit än bilpendlare. För beslutsfattare understryker resultaten att hållbart resande har en tydlig social dimension som bör tas i beaktning vid infrastruktur- och stadsplanering.
|
|
| 3. |
- Enström, Daniel, 1993, et al.
(författare)
-
Yrkesgruppers ideologiska polarisering 1998-2018
- 2019
-
Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 455-475
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den politiska kartan i Sverige har under det senaste decenniet kommit att i allt högre utsträckning ritas om i takt med att nya konfliktlinjer fått större genomslag. Till den traditionella vänster-högerdimensionen har tillkommit ett slags kulturell konflikt dimension, som löper mellan libertära respektive traditionella värden. I denna dimension har frågor kring migration visat sig ha särskilt stor betydelse. I vårt kapitel tittar vi närmare på hur inställningen till migrationsfrågan har påverkat väljarnas subjektiva placering på vänster-högerskalan, deras sympatier för ett politiskt parti (S) samt deras generella inställning till traditionellt fördelningspolitiska sakfrågor. Vi gör det genom att jämföra förändringar inom olika yrkesgrupper, för att på så sätt klargöra huruvida migrationsfrågan har kommit att bidra till ökad polarisering i grupper som tidigare varit relativt lika sett till vänster-högerplacering, partisympati och policypreferenser. Med andra ord, har migrationsfrågan bidragit till ökad polarisering inom olika yrkesgrupper, och skiljer sig polariseringstakten mellan olika yrkesgrupper?
|
|
| 4. |
- Naurin, Elin, 1975, et al.
(författare)
-
Pregnant under the pressure of a pandemic: a large-scale longitudinal survey before and during the COVID-19 outbreak
- 2021
-
Ingår i: European Journal of Public Health. - : Oxford University Press (OUP). - 1101-1262 .- 1464-360X. ; 31:1, s. 7-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background One of the groups that is most vulnerable to the COVID-19 pandemic is pregnant women. They cannot choose to refrain from care; they and their children are at risk of severe complications related to the virus; and they lose comfort and support as clinics prohibit their partners and as societal restrictions demand isolation from friends and relatives. It is urgent to study how this group is faring during the pandemic and we focus here on their health-related worries. Methods A longitudinal survey at a Swedish hospital starting six months before (16 September 2019) and continuing during the COVID-19 outbreak (until 25 August 2020). 6,941 pregnant women and partners of diverse social backgrounds were recruited. 96 percent of birth-giving women in the city take early ultrasounds where recruitment took place. 62 percent of the women with an appointment and 51 percent of their partners gave consent to participate. Results Pregnant women experienced dramatically increased worries for their own health, as well as for their partner’s and their child’s health in the beginning of the pandemic. The worries remained at higher than usual levels throughout the pandemic. Similar, but less dramatic changes, were seen among partners. Conclusions There is a need for heightened awareness of pregnant women’s and partners’ health-related worries as a consequence of the COVID-19 pandemic. Related feelings such as anxiety have been linked to adverse pregnancy outcome and might have long-term effects. The health care system needs to prepare for follow-up visits with these families.
|
|
