| 1. |
- Wallner, Lars, 1983-, et al.
(författare)
-
Students’ Constructions of Professional Judgement in Teacher Education, Medical Education and Police Education
- 2024
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 14:1, s. 49-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vocational training programmes in higher education encompass, as learning objectives, the development of relational skills and professional judgement, especially in welfare professions such as policing, teaching and healthcare, where know-how about managing close contact with people is a prerequisite. Based on a cross-professional analysis, the current article explores how students from three different professional education programmes – teacher education, police training and medical education – construct professional judgement in group discussions and interviews. The results show that participants construct professional judgement as relationships between three different dimensions: personal ethics, educational standards, and professional practice. When discussing professional dilemmas, students utilise these three different dimensions to argue for the moral or ethical soundness of their choices. The results of the study shed light on the importance of providing students with opportunities to reflect openly on professional judgement in different ways, even though such reflections may not always be formally assessed. Furthermore, the analysis demonstrates similarities between the three programmes that we analysed, as well as similarities in students’ reflections regarding essential aspects of the professions.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Karin, 1946-, et al.
(författare)
-
Avid versus struggling readers: : Co-construed pupil identities in school booktalk.
- 2009
-
Ingår i: Language and Literature. - : SAGE Publications. - 0963-9470 .- 1461-7293. ; 18:3, s. 281-299
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the present article, we argue for a combination of reader reception studies and discursive psychology that we would like to call discursive reception studies: that is, discursive-psychological analyses of reader reception data. Such approaches provide possibilities to analyse the role of social interaction in the co-construction of the reading of a given book (or talk on a film or other reader reception data). Drawing on detailed analyses of video-recorded teacher-led booktalk sessions in grades 4—7, pupils’ self presentations and other types of co-construed categorizations of readers are examined and discussed in relation to the pupils’ and teachers’ co-construction of two contrasting categories of reader positions: avid readers (bokslukare ; literally, book-devourers), on the one hand, and struggling readers , on the other. These categorizations in turn involve two different sets of continua in terms of the participants’ (pupils’) spontaneous positionings: one based on motivation (willing versus unwilling readers) and one based on reading speed (fast versus slow readers). Both sets of contrasting categories involve implicit local hierarchies, yet these two continua do not necessarily overlap. An important finding is that the position of a fast reader does not imply the position of a book-lover. Through detailed examinations of the participants’ co-construed local hierarchies in booktalk, this study documents ways in which discursive reception studies may contribute to a deeper understanding of reading as a situated social practice. Our findings have implications for teacher training, with respect to the promotion of literary reading among children.
|
|
| 3. |
- Ehriander, Helene, et al.
(författare)
-
Att skriva fram ett barnperspektiv
- 2019
-
Ingår i: Att skriva barn- och ungdomslitteratur. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144128085 ; , s. 29-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När man skriver för barn kan begreppet barnperspektiv vara användbart. I detta kapitel undersöks hur begreppen barnperspektiv, barns perspektiv samt barnets perspektiv kan användas när man skriver texter som vänder sig till barn och unga och hur man kan använda sig av gestaltning för att uppnå ett barnperspektiv och skriva inifrån de barn man skildrar. Att tänka kring begreppen kan hjälpa författaren i skrivprocessen att få syn på det man vill gestalta. Det är viktigt att tänka igenom vad man lägger in i begreppet barnperspektiv och hur man förhåller sig till detta begrepp samt hur man kan använda sig av det för att man ska kunna välja att gestalta ur ett barnperspektiv om berättelsen kräver det. Det kan också vara intressant att låta sig inspireras av hur andra författare har tänkt kring och använt barnperspektivet för att stärka gestaltningen och därför är det viktigt att läsa barnlitteratur med detta i minnet. Barnperspektiv används inte bara inom litteraturvetenskapen och därför görs också en utblick mot angränsande forskningsfält för att vidare belysa hur man kan tänka kring och inspireras av begreppet.
|
|
| 4. |
- Eriksson Barajas, Katarina, 1966-
(författare)
-
A discursive reception study of fiction
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the proposed paper is to increase the knowledge on fiction in use. A combination of reader reception studies (cf. Fish, 1980) and discursive psychology (Edwards & Potter, 1992), which I would like to call discursive reception studies (Eriksson & Aronsson, 2009): that is, a discursive-psychological analysis of reader-reception data is used in the paper. Such approach provides possibilities to analyse the role of social interaction in the co-construction of the experience of a film or a play (or the reading of a book). Drawing on detailed analyses of video-recorded pair or group conversations before, during and after the viewing of a stage play or a film, empirically-driven research questions will be addressed: f ex How is fiction used to create ourselves and position each other, to be seen as smart or well-informed, as being part of the cultural elite or as not high-brow? How is talk about fiction used to quarrel, flirt, tie bonds of friendship et cetera? To analyse talk about fiction as interaction makes it possible to understand the potential of action in interpretation of fiction contains, the participants in a conversation around a play or a film do not only report their reading of the piece, they also use their interpretation in social interaction. Hereby, it becomes possible to analyse how readings of fictive stories are created in social interaction and how they are used for different purposes. Hence, the knowledge on fictive characters becomes more dynamic.Data from conversations after seeing Shakespeare’s play Romeo & Juliette and films as One Day, Jane Eyre, Real Steel and Arrietty the Borrower is analysed in the paper.
|
|
| 5. |
- Eriksson (Barajas), Katarina, 1966-
(författare)
-
Att byta perspektiv : En essä om att använda sina erfarenheter av att ha varit doktorand i sitt arbete som forskarhandledare
- 2006
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - 1101-7686. ; 16:3, s. 93-99
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I essän utforskas ”den goda handledningen”. Vikten av att utnyttja sina egna erfarenheter av att ha varit doktorand betonas, liksom vikten av att komma ihåg att doktorandens situation inte är identisk med ens egen. Ledord för god handledning är ödmjukhet, tydlighet och öppenhet. I praktiken innebär det att lyssna, att föreslå men inte påtvinga, att ingjuta mod men granska kritiskt och att vara ”chef” i betydelsen arbetsledare. Handledaren ska uppmuntra doktoranden att artikulera sina förväntningar så man kan diskutera dem. Handledaren ska också se till att preliminära arbets- och tidsplaner upprättas.I handledningen bör ingå att förmedla hur man hanterar den kritiska miljön inom universitetet och att inte bygga upp hela sin identitet kring forskaridentiteten.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson Barajas, Katarina, 1966-
(författare)
-
Boksamtalets dilemman och möjligheter
- 2012. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan skolan hjälpa barn att bli bokslukare?Boksamtalets dilemman och möjligheter handlar om litteraturläsning och boksamtal i skolan. I boken beskriver författaren hur boksamtal mellan lärare och elever kan gå till, och analyserar vad som händer i samtalen. Författaren ger också sin syn på nyttan och dilemman med boksamtal. I boken presenteras åtta böcker som användes på en skola för att locka elever att läsa. Författaren beskriver hur eleverna och lärarna tillsammans skapar olika läsaridentiteter i samtalen. Hon visar också hur genusfrågor och frågor om ”de andra”, som inte är som ”oss”, synliggörs i samtalen samt hur eleverna relaterar texterna till sina egna liv.Avslutningsvis ger författaren några didaktiska perspektiv på boksamtal, vad lärare bör hålla i minnet när de organiserar samtalen och hur de kan stödja elevernas lärande. Boken vänder sig till studenter som utbildar sig till lärare, bibliotekarier och litteraturvetare samt till redan yrkesverksamma lärare och barnbibliotekarier.
|
|
| 9. |
- Eriksson Barajas, Katarina, 1966-
(författare)
-
Boksamtalets dilemman och möjligheter [elektornisk resurs]
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken presenteras åtta böcker som användes på en skola för att locka elever att läsa. Författaren beskriver hur eleverna och lärarna tillsammans skapar olika läsaridentiteter i samtalen. Hon visar också hur genusfrågor och frågor om ”de andra”, som inte är som ”oss”, synliggörs i samtalen samt hur eleverna relaterar texterna till sina egna liv.Avslutningsvis ger författaren några didaktiska perspektiv på boksamtal, vad lärare bör hålla i minnet när de organiserar samtalen och hur de kan stödja elevernas lärande.Boken vänder sig till studenter som utbildar sig till lärare, bibliotekarier och litteraturvetare samt till redan yrkesverksamma lärare och barnbibliotekarier.
|
|
| 10. |
- Eriksson (Barajas), Katarina, 1966-
(författare)
-
Booktalk Dilemmas
- 2001
-
Ingår i: Oxford Ethnography and Education Conference. - : Informa UK Limited. ; , s. 391-408
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The syllabus for mother tongue teaching in Sweden states that an essential goal is that pupils, in conversation with others, should be able to express feelings and thoughts evoked by literature. The present paper addresses how schools try to promote pupils' reading, examining authentic school-run booktalk conversations from a discursive approach. The data consists of video-recorded sessions with small groups of pupils in Grades 4-7. A series of booktalk dilemmas were identified. The so-called book clubs studied were aimed at promoting reading for pleasure. Yet, literary practices were, at times, transformed into calculating tasks, vocabulary lessons or reading aloud exercises. Another complication concerned the synchronising of the pupils' reading, which led to extensive negotiations on the part of teacher and pupils.
|
|
