| 1. |
- Snögren, Maria
(författare)
-
Munhälsa – Äldre personers upplevelser och vårdpersonals attityder och kunskaper
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Det är känt att äldre personer har bättre munhälsa i dag och fler kvarvarande tänder än tidigare generationer. Det är en komplex uppgift att utföra munvård för att förebygga nedsatt munhälsa på någon annan. Nedsatt munhälsa kan påverka allmänhälsan på olika sätt, till exempel genom smärta och nedsatt aptit. Nedsatt munhälsa kan också vara en bidragande orsak till infektioner lokalt i munnen, men även i andra delar av kroppen. Det har dock visat sig att vårdpersonal (sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden) inom kommunal äldreomsorg försummar utförandet av munvård hos äldre personer av olika skäl, däribland tidsbrist, okunskap och bristande rutiner. Vårdpersonal värdesätter kunskap om munhälsa och efterfrågar utbildning om munhälsa och munvård. Kompetensutveckling för vårdpersonal tar tid samtidigt som den digitala utvecklingen och tillgången till digitala tjänster ökar. Digital utbildning kan vara en lösning till att sprida kunskap i en hel arbetsgrupp. Studier har visat på stort värde av möjligheten till interaktivitet, repetition och feedback som tydligt förknippas med ett ökat lärande vid användande av digitala utbildningar. Studier visar även att vårdpersonal som kompetensutvecklas genom utbildning om munhälsa tillhandahåller bättre munvård till äldre personer efter utbildning.Syfte: Det övergripande syftet var att studera äldre personers uppfattning om munhälsa och vårdpersonals attityder till och kunskaper om omvårdnad relaterat till munhälsa. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonals attityder och kunskaper före och efter en digital utbildning i munhälsa och användbarheten av denna.Metod: Avhandlingen inkluderar fyra delstudier varav två har en kvalitativ design, delstudie I och IV, en med kvantitativ design, delstudie II och en med mixad metod, delstudie III. Delstudie I inkluderar äldre personer och delstudie II-IV inkluderar vårdpersonal. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär, individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Kvalitativ analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys i delstudie I och IV. Kvantitativa analyser genomfördes med Psykometrisk utvärdering med klassisk testteori (CTT) kompletterad med Item Response Theory (IRT) i delstudie II och beskrivande statistik och Wilcoxon signed-rank test i delstudie III.Resultat: Resultaten visar att det är komplext att utföra munvård på någon annan och kräver att tid ges till att bygga personkännedom mellan vårdpersonalen och den äldre personen som får hjälp med munvård. Personkännedom beskrivs av vårdpersonal främja och ge trygghet i utförandet av munvård. Äldre personer beskriver att de är experter på sina egna upplevelser av munhälsan och att denna kunskap behöver delas med vårdpersonalen. Personkännedom etableras och uppnås genom att vårdpersonalen skapar förtroende, är närvarande, förutser behov, är pålästa och genom att reflektera över vården. Det är ett förtroende att utföra munvård på någon annan, vilket underlättas av personkännedom. Det ger vårdpersonalen information och bättre förutsättningarna att utföra god munvård och att synliggöra hinder som tids-, personal- och kunskapsbrist. Äldre personer värdesätter en god munhälsa och vårdpersonalen värdesätter kunskap relaterad till munhälsa. Ett sätt att sprida kunskap om munhälsa bland vårdpersonalen är genom digitala utbildningsinterventioner. Kombinationen av teoretisk kunskap med hjälp av digital utbildning och praktiska övningar beskrivs av vårdpersonalen som ett sätt att ge både teoretisk och praktisk kunskap. Att arbeta tillsammans över professionsgränser i omvårdnad kring munvården beskrivs ofta brista inom kommunal äldreomsorg. Arbetet tillsammans upplevs dock fungera bra vid palliativ omvårdnad. Äldre personer beskriver en önskan om hjälp med sin munhälsa när behov uppstår.Slutsatser: Äldre personer värdesätter en god munhälsa och vårdpersonalen värdesätter kunskap relaterad till munhälsa. Munvård är komplex och förutsätter att vårdpersonalen erhåller kunskap, rutiner, tid och samarbetar för att utföra den med god personkännedom om den äldre person. Digital utbildning är ett sätt att öka kunskapen om munhälsa bland vårdpersonalen. En kombination av teori med hjälp av digital utbildning och praktiska övningar bidrar till både teoretisk och praktisk kunskap. Samarbetet kring munvård mellan sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden fungerade inte alltid optimalt, däremot fungerade samarbetet bra vid palliativ omvårdnad. Samarbete, tid och kunskap samt reflektion anses vara viktiga faktorer för vårdverksamheter att beakta i framtiden för att god munvård ska kunna utföras inom kommunal äldreomsorg.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Åsa, 1974-
(författare)
-
Resisting feminised precarity : Farm workers in post-strike Western Cape, South Africa
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation seeks to contribute to the body of research on gender, neoliberal globalisation and work, and on the forms of resistance people engage in within a deeply unequal global order. It was devised in relation to developments during and after widespread, unprecedented labour and social protests among farm workers in export-oriented agriculture in the Western Cape, South Africa, 2012–2013. The protests, referred to in popular discourse as the ‘farm worker strike’, are widely held to have been spearheaded by people in the most precarious positions: seasonal workers, including migrants both from within and outside South Africa, many of whom were women. The dissertation draws on multi-sited ethnography conducted among farm workers in several of the areas to which the protests spread, during what I refer to as the post-strike moment.The aim of the study is to contribute to an understanding of differently positioned farm workers’ experiences of work and life precarity, organising and resistance – as well as to the interlinkages between these phenomena. Using intersectionality as an ‘analytic sensibility’, the dissertation explores how power relations linked to gender, race/ethnicity and nationality/migration status may be understood as shaped by, and contributing to shaping, work and life precarity. It also looks at how these hierarchies are articulated through labour regimes on farms and through workers’ resistance. Moreover, it interrogates labour activism as a route to resisting not only socio-economic deprivation and apartheid legacies, but further to restoring a sense of dignity (of labour).The dissertation engages with various broader theoretical discussions. It deliberates on the overlaps between the notions of feminisation of labour, precarious work and precarity – conceiving of precarity as a feminised phenomenon. Experiences of precarity in the Western Cape farmlands, it suggests, are shaped by the devaluing of some workers, linked to racism, sexism and global inequalities, as well as to historical and contemporary processes of dispossession. The dissertation also describes how (some) female farm workers, through presenting themselves as knowledgeable about their rights, and through accentuating feminised aspects of care and responsibility in their activism, position themselves as respectable. Furthermore, through identifying silences and exclusions in representations of farm workers, it contributes to writing black/African female migrant workers back into the strike narrative as important and militant actors. Finally, the dissertation argues that attention to multiple forms of violence – slow, structural, symbolic and direct – and the violence of globalisation under neoliberalism is crucial in order to understand the messy and violent aspects of the ‘farm worker strike’. Importantly, it explores these topics as informed by broader global developments, through which power, control and the retention of value are increasingly placed outside of the deeply unequal spaces that constitute commercial farming areas, discussing links with Sweden as a destination for South African wine and deciduous fruit.
|
|
