| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Byrman, Gunilla, 1953-, et al.
(författare)
-
Sadima : Vänta barn på arabiska, engelska och svenska! Effektiv och integrerande design för interaktiv mödrahälsovård
- 2020
-
Annan publikation (mjukvara/multimedium) (refereegranskat)abstract
- Målet har varit att göra ett effektivt, integrerande och interaktivt dialogstöd (https://sadima.lnu.se/). Stödet är avsett att användas i mödravårdssamtal mellan kvinnor med begränsade kunskaper i svenska och svensktalande barnmorskor och är ett komplement till tolk. Samtalsstödet finns på arabiska, engelska, svenska och är fritt tillgängligt på internet. Vi vill uppnå förbättrad och effektiviserad kommunikation mellan barnmorskor och kvinnor. Samtalsstödet ska leda till ökad patientsäkerhet med färre komplikationer och minskad sjuklighet och dödlighet bland kvinnorna och deras barn, och därigenom öka vårdkvaliteten och effektivisera bruket av samhälleliga resurser. Avsikten är att sprida och nyttiggöra samtalsstödet till ansvariga i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och samordningsbarnmorskor i Sverige. Stödet består av en del där information kan inhämtas och en del där information kan ges om graviditet, förlossning och preventivmedel. Genom webbsidan ska mödrahälsovården göras mer jämlik och kommunikativ, med ökad patientsäkerhet och egenmakt för kvinnor i mödravården.Vi har analyserat material med språkliga, normkritiska och vårdvetenskapliga metoder. I projektet har appen Sadima utvecklats i två versioner, en första testversion och sedan en andra version som utformats som en webbsida. För utvecklandet av den första versionen av appen fick vi medel av Vinnova (2016–2019). Vi arbetade med barnmorskor och skapade en testapp som sedan reviderades och förbättrades successivt genom forskning om kvinnornas och barnmorskornas erfarenhet av att använda samtalsstödet. Det befintliga stödets innehåll är patientsäkrat av läkare och barnmorskor i Region Kalmar. Vi har mätt funktionaliteten i samtalsstödet genom iterativa tester, enkäter och fokusgrupper med barnmorskor och arabisktalande kvinnor, där stödets information har problematiserats; det har gällt etnicitet (språk och kultur), klass (utbildning) och jämlikhet mellan kvinnor. Mätningarna har granskats och utvärderats av referensgruppen för bedömning av funktionaliteten hos samtalsstödet. Gruppen har bedömt att samtalsstödet bidragit till bättre förståelse, ökad patientsäkerhet och effektivare vård.
|
|
| 4. |
- Cooper, Robin, 1947, et al.
(författare)
-
An information state update approach to collaborative negotiation
- 2003
-
Ingår i: Perspectives on Dialogue in the New Millennium, ed. by Peter Kühnlein, Hannes Rieser and Henk Zeevat. ; , s. 271-286
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using the information state approach to dialogue analysis, we sketch an account of negotiative dialogue starting from Sidner's artificial negotiation language. This account is adapted to the Questions under Discussion (QUD)-based information state used by the GoDiS system. Some problems with this account are pointed out, and we attempt to analyse why these problems arise and how they might be resolved. Finally, an alternative account to negotiative dialogue is outlined.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ericsson, Stina, 1972, et al.
(författare)
-
Att analysera interaktion
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Snart sagt alla situationer en människa befinner sig i präglas av interaktion. Människor pratar med varandra, rör sig genom ett rum, utbyter blickar, lär sig saker, arbetar, skämtar, håller i föremål ... Utmärkande för oss människor är nämligen att vi får saker och ting gjorda med vårt språk och våra kroppsliga resurser. Genom sådana handlingar påverkar vi vår omvärld och våra medmänniskor - och vi gör det tillsammans med dem. Det är studiet av denna mänskliga interaktion som boken handlar om. I första delen introduceras forskningsfältet interaktionsanalys och de arbetssätt, redskap och etiska ställningstaganden som hör till fältet. Den andra delen innehåller forskningsstudier som visar på bredden inom fältet och som pedagogiskt leder läsaren genom hela analysarbetet. Till boken hör även ett videomaterial som illustrerar några av bokens exempel, och som är tillgängligt för läsarens egna studier. Att analysera interaktion är avsedd för utbildningar inom språk vetenskap och angränsande ämnen som sociologi, utbildningsvetenskap och kommunikation.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ericsson, Stina, 1972, et al.
(författare)
-
Children’s ongoing and relational negotiation of informed assent in child–researcher, child–child and child–parent interaction
- 2017
-
Ingår i: Childhood. - : SAGE Publications. - 0907-5682 .- 1461-7013. ; 24:3, s. 300-315
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Contemporary considerations of childhood research ethics recognize children’s competence and agency, their rights to be informed about research and their capabilities to negotiate participation. There is also a recognition of children’s assent as ongoing and formed in the relationship with the researcher. Drawing on two different data sets, we investigate information and assent as they appear in child–researcher, child–child and child–parent interactions. We argue for the need to pay attention to participants’ own meaning-making with regard to informed assent, and show how the presence or non-presence of the researcher in data collection may affect information and assent.
|
|
| 10. |
- Ericsson, Stina, 1972
(författare)
-
Equality, marginalisation, and hegemonic negotiation: Embodied understandings of the built and designed environment
- 2023
-
Ingår i: Multimodality & Society. - 2634-9795 .- 2634-9809. ; 3:4, s. 313-335
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- People’s experience of interacting with the built environment, such as entering a building, varies depending on how the environment is designed. For instance, a set of steps may be tackled without conscious thought by one person while they may prevent another person from entering altogether. Such processes mean that people are being categorised in different ways. The aim of this article is to add to our knowledge of how the built and designed environment, as semiotic resources with social meanings, variously constrains and enables individuals’ participation in society, based on categorisation. Data is collected using a citizen science approach, whereby people have been invited to submit photos and comments about their experiences of the physical environment. This data is analysed using Spatial Discourse Analysis and theories of embodiment. The analysis shows how equivalence, marginalisation, and hegemonic negotiation variously inform people’s sense- making of the physical environment as a multimodal resource. The article uses this analysis to expose unspoken norms in the physical environment and to extend Spatial Discourse Analysis. It argues that multimodal analyses of the physical environment need to further consider the situated materiality of the interaction between people and the environment by accounting for individual variance.
|
|
