| 1. |
- Marcus, Gustaf, 1987-
(författare)
-
Paria : Brottslingen och normaliseringen av människan i Strindbergs, Hanssons och Geijerstams författarskap
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien handlar om gestaltningar av brottslingar och den större kulturella frågan om normaliseringen av människan sedd genom tre svenska författarskap från sekelskiftet 1900: August Strindberg, Ola Hansson och Gustaf af Geijerstam. Frågan om brottslingens identitet blev aktuell vid den här tiden. Den studerades inom nya, prestigefulla vetenskapliga fält som använde sig av uppmärksammade fotografiska tekniker och statistiska metoder för att övervaka och kartlägga både det yttre stadsrummet och det inre rummet i själen. I de skönlitterära texterna framträder brottslingen som en central tematik som aktualiserar föreställningar om avvikelse, förfall och degeneration. Men brottslingen är en komplex figur som på en och samma gång betraktades som en avvikande individ som behöver normaliseras och som en överlägsen individ som ger uttryck för sin egen frihet och individualitet.De första kapitlen handlar om Strindbergs konfrontation med kriminalantropologin och framför allt sekelskiftets fotografiska gestaltningar av abnormitet. Det visar sig att Strindberg både använder sig av och tar avstånd från dessa moderna tekniker för att gestalta det avvikande. I de följande kapitlen spåras samma ambivalens i förhållande till vetenskapens kartläggande av det avvikande i Hanssons och Geijerstams författarskap. Först studeras Hanssons noveller från Sensitiva amorosa till den ofullbordade Tidens män. Hanssons sätt att förhålla sig till den abnorma individen går från intim identifikation till våldsamt avståndstagande, samtidigt som han tydligare börjar identifierar sig med projektet att normalisera människan. I de sista kapitlen studeras hur Geijerstams skönlitterära texter både utgör en förlängning av och en kritisk kommentar till hans egna socialvetenskapliga undersökningar av det avvikande hemmet i den moderna staden.Konfrontationen med det avvikande i de skönlitterära texterna kännetecknas av ambivalens på flera nivåer: i seendet (i diskussionerna av de samtida formerna av övervakning), i de typer av vetande som behövs för att säga sanningen om människan och i betraktarens identitet (det konstnärliga geniet gentemot vetenskapsmannen). I skärningspunkten mellan normaliseringen och idealiseringen av det avvikande uppträder den problematiska individualiteten. Individualiteten framträder paradoxalt både som normaliseringens mål och som utgångspunkten för en kritik mot normaliseringen. Den här ambivalenta processen, kallad ett ”normalitetsspel”, som utspelar sig i texterna studeras i sin tur med hjälp av Foucaults begrepp ”governmentalitet” som ett pågående formande av frihet och individualitet.
|
|
| 2. |
- Grönberg Eskel, Marit, 1971-
(författare)
-
Från slutna institutioner till institutionaliserat omhändertagande
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In recent years, a number of reforms have been made regarding the provision of care to people experiencing psychiatric disabilities. The aim of these reforms was to enable these people to participate in society and to ”live as others”. This political ambition, as well as research on recovery, stands to a certain extent in contrast to the message conveyed in the media, where the mentally ill/disabled to a great extent are represented as dangerous and incurable. The aim of the thesis is to analyse if, and how a group of people experiencing psychiatric disabilities create a sense of being like others, and to relate the analysis to the historical emergence of the contemporary conception of mental illness/psychiatric disability. This thesis employs the method of interviews.I highlight the informants encounter with the historically based stereotype that defines the persons as unreasonable, irrational and incapable of taking care of themselves. When the informants face the stereotype, they act to reduce the negative consequences. The informants’ actions can be interpreted in terms of approaches and in this perspective the informants appear as strong actors, who, contrary to the stereotype, are capable of take care of themselves. Three approaches are described: expertise, adaptation, and distancing. In situations where the stereotype is not present, the informants can create a feeling of being like anyone else. Their stories show that the feeling of being like others is individual. The development taking place in the field is “path-dependent”, meaning that the initial activity, the differentiation of persons with mental illness and the subsequent events is a development following a pattern which could explain the failure of the good political intentions. It has progressed from closed institutions to an institutionalized care service.
|
|
| 3. |
- Arvidsson, Maria, 1970-
(författare)
-
När arbetet blev farligt : arbetarskyddet och det medicinska tänkandet 1884-1919
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the end of the1940's Occupational Medicine was institutionalised in Sweden. Health hazilards in the work place was not a new field for the Swedish physicians. They had been preocrcupied with these problems for a long time.The aim of this thesis is to analyse and describe how health hazards in the work placees, ecpecially in the factories, were perceived and described by Swedish physicians at the turn of the 20t century. The aim is also to clarify the physicians' role m shaping, developing and supervising the Occupational Safety and Health Acts. The city of Norrköping is used as anexample in discussing how physicians at a local level paid attention to health and safety issues in the work place.According to the physicians, there were a number of harmful factors in the factory work that could endanger health, but these were also seen to be dependent on the worker. Workers ldisplayed different kinds of vulnerability to the harmful factors. Sex, heredity, age, health, physique, habits and behaviour were understood as determining components. The preventive measures not only contained guidelines for the factories. They also included advises on how '!the workers should organise and live their lives outside work.The life style and behaviour the physicians would like to encourage were aligned with the !cultural values of the bourgeoisie at the tum of the 20th century. It is vital to recognise the cultural lens through which the physicians perceived and spoke of the workers' situation, their way of life and their behaviour inside as well as outside the factory.
|
|
| 4. |
- Gustavsson Holmström, Marie, 1965-
(författare)
-
Föräldrar med funktionshinder : om barn, föräldraskap och familjeliv
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An increasing number of people with disabilities are choosing to become parents. However, several official goverment reports and other evidence points to the fact that parents with disabilities sometimes experience negative bias and distrust of their capacities as parents. The aim of this study is to describe and analyse aspects of parenthood in the families including parents with disabilities and/or chronic illness, as well as to illuminate concepts of an thoughts on parenthood and disability in these families. This is a qualitative interview study, complemented with structured diaries and network maps. The impairments or chronic illness of the parents in the eleven families of the study are cerebral palsy, spinal cord injury and multiple sclerosis.The different areas of the study are: the parents' reflections on becoming parents, the impact of the surrounding environment on the family, the effects of impairment or chronic illness in the family's everyday life and the parents' reflections on children and parenthood. The parents first and foremost describe their families as like any other families, but at the same time describe the special circumstances they live under. They work to handle the possibilities of negative consequences for the children with different strategies. The parents describe what they regard as the special experiences and knowledge that their children acquire which will benefit them as adults. The study recognises some dichotomous concepts relevant to different areas of family life in families with disabilities. The feeling the parents express of living in a world of double standpoints can be understood as ambivalence or in terms of embrace of paradox.
|
|
| 5. |
- Hellström, Martin
(författare)
-
Förpackningens förvandlingar : Konsumtion och karneval i barnboken
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här studeras den massproducerade förpackningen som motiv inom ett flertal barnböcker, såsom Pippi Långstrump och Mio min Mio av Astrid Lindgren, Charlie and the Chocolate factory av Roald Dahl, In the Night Kitchen av Maurice Sendak, Korken flyger av Barbro Lindgren, samt ett flertal verk av Tove Jansson och Herge. I dessa verk ses förpackningen som den främsta symbolen för vårt konsumtionssamhälle. Detta samhälles konturer och sätt att fungera beskrivs i den teoretiska bakgrunden med främst Zygmunt Baumans studier av hur människan i hög grad är underställd kravet att konsumera och snabbt förpassa tingen till soptippen, vilket också påverkar de mänskliga relationerna. Men genom de verk som här studeras ses de slängda konsumtionstingen, förpackningarna, med nya funktioner och värden. De representerar något annat än den vara som den härbärgerar, eller skräpet då varan är förbrukad. Förpackningen förvandlas och upprättar därmed ett motstånd gentemot konsumtionssamhällets styrande principer. Skräpet förvägras vara skräp. Detta kan dels ses ha sarnhörighe.t med barnets egna lekar, men också med den karnevalstradition och de folkliga upptåg och omtolkningar av tingen och av de hierarkiska strukturer som Michail Bachtin beskriver. Slutsatsen som dras är att förpackningarna i materialet representerar ett annat sätt att leva gentemot konsumtionen, genom att ta hand om de slängda tingen, men också genom att se till det som finns och det värde det kan ges, istället för att eftersträva nya varor.
|
|
