| 1. |
- Li Zweifel, Ulla, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att bestämma vad som kännetecknar god miljöstatus i respektive förvaltningsområde samt att ta fram miljökvalitetsnormer. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för 11 temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. I Sverige har god miljöstatus formulerats för samtliga 29 kriterier som ska beaktas enligt direktivet. Dessa kvalitativa beskrivningar anger vad som kännetecknar god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. För att praktiskt bedöma om god miljöstatus har uppnåtts föreslås 37 nationella indikatorer. En uppsättning av indikatorer omfattar miljöns tillstånd och avspeglar ekosystemets komponenter i form av nyckelarter, samhällen, och livsmiljöer. En utgångspunkt vid val av indikatorer för miljöns tillstånd har varit koppling till de belastningar som i den inledande bedömningen av miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön bedömts ha stor negativ påverkan på ekosystemet. En annan uppsättning indikatorer berör påverkan och belastning på miljön i form av tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen, samt biologisk och fysisk störning av miljön. Tillsammans utgör indikatorerna ett verktyg för att följa utvecklingen av miljötillståndet och effekter av åtgärder i havsmiljön. Vid val av indikatorer har arbetet delvis utgått från existerande miljöövervakning och redan utvecklade indikatorer. Med denna utgångspunkt uppfylls en rad av havsmiljödirektivets krav, bland annat en god uppföljning av effekter av tillförsel av näringsämnen. Funktionella indikatorer, det vill säga indikatorer som utvärderats och för vilka god miljöstatus har definierats, saknas dock för tio av havsmiljödirektivets 29 kriterier. För uppföljning av biologisk mångfald saknas bland annat miljöövervakning och metoder för att bedöma livsmiljöers tillstånd. För att kunna bedöma fysiska skador på havsbotten saknas en övergripande sammanställning av information om aktiviteter som påverkar havsbottnar samt metodik för att bedöma effekterna. Det saknas också utvecklade indikatorer för det kriterium som berör uppföljning av storleks- och åldersstruktur hos fiskar. Brist på kunskap gör också att inga förslag på svenska indikatorer kan ges för effekter på levande organismer från marint avfall, undervattensbuller, och främmande arter samt att endast ett begränsat antal indikatorer tagits fram som speglar effekter av farliga ämnen. De indikatorer som fastställs i juli 2012 utgör således inte en slutlig lista för att följa upp havsmiljödirektivet. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där nästa steg är att anpassa miljöövervakningsprogrammen till uppföljning av miljötillståndet med valda indikatorer senast år 2014 samt att ta fram åtgärdsprogram till år 2015. God miljöstatus ska uppnås genom tillämpning av miljökvalitetsnormer det vill säga rättsligt bindande regler som avspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteten i Nordsjön och Östersjön. För att nå god miljöstatus har elva svenska miljökvalitetsnormer formulerats. Dessa miljökvalitetsnormer omfattar belastning i form av näringsämnen, farliga ämnen, främmande arter, uttag av arter, fysisk påverkan på havsbottnar och avfall i havsmiljön. Målsättningen har varit att utforma miljökvalitetsnormer som motsvarar alla de belastningar som i den inledande bedömningen har identifierats ha en stor påverkan på miljön.
|
|
| 2. |
- Antonson, Hans, et al.
(författare)
-
Kulturhistoriska värden i ett förändrat klimat. Hot, risker och hanteringkopplat till vägar och banor
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Klimatförändringar utgör en bred palett av risker för kulturmiljö och landskap,inklusive de kulturhistoriska lämningar som har en nära eller direkt kopplingtill transportinfrastruktur. I detta projekt tittade vi på ett antal av dessa riskeri syfte att hjälpa Trafikverket att utveckla tjänster för bättre förutsägelse ochhantering av riskerna i anslutning till vägar och banor. Forskningen inleddesgenom en översikt av befintliga offentliga publikationer om klimatförändringenshot, risker, metoder, anpassningsåtgärder och kulturmiljö. Detta följdesav en undersökning av upplevelsen av dessa frågor bland offentligt anställdaexperter som medverkar i planeringen. Geografiska informationssystem (GIS)användes för att identifiera kulturhistoriska lämningar som är klimatologisktriskutsatta sig i riskzonen för tre undersökningsområden, följt av fältbesökför att bedöma tillförlitligheten i GIS-resultaten. Analysen visade att en enkelGIS-analys kan vara till hjälp för att identifiera riskutsatta platser, men ocksåatt fältarbete kan medverka till att identifiera ytterligare risker men också problemmed noggrannheten i underliggande datamaterial. Projektet tillhandahållerockså grundläggande statistik om i vilken utsträckning olika typer avkulturhistoriska lämningar på nationell nivå riskerar att hotas enligt nuvarandeklimatförändringsmodeller. Projektet genomförde också fallstudier av 1) vägsaltetsrisker för milstolpar och andra arkeologiska företeelser i anslutning tillvägar, och 2) de historiska kartornas potential att användas för att identifierariskutsatta områden vid framtida klimatförändringar. Slutligen diskuteras konsekvensernaav dessa resultat för prioriteringar av klimatanpassningsaktivitetersamt presenterar förslag på metoder och modeller för att identifiera transportinfrastrukturenskulturmiljöer som är hotas av klimatförändringar.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Axelsson, Karin, 1969-
(författare)
-
Entrepreneurship in a School Setting : Introducing a Business Concept in a Public Context
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Entrepreneurship has during the last decades gained an immense interest in academia, politics and practice. It is argued from politics that more entrepreneurs are necessary for the economic development. In addition, nowadays entrepreneurship is also perceived as a solution to social and societal challenges. This drives a need for entrepreneurial people everywhere in society who can cope with the inconstant and uncertain world of today. As a consequence, there are around the world numerous educational initiatives trying to inspire and fuel an entrepreneurial mind-set. Here, educations of all kind become relevant contexts since they provide an opportunity to affect children, youth’s and adult’s interest and attitudes towards entrepreneurship, and as such give a possibility to reach a vast number of people.Sweden is no exception, and in 2009 the Swedish Government launched a ‘Strategy for entrepreneurship in the field of education’ in which entrepreneurship is said to run like a common thread throughout education. The main focus is that self-employment is to become as natural as being an employee. As such the Government took an active stand for implementing entrepreneurship in the school setting on a broad front, from preschool to adult education.This development can be seen as part of New Public Management; a development where concepts from the private sector are lent and transferred to the public sector. Thus, when introducing entrepreneurship in the Swedish educational system, this at the same time means introducing a traditional business concept in a public setting. Therefore, the overall aim of this thesis is to increase knowledge of and insights on how a business concept – entrepreneurship – is operationalised and constructed in a public setting.When placing entrepreneurship in new societal contexts other questions arise and complexity intensifies. In this qualitative research, the empirical context in focus are schools. It investigates how entrepreneurship is constructed among teachers in their work. But also how this business concept is included in a non-business setting by studying how the entrepreneurship strategy is operationalised in educational practice.As such the thesis and its findings contribute to the scientific discussions on societal entrepreneurship and entrepreneurship education, as well as on strategy and strategising in a public context. The research also aspire to serve inspiration, insights and food for thoughts on discussions and reflections on entrepreneurship within the school practice. This compilation thesis include five papers. To be able to fulfil the aim this research use a broad theoretical base and multiple qualitative research methods. The combination of methods include semi-structured interviews, in-depth interview using the stimulated recall method, focus group interviews, participative meetings, observations, document studies, digital questionnaires, written inquiries, analysing texts and critical incidents questionnaires.
|
|
| 5. |
- Backmark, Anna, 1979, et al.
(författare)
-
Affinity tags can reduce merohedral twinning of membrane protein crystals
- 2008
-
Ingår i: Acta Crystallographica. Section D: Biological Crystallography. - 1399-0047 .- 0907-4449. ; D64, s. 1183-1186
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This work presents a comparison of the crystal packing of three eukaryotic membrane proteins: human aquaporin 1, human aquaporin 5 and a spinach plasma membrane aquaporin. All were purified from expression constructs both with and without affinity tags. With the exception of tagged aquaporin 1, all constructs yielded crystals. Two significant effects of the affinity tags were observed: crystals containing a tag typically diffracted to lower resolution than those from constructs encoding the protein sequence alone and constructs without a tag frequently produced crystals that suffered from merohedral twinning. Twinning is a challenging crystallographic problem that can seriously hinder solution of the structure. Thus, for integral membrane proteins, the addition of an affinity tag may help to disrupt the approximate symmetry of the protein and thereby reduce or avoid merohedral twinning.
|
|
| 6. |
- Berglund, Gunilla, et al.
(författare)
-
"Between Men" : A psychosocial rehabilitation programme for men with prostate cancer
- 2007
-
Ingår i: Acta Oncologica. - : Informa UK Limited. - 0284-186X .- 1651-226X. ; 46:1, s. 83-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to evaluate the effect of psychosocial rehabilitation on newly diagnosed prostate cancer patients. The “Between Men” programme consisted of seven weekly sessions of physical training (Phys) alone, information (Info) alone or physical training plus information (PhysInfo). After diagnoses, patients (n =211) were consecutively included, stratified and randomised to one of four groups: Phys, Info, PhysInfo or standard care control (C). A nurse specialised in urology, an urologist and a physiotherapist performed the interventions. Patients were followed up during one year with mailed standardised questionnaires. It could not be assumed that the “Between Men” programme had any effect on patients’ anxiety and depression (HADS). Health-related quality of life (HRQOL) was associated with stage of disease but not with psychosocial intervention. Thus, Physical Function (PF), Role Function (RF) and Fatigue (FA) were inferior among patients with, than without, metastases of prostate cancer both at baseline and at the 12-month follow-up. This randomized study did not demonstrate any significant effect of psychosocial rehabilitation among prostate cancer patients. Considering the low rate (1/2), of included/eligible patients a less complicated design (intervention versus control) would have been preferred in order to increase power.
|
|
| 7. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 2011
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups –heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatichydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has beenexamined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and inguillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overalltrends, spatial and temporal, for the five groups.Condition and Fat ContentCondition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the samesites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trendin both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increasesin fat content seen in herring (the last ten years) and cod at Fladen; an increase in conditionfor herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch, a decrease in fat content atKvädöfjärden but no trend in condition for the same site.Heavy MetalsDue to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, Stockholmuniversity.The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southernBothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. Theherring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the timeseries show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g.cod muscle and blue mussels, but the concentrations are fairly low compared to measuredconcentrations in perch from fresh water and coastal sites. However, in most cases, theseconcentrations are above the newly suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length),supposedly due to the elimination of lead in gasoline. Elevated lead concentrations between2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regardingchange in analysis methods).Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It isworth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium,generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 yearsago in the longer time series.The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series beginwith two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and maygive a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing trends,possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper andzinc, show no consistent trends during the monitored period.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
