| 1. |
- Apelgren, Britt Marie, 1956, et al.
(författare)
-
Introduction: Language Matters in Higher Education
- 2022
-
Ingår i: Language matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice. - Leiden, The Netherlands : Brill. - 2542-8721. - 9789004507920 ; , s. 1-15
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The introductory chapter is designed to set the scene for the different contributing chapters in the book Language Matters in Higher Education Contexts – Policy and Practice. Two overarching themes, ‘internationalisation’ and ‘societal responsibility,’ are identified in relation to language matters in higher education. These themes are both intertwined and nestled together, which sometimes causes significant tensions or fluxing borders. Within these chapters, researchers from different higher education institutions in several European countries bring up emerging and current language issues relating to the ever-increasing urge for universities to be and become international.
|
|
| 2. |
- Apelgren, Britt Marie, 1956, et al.
(författare)
-
Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book highlights that language matters permeate all areas of higher education and that language matters for everyone involved in academic institutions: in policy, in teaching and learning, in administration, in research and in leadership. The chapters in this volume address national, institutional and local levels, and range from legal texts to students’ and teachers’ stories across disciplines. It provides a useful picture for all those who work in the various fields of higher education.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Ann-Marie, 1964, et al.
(författare)
-
Epilogue: The Intricate Weave of Language Policy and Practice
- 2022
-
Ingår i: Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice. - Leiden, The Netherlands : Brill. - 2542-8721. - 9789004507920 ; , s. 169-176
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- By weaving together the broad range of empirical and conceptual examples of research from local academic European settings presented in the book Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice, this chapter reflects on how European higher education is permeated by, and entangled with, language matters, and how such matters are tightly interwoven with, for example, internationalisation and societal responsibility in higher education contexts.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Ann-Marie, 1964, et al.
(författare)
-
Literacy-making in infection care nursing education
- 2018
-
Ingår i: European Literacy Network (1st literacy summit) Porto 1-3 November 2018.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Within infection care, sustainable development implies global considerations including the balancing of factors such as spread of disease, measures to mitigate transmission of resistant microorganisms, and management of medical resources. As a form of literacy, sustainability involves individual and collaborative processes of perspective-taking aimed at expressing significant global considerations in text and talk. This poster presents how perspective-taking is mediated and interactionally achieved with specific relevance for infection care nursing practices. To examine how sustainability literacy was initiated and worked with as an ongoing process, text-based supervision sessions were video-recorded. To explore the specific role of text-based supervision as a site for literacy development, specific sequences of textually mediated interaction were identified and analyzed to find how nurses and medical experts/teachers jointly related perspective-taking and textual positioning to particular literacy actions. Preliminary results show how close attention to precise linguistic details is critical for literacy development in complex societal areas.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Ann-Marie, 1964, et al.
(författare)
-
Swedish language advisors’ textually mediated encounters with dilemmas in their writing centre consultations.
- 2023
-
Ingår i: Paper presented at Writing Research Across Borders, WRAB2023. NTNU, Norway. 18-22 February 2023..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This presentation reports an ongoing research project investigating the development and professionalization of centralized support for academic language and writing in Swedish universities. While research on this kind of literacy support has a long tradition and has been carried out in many parts of the world (Essid & McTague, 2020), the Swedish context represents a case where centralization is recent and still unregulated (Lennartson-Hokkanen, 2016). Universities can therefore organise support for academic writing and language autonomously and according to their own specific needs and purposes. A strong growth in numbers of centralized support units has been noticed recently (Bjernhage & Grönvall Fransson, 2017). This growth comes in the wake of increased mobility, internationalisation, and broadening participation (Kaufhold & Yenken, 2021). What also makes the Swedish context important to study is that central units of this kind usually recruit teachers, academics and scholars as professional advisors, whereas peer tutoring is rare. Staff members come from a variety of educational backgrounds, but a strong grounding in the field of Linguistics or Languages is common. However, our material shows that the everyday work for language advisors implies pedagogically demanding situations where students’ expectations on immediate text improvement at the level of grammar and text structure collide with advisors’ ambitions to serve each individual in the best of ways and provide ‘strategies’ for writing that point beyond the immediate text. So, advising exemplifies a pedagogical academic literacy practice where an intricate mix of institutionally grounded tensions need to be handled by individual advisors in the role of literacy experts. The objective of the project to be reported is therefore to demonstrate how academic literacy expertise, specifically required for scaffolding students’ writing through advising sessions, is being developed through situations requiring expert judgment and actions. The primary empirical data consists of a collection of video-recordings from a series of professional competence development workshops that were carried out 2021-2022. In these workshops, staff members from centralized writing centres in four different Swedish universities met for the purpose of sharing their advising experiences and discussing specific challenges and dilemmas. Each participating university took responsibility for organizing one workshop and each workshop consisted of a mix of whole group activities and group-work. In the smaller groups, individual advisors were teamed up with colleagues from the other contributing universities and thus came to represent their own writing centre and institution. The video-material is complemented by a collection of texts participants produced and used as part of the workshops. The conversational nature of these workshops allows for a dialogical approach (Linell, 2021) to how relevant literacy expertise is mediated as individual professional advisors from different institutions work with sample dilemmas. Such a theoretical grounding implies analytical attention to how the participants interactively anticipate and coordinate with each other as they share and discuss their individual samples. A series of textually mediated activities have been selected and transcribed. The currently ongoing analytical work is guided by the following questions: - How is academic literacy expertise produced and moulded in the interaction around the participants’ sample dilemmas? - What means for solutions to problems are introduced and made relevant by the participants? The contributions of this research are partly empirical, partly methodological. While writing centres and writing centre practice have been extensively studied (e.g. Mackiewicz & Thompson, 2018), the underpinnings of the Swedish case are comparatively under-explored. This study adds to organisational and practice perspectives in the field of writing research as it attends to professional advising as a pedagogical and epistemologically grounded practice. Findings so far indicate a series of tensions that seem to characterise the Swedish context specifically, and significant professional development processes for individual writing centre staff members. For example, professional advisors’ literacy expertise involves balancing historically developed notions of ‘language’ vs. ‘writing’ and appropriating a developmental view of students’ needs.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Ann-Marie, 1964, et al.
(författare)
-
What Is the Problem of Plagiarism Represented to Be? Plagiarism as Matters of Language in Higher Education Policy and Practice
- 2022
-
Ingår i: Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice. - Leiden / Boston : Brill. - 9789004507920 ; , s. 130-150
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Policy on plagiarism has emerged as a powerful tool for universities to deal with a wide range of problems related to internationalisation and rapid IT developments. How do such policies conceptualise plagiarism? What kind of solutions do they promote? What consequences do they imply for higher education? Here, we scrutinise three policy documents aimed at preventing plagiarism in the Swedish context. Using a policy-as-discourse-approach and Bacchi’s (2009) analytical strategy What is the problem represented to be? (WPR), we suggest that policy on plagiarism not only places a huge and unfair responsibility for the reputation of higher education on the students. It simultaneously, and paradoxically, risks depriving them of learning important scholarly practices.
|
|
| 7. |
- Nord, Andreas, professor, 1976-, et al.
(författare)
-
Språkhandledares gränsarbete : Dilemman i språkhandledning inom högre utbildning
- 2023
-
Ingår i: Ämnesdidaktiska perspektiv på språk och litteratur. - Uppsala : Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. - 1651-9132. - 9789198695045 - 9789198695052 ; , s. 159-182
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- De flesta svenska lärosäten har i dag språkverkstäder med uppdraget att stötta studenterna i utvecklingen av akademiska språkliga praktiker. Trots att uppdraget har en stark koppling till universitetens kärnverksamheter utbildning och forskning organiseras verksamheterna i allmänhet i marginalen, inom ramen för service- eller stödfunktioner. I denna studie utforskas hur verksamma språkhandledare från språkverkstäder vid fyra lärosäten i kollegiala gruppsamtal talar om egna exempel från verksamheten, särskilt sådana som innebär professionella dilemman. Syftet är att synliggöra det ”gränsarbete” på olika nivåer som behöver utföras för att hantera yrkesutövandet genom att förhålla sitt eget handlande till andra intressenters handlande och förväntningar och verksamhetens underliggande villkor.Analysen visar att gränsarbete är centralt för språkhandledarnas professionella praktik, genom att många av de dilemman som deltagarna redogör för berör ansvarsrelationer och frågor om vad språkhandledaren ska göra – och inte göra – i relation till studenter, universitetslärare och i viss mån även i relation till organisatoriska förutsättningar. En vanlig gränsproblematik är t.ex. att behöva hantera att studenter kan utgå från en avvikande uppfattning om var gränserna går för vad språkhandledarna kan och ska bidra med än den språkhandledarna har. Till problematiken hör att möta förväntningar om att, som det uttrycks i materialet, ”rätta” eller ”fixa” texter.Resultaten relateras till tidigare forskning som diskuterat hur en s.k. autonom syn på litteracitet genomsyrar akademin och skapar en förståelse av litteracitet som individuell färdighet och språk som något som enkelt kan ”fixas”. Utifrån detta diskuteras hur språkverkstädernas marginaliserade position riskerar att bidra till att reproducera en sådan syn.
|
|
| 8. |
- Berge, Maria, 1979, et al.
(författare)
-
Researching teaching and learning in engineering education
- 2011
-
Ingår i: Konferens om Undervisning och Lärande 2010, Chalmers lärandecentrum..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vad kan ett analytiskt perspektiv på undervisning och lärande tillföra?Detta runda bord syftar till att presentera några exempel på pågående utbildningsvetenskaplig forskning vilken bedrivs inom ramen för Chalmers egen verksamhet. Genom att i korthet presentera de forskningsintressen och forskningsfrågor som vi arbetar med vill vi diskutera vad utbildningsvetenskaplig forskning kan tillföra Chalmers i stort.Projekten som presenteras handlar om grupparbeten i fysik, tillämpningar av webben i språklärande, studenters skrivande inom miljöteknik, samt argumentation inom bioteknik. En av de gemensamma nämnarna för våra projekt är studenters lärande.
|
|
| 9. |
- Bergman, Becky, 1970, et al.
(författare)
-
Reflections on an Integrated Content and Language Project-Based Design of a Technical Communication Course for Electrical Engineering Students.
- 2013
-
Ingår i: Journal of Academic Writing. - 2225-8973. ; 3:1, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Effective ways of teaching technical communication skills to engineering students have been much discussed. This article reflects on one setting, a first year course in Technical Communication at a university in Sweden, where electrical engineering teachers, language and communication teachers and student counsellors work in close, team-based cooperation using a project model which requires the students to analyse, implement and communicate technical problems. The paper discusses the change in this course - from an EAP course primarily prioritizing language training which ran parallel with a project course - to one unified ICL course. The progression is described through the changes in the organization of the course, and the article focuses on one learning activity: interdisciplinary tutorials on project reports. Through a pilot study where these sessions were video recorded and mapped, we conclude that the presence of different roles became an asset for the range of what the students see as relevant for their project report. In particular, the technical report genre was critically analysed, including problematic areas such as textual sequencing and display of technical problems; data visualisation and commentary; and referencing.
|
|
| 10. |
- Bergviken Rensfeldt, Annika, 1969, et al.
(författare)
-
Akademiskt skrivande för doktorander – var och hur kan stödet ges?
- 2015
-
Ingår i: HKG2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Doktorandarbetet innebär att brottas med teoretiska och metodologiska utmaningar samtidigt som det egna akademiska skrivandet ska utvecklas. De akademiska färdigheter som krävs för att färdigställa en avhandling och erövra en ”egen akademisk röst”, är därmed ett mödosamt arbete som ofta utmanar doktoranders självbild och självförtroende (Wellington 2010, Cotterall 2011). Trots ett stort behov av guidning ifråga om sin textproduktion, är det inte givet var/när doktorander ges stöd i sitt akademiska skrivande, eller hur stödet bör se ut. Vid detta rundabordssamtal ger vi exempel från två forskarutbildningskurser, en fakultetsgemensam kurs på svenska och en universitetsgemensam på engelska, där doktoranders textproduktion behandlas. Syftet med bidraget är att utifrån konkreta exempel initiera ett erfarenhetsutbyte kring sätt att möta doktorandbehovet av stöttning i sin skrivutveckling. Mer specifikt är frågan vilket pedagogiskt och institutionellt stöd detta kräver, eftersom doktorander förväntas ha kunskap om och behärska akademiskt skrivande inför sin doktorsexamen. Frågan är inte kopplad till handledares insatser i första hand. Snarare intresserar vi oss för hur doktorander kan komma samman i arbetsgrupper utanför vardagssammanhanget med handledare eller den egna forskningsgruppen. Vår erfarenhet är att doktorander genom kollegiala möten och inblick i andras avhandlingsskrivande får syn på sitt eget sätt att föra resonemang i text. Två frågor intresserar oss: •Vilka former av lärandeaktiviteter utmanar och stöttar doktoranders skrivutveckling? •Vilket institutionellt stöd för skrivutveckling behövs på utbildning på forskarnivå (och avancerad nivå)? Vilka för- och nackdelar har fakultets-/universitetsgemensamma kurser och resurser med inriktning mot skrivutveckling? Våra två kurser exemplifierar olika traditioner ifråga om skrivutvecklande pedagogik. Kursen i akademiskt skrivande på engelska vilar på en genrepedagogisk grund och betonar text i form av genrer och textproducerandets språkliga dimensioner (Swales and Feak 2014). Nära förknippat med kunskap om genrer är förståelse av olika discipliners typiska texter (Bruce 2013, Dressen-Hammouda 2008, Hyland 2014). Kursen i akademiskt skrivande på svenska bygger på antagandet om textproduktion som deltagande i social praktik (Kamler & Thomson 2014). Här betonas skrivande som ett sätt att närma sig det vetenskapliga samtalet, och att i ett forskningssammanhang kunna förstå premisser, dra slutsatser och kritiskt förhålla sig till forskningsdiskurser. En återkommande lärandeaktivitet är processkrivande genom kamratrespons (Caffarell & Barnett 2001). Inledningsvis presenteras respektive kurs utifrån lärandemål, lärandeaktiviteter och examinerande moment (20 min). Två pedagogiska utmaningar vi identifierat, bl a. via kursvärderingar, behandlas. Dels balansen mellan lärarintervention och självständighet, dels synliggörandet av det akademiska skrivandets praktik och villkor. Därefter inbjuds till gemensam diskussion kring de två frågorna (25 min). Referenser: Bruce, I. (2013). A role for genre-based pedagogy in academic writing instruction? An EAP perspective. TEXT Special Issue 21: Scores from another ground, 21, 1-15. http://hdl.handle.net/10289/8510 Caffarella, R S., and Barnett, B G. (2000). Teaching doctoral students to become scholarly writers: The importance of giving and receiving critiques. Studies in Higher Education 25, 39-51. Cotterall, S. (2011). Doctoral students writing: where's the pedagogy?, Teaching in Higher Education, 16(4), 413-425. Dressen-Hammouda, D. (2008). From novice to disciplinary expert: Disciplinary identity and genre mastery. English for Specific purposes, 27, 233–252. Hyland, K. (2014). Genre and writing instruction. LEARN Journal: Language Education and Acquisition Research Network, Special Issue 2014 From Research to Practice: New Perspectives in English Language Education, 40-49. Kamler, B., and Thomson, P. (2014, 2nd ed.). Helping doctoral students write: Pedagogies for supervision. London: Routledge. Paltridge, B. (2014). Genre and second-language academic writing. Language Teaching, 47(03), 303-318. Swales, J., and Feak, C. (2012). Academic writing for graduate students: essential tasks and skills. Ann Arbor: The University of Michigan Press. Wellington, J. (2010). More than a matter of cognition: An exploration of affective writing problems of post-graduate students and their possible solutions. Teaching in Higher Education 15, 135-150.
|
|
