| 10. |
- Ericsson, Ingegerd, 1951-
(author)
-
Motorik- eller pulsträning? Vilken betydelse har de för skolprestationer? : Sammanfattning på svenska
- 2020
-
In: Idrott & hälsa. - Västerås : Svenska Idrottslärarföreningen. - 1653-1124. ; :4, s. 20-21
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- MOTORIK- eller PULSTRÄNING? Vilken betydelse har de för skolprestationer?SAMMANFATTNING av artikel i Biomedical Journal of Scientific & Technical ResearchTrots att starka belägg rapporterats för positiva effekter av fysisk aktivitet (FA) på matematikprestationer (Singh et al., 2018) finns för närvarande inte helt entydiga belägg för positiva effekter på kognition generellt hos barn och ungdomar. Syftet med denna artikel var att redogöra för aktuell kunskap om den påverkan, som olika typer av FA kan ha på kognitiva funktioner. Måttliga nivåer av FA verkar ha störst positiv effekt och FA med hög intensitet verkar kunna försämra kognitiva prestationer. I en studie av Sjöwall et al. (2017; 2019) hade ungdomar intensiv konditionsträning varje skoldag. Resultaten efter två år visade att högintensiv FA inte ledde till någon förbättring av arbetsminne eller matematikprestationer. Slutsatsen var att intensiv aerob träning med låg kognitiv utmaning inte förbättrar kognitiva funktioner. Ett oväntat resultat av interventionen var en signifikant ökning av stressnivån bland eleverna, särskilt flickorna. Det har blivit populärt att använda pulshöjande övningar i klassrummet under vanliga lektioner. Sju minuters pulsträning i början av varje matematiklektion visade dock inga förbättringar i matematik jämfört med en kontrollgrupp (Balan & Green, 2019). I en dansk studie undersöktes effekten av FA integrerad i undervisningen. Det fanns inga effekter på 13–15-åriga elevers läs- eller matematikprestation efter 12 veckors intervention (Løgstrup Ottesen & von Seelen, 2019). En metaanalys av Álvarez-Bueno et.al. (2017) gav samma resultat: FA i klassrummet hade ingen positiv inverkan på barns kognition. Effekterna av fysisk kondition på akademisk prestation kan ha överskattats när andra viktiga faktorer inte samtidigt har undersökts. Betydelsen av motoriska färdigheter (t.ex. balans och koordination) förbises ofta vid interventioner, vilket kan medföra att kvalitativa aspekter negligeras och ofta uteblir helt. Kognitivt utmanande FA (övningar som kräver komplexa, kontrollerade motoriska färdigheter) verkar vara mer effektiva för att förbättra kognitiva prestationer än aerob träning. I teorin om kognitiv stimulering antas att koordinativt utmanande FA (inlärning av nya motoriska färdigheter, koordinationsövningar eller teknikträning) inte bara ökar fysisk kondition, utan också förbättrar högre kognitiv kontroll (Tomporowski et al., 2008). I en konsensusrapport rekommenderas motorikobservationer och extra motorikstöd till elever som behöver det (Bangsbo et al., 2016). Idrottsundervisning kan förbättra flera aspekter av skolprestationer, t.ex. matematik och läsrelaterade färdigheter. Varaktiga förbättringar av både koordination och kognition konstaterades av Dalziella et al. (2019) efter en intervention med grundläggande rörelsefärdigheter (åla, krypa, hoppa och marschera). I Bunkefloprojektet fick elever motorikträning enligt Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning (MUGI, se figur 1). Resultaten visade att daglig idrottsundervisning och anpassad motorikträning var ett effektivt sätt att förbättra såväl motorik som skolprestationer (Ericsson, 2003) samt andelen elever med behörighet att söka till gymnasieprogram (Ericsson & Karlsson, 2014). Dessutom visade hälsoekonomiska analyser av Gerdtham et al. (2013) att införandet av daglig idrottsundervisning för alla elever skulle ge viktiga samhällsvinster i form av minskade sjukvårdskostnader och produktivitetsvinster. Ett problem i många studier är att forskare tenderar att studera endast intensitet i den fysiska aktiviteten. Det kanske inte är nivån eller intensiteten i aerob träning som behöver undersökas, minst lika viktigt kan de kvalitativa aspekterna vara. I framtida studier behöver forskare fokusera på kvaliteten på FA i olika interventioner och skolprogram. Vilken typ av träning är viktig för olika barns lärande och välbefinnande i skolan? Figur 1. MUGI-modellen – en teori för relationer mellan motorik och lärande: Förbättring och automatisering av grundläggande motoriska färdigheter leder till ökad självtillit och fysisk självkänsla, vilket förbättrar förutsättningar för koncentrationsförmåga och trivsel i skolan, vilket leder till ökad motivation för lärande.Artikeln har i sin helhet publicerats i BJSTR, länkar finns på www.mugi.se:Ericsson, I. (2020). Aerobic or Motor Skills Exercise? What about their Impact on Academic Achievements? Biomedical Journal of Scientific & Technical Research (BJSTR), 24(5), 18588-18590. REFERENSERÁlvarez-Bueno, C., Pesce, C., Cavero-Redondo, I., Sánchez-López, M., Martínez-Hortelano, J., & Martínez-Vizcaíno, V. (2017). The Effect of Physical Activity Interventions on Children's Cognition and Metacognition: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 56(9), 729-738, doi: 10.1016/j.jaac.2017.06.012.Balan, A., & Green, J. Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. (2019). Forskning om undervisning och lärande 3(7), 6-27. Available 2020-01-08 on https://forskul.se/wp-content/uploads/2019/10/ForskUL_vol_7_nr_3_s_6-27.pdf.Bangsbo, J., Krustrup, P., Duda, J., Hillman, C., Andersen, L. B., Williams, C. A., Weiss, M., Lintunen, T., Green, K., Riis Hansen, P., Naylor, P-J., Ericsson, I., Nielsen, G., Froberg, K., Bugge, A., Lundbye-Jensen, J., Schipperijn, J., Dagkas, S., Agergaard, S., von Seelen, J., Østergaard, C., Skovgaard, T., Busch, H., & Elbe, A-M. (2016). The Copenhagen Consensus Conference 2016 – Children, Youth, and Physical Activity in Schools and during Leisure Time. Recommendations. Copenhagen: Copenhagen Centre for Team Sport and Health, Department of Nutrition, Exercise and Sports, University of Copenhagen. Available 2020-01-09 on www.mugi.se.Dalziella, A., Bootha, J. N., Boyleband J., & Mutrieaa, N. (2019). Better Movers and Thinkers: An evaluation of how a novel approach to teaching physical education can impact children's physical activity, coordination and cognition. British Educational Journal, 45(3), 576-591. Available 2020-1-06 on https://doi-org.proxy.mau.se/10.1002/berj.3514.Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer – En interventionsstudie i skolår 1-3. [Motor skills, attention and academic achievements – An intervention study in school years 1-3]. Doctoral Thesis. Malmö: School of Education, Malmö University, Lund University.Ericsson, I., & Karlsson, M. (2014). Motor Skills and School Performance in Children with Daily Physical Education in School – A Nine-Year Intervention Study. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 24(2), 273–278.Gerdtham, U., Ghatnekar, O., & Svensson, M. (2013). Health economics evaluations - basic data for the Commission for a Socially Sustainable Malmö. Malmö: Commission for a Socially Sustainable Malmö.Singh, A. S., Saliasi, E., van den Berg, V., Uijtdewilligen, L., de Groot, R. H., Jolles, J., Andersen, L. B., Bailey, R., Chang, Y.-K., Diamond, A., Ericsson, I., Etnier, J. L., Fedewa, A., L., Hillman, C. H., McMorris, T., Pesce, C., Puehse, U., Tomporowski, P. D., & Chinapaw, M. J. M. (2018). Effects of physical activity interventions on cognitive and academic performance in children and adolescents: A novel combination of a systematic review and recommendations from an expert panel. British Journal of Sports Medicine, doi: 10.1136/bjsports-2017-098136. Available 2018-08-01 on http://dx.doi.org/10.1136/bjsports-2017-098136.Sjöwall, D., Hertz, M., & Klingberg, T. (2017). No Long-Term Effect of Physical Activity Intervention on Working Memory or Arithmetic in Preadolescents. Front Psychol, (8), 1342, doi: 10.3389/fpsyg.2017.01342.Sjöwall1, D., Thorell1, L. B., Mandic, M. & Westerståhl, M. (2019). No effects of a long-term physical activity intervention on executive functioning among adolescents. SAGE Open Medicine (7) 1–7, doi: 10.1177/2050312119880734. Available 2020-01-08 on https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/2050312119880734.Tomporowski, P. D., Davis, C. L., Miller, P. H., & Naglieri, J. A. (2008). Exercise and children’s intelligence, cognition, and academic achievement. Educational Psychology Review, 20(2), 111-131, doi: 10.1007/s10648-007-9057-0.
|
|
