| 1. |
- Adman, Per, et al.
(författare)
-
171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - Stockholm. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 26/9. Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
A climate report gone missing : power mechanisms in Swedish national transport planning
- 2024
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Routledge. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 32:6, s. 1423-1441
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While the technological development of vehicles and fuels is not adequate to meet current climate mitigation targets, infrastructure development also plays an important role in transforming the transport system. Previous studies have argued that conventional infrastructure planning is incapable of implementing climate mitigation. The aim of the paper is to provide insights into power means and mechanisms that counteract integration of climate mitigation targets in infrastructure planning. This is done by an in-depth case study of current Swedish national transport planning. This case provides a rich illustration of a situation with high political ambitions regarding climate mitigation on the one hand, and power mechanisms and resistance with regard to climate goals during the planning process on the other. The case is analysed using the perspective of power circuits and shows how forecasting works as an obligatory passage point, sorting in and out which analyses will be part of the decision-making material. Analyses which do not fit the forecasting model are dismissed from planning. The conclusion is that as long as the transport infrastructure planning practice is dependent on forecasting as the only central analysis there will be difficulties in changing the scope of infrastructure planning and making climate goals central for transport planning.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
Barn i planeringen av kollektivtrafik
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 154-154
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention införlivad i svensk lag vilket innebär att de rättigheter som följer av konventionen ska beaktas i alla beslutsprocesser som rör barn upp till 18 år. Transporter berör alla barn i vardagen och kollektivtrafiken är central för många barns självständiga mobilitet. Men hur har barnkonventionen påverkat arbetet i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna? På vilka sätt och i vilka sammananhang inkluderas barn i kollektivtrafikplaneringen? Vilka hinder och möjligheter finns för att involvera barn i kollektivtrafikplaneringen? Syftet i detta projekt har varit att undersöka om och på vilka sätt barn involveras i den regionala kollektivtrafikplaneringen.Det empiriska materialet baserar sig på e-postintervjuer till alla 21 RKM:er, dess trafikförsörjningsprogram, andra relevanta regionala dokument som berör barn och kollektivtrafik samt sju semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på sex RKM:er utvalda utifrån storlek, geografi och svaren i e-postintervjuerna. Resultaten har analyserats utifrån begreppen barnperspektiv, som innebär att vuxna utifrån tidigare kunskap antar ett vad barnen behöver, respektive barns perspektiv, som i stället innebär att barnen själva involveras i planeringen.Barnkonventionen har i vissa regioner inneburit att nya rutiner och åtgärder införts för att integrera barn i kollektivtrafikplaneringen medan konventionen i andra regioner inte haft samma påverkan. Här finner vi regioner som både medvetet arbetat med att integrera barn i planeringen utifrån konventionen bland annat för att politikerna anser det vara en viktig fråga och regioner som mindre medvetet arbetat med frågan utifrån ståndpunkten att barn och deras familjer är en viktig och stor kundgrupp. Det som framför allt upplevs svårt är att involvera barnen själva i planeringen, men en del regioner har arbetat med detta och funnit olika metoder och lösningar för att hantera utmaningen.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
Barns rätt till kollektivtrafik : barnperspektiv och barns perspektiv i kollektivtrafikplaneringen
- 2023
-
Ingår i: Rättvist resande. - Boxholm : Linnefors förlag. ; , s. 73-92
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet i följande kapitel är att beskriva och diskutera konsekvenserna av införlivandet av barnkonventionen i svensk lagstiftning för planeringen av kollektivtrafik hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Har barns position i kollektivtrafikplaneringen fått vind i seglen, råder det stiltje eller är det motvind? Vad gör de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att uppfylla barnkonventionen? Vilka hinder finns? Detta kapitel baserar sig på en kvalitativ studie genomförd under åren 2021–22 där materialet utgjorts av vid tidpunkten gällande trafikförsörjningsprogram (det övergripande strategiska dokumentet för kollektivtrafikens utveckling i varje region) för samtliga 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), e-post intervjuer med samtliga 21 RKM, kompletterande dokument om hur regionerna arbetar med barn i planeringen (om sådant funnits) och sju djupintervjuer med tjänstepersoner
|
|
| 5. |
- Eriksson, Linnea, 1984-
(författare)
-
Kollektivtrafiken och hela resan : utveckling över tid och framtida möjligheter
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 158-159
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollektivtrafik är beroende av infrastruktur för sin funktion. Genom att använda sig av ett begrepp som ”hela resan” i utvecklingen av kollektivtrafikens planer och program, har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna också visat att de intresserar sig för infrastrukturen som ansluter till kollektivtrafikens hållplatser och bytespunkter, samt vilka möjligheter det där finns för exempelvis parkering och laddning. Infrastrukturen som möjliggör att individer kan cykla, gå och åka bil till kollektivtrafiken har också blivit mer betydelsefull för den strategiska planeringen av kollektivtrafiken. I regionerna utanför de tre storstadsregionerna är detta ”hela resan”-perspektiv potentiellt viktigt då kollektivtrafiken inte är lika utbyggd som i storstaden, vilket gör att resenärerna har ett större behov av att kunna transportera sig till kollektivtrafiken om den ska kunna användas. I fokus för denna studie är utvecklingen av ”hela resan”-perspektivet i kollektivtrafikplaneringen i de 18 svenska regionerna utanför storstäderna och vad den utvecklingen betyder för den regionala samhällsplaneringen.Denna studie baserar sig på en kvalitativ analys av kollektivtrafikens centrala strategidokument, Regionala Trafikförsörjningsprogram (TFP); den regionala infrastrukturens strategi och investeringsplan, Länstransportplaner (LTP); samt semi-strukturerade intervjuer med centralt placerade tjänstepersoner inom Regionala kollektivtrafikmyndigheter. Dokumenten som analyserats är tre generationer TFP och tre generationer LTP, publicerade efter 2012 och fram till 2022. En centralt placerad representant för varje region har djupintervjuats. I stort sett samtliga regioner använder sig av begreppet ”hela resan” i sina senaste TFP och argumenterar för att det är ett viktigt fokus för kollektivtrafikens utveckling i regionen. Användningen av begreppet har ökat över tid och samtidigt har detaljrikedomen i hur perspektivet framställs och förklaras i TFP blivit större. De åtgärder som beskrivs i TFP är ofta pendlarparkeringar för såväl cykel som bil. Laddmöjligheter för bilar blir också viktigare. I tätorterna fokuserar man på den anslutande infrastrukturen för gång och cykel, medan det i landsbygd är bilen som står i fokus. Av en del regioner framhålls också att den tillgänglighetsanpassning av hållplatser som sker för att göra de tillgängliga för funktionsnedsatta också kan ses som en del i ”hela resan” arbetet, eftersom de åtgärderna ofta innebär förändringar i infrastrukturen runt om.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
Trygghet i kollektivtrafiken i nordiska huvudstadsregioner
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 157-157
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trygghetsfrågor i kollektivtrafiken ligger högt upp på dagordningen i flertalet svenska regioner där insatser genomförts under senare år för att öka tryggheten för personal och resenärer. Trygghet är dock ett svårfångat begrepp som kan betyda flera olika saker. Generellt kan sägas att det dels kan innebära upplevd trygghet, vad individen anser om en plats eller en situation, dels kan det innebära faktisk trygghet, som kan tolkas som den statistiska risken att råka ut för ett brott. Dessa två aspekter hänger inte alltid ihop. Att arbeta med trygghet i kollektivtrafiken innebär i stor utsträckning att arbeta med den upplevda tryggheten, eftersom det är den som har störst betydelse för valet att resa med kollektivtrafiken eller att inte göra det. För att undersöka vad trygghet kan vara och hur kollektivtrafikmyndigheterna hanterar frågan har vi gjort en översiktlig studie av flera nordiska huvudstadsregioner. Vi har studerat trygghet i kollektivtrafiken i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Tallinn och Stockholm. Materialet utgörs av semi-strukturerade intervjuer med centralt placerade tjänstepersoner hos ansvariga myndigheter i respektive stad, och offentligt publicerade dokument som policydokument och mediaartiklar, samt en workshop med trygghetsansvariga från Köpenhamn Oslo och Tallinn. Studien visar att trygghet i kollektivtrafiken inte är en lika diskuterad och prioriterad fråga i de övriga nordiska huvudstäderna som den är i Stockholm. Vad som läggs i begreppet trygghet varierar beroende på stad och hör ihop med vad myndigheten tidigare fått hantera för problem, vilka samhällsproblem som finns och hur de adresseras av ledande politiker. Politikernas problemformuleringar och lösningar har stor betydelse för hur tryggheten adresseras och vilket arbete förvaltningarna gör. Medborgare och resenärer kommer framför allt till tals genom enkäter om resande.
|
|
| 7. |
- Fredriksson, Anna, 1979-, et al.
(författare)
-
Circular soil and rock masses – a public-private relational mess
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden is at EU bottom of circular soil and rock masses. The purpose of this study is to capture the relationship between the overall system and subsystems of circular soil and rock masses to identify barriers to establishing efficient circular soil and rock material flows. The main hinders are lateness of action, legislation, and lack of information sharing. This together creates a relational mess between the subsystems, leading to a lack of understanding of how to act. The relations must be clarified before public procurement will have its intended impact to increase circularity and decrease transport emissions.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lindelöf, Linnea, et al.
(författare)
-
A survey of ficolin-3 activity in Systemic Lupus Erythematosus reveals a link to hematological disease manifestations and autoantibody profile
- 2024
-
Ingår i: Journal of Autoimmunity. - : Elsevier. - 0896-8411 .- 1095-9157. ; 143
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The complement system plays a central role in the pathogenesis of Systemic Lupus Erythematosus (SLE), but most studies have focused on the classical pathway. Ficolin-3 is the main initiator of the lectin pathway of complement in humans, but its role in systemic autoimmune disease has not been conclusively determined. Here, we combined biochemical and genetic approaches to assess the contribution of ficolin-3 to SLE risk and disease manifestations. Ficolin-3 activity was measured by a functional assay in serum or plasma samples from Swedish SLE patients (n = 786) and controls matched for age and sex (n = 566). Genetic variants in an extended 300 kb genomic region spanning the FCN3 locus were analyzed for their association with ficolin-3 activity and SLE manifestations in a Swedish multicenter cohort (n = 985). Patients with ficolin-3 activity in the highest tertile showed a strong enrichment in an SLE cluster defined by anti-Sm/DNA/nucleosome antibodies (OR 3.0, p < 0.001) and had increased rates of hematological disease (OR 1.4, p = 0.078) and lymphopenia (OR = 1.6, p = 0.039). Genetic variants associated with low ficolin-3 activity mapped to an extended haplotype in high linkage disequilibrium upstream of the FCN3 gene. Patients carrying the lead genetic variant associated with low ficolin3 activity had a lower frequency of hematological disease (OR 0.67, p = 0.018) and lymphopenia (OR 0.63, p = 0.031) and fewer autoantibodies (p = 0.0019). Loss-of-function variants in the FCN3 gene were not associated with SLE, but four (0.5 %) SLE patients developed acquired ficolin-3 deficiency where ficolin-3 activity in serum was depleted following diagnosis of SLE. Taken together, our results provide genetic and biochemical evidence that implicate the lectin pathway in hematological SLE manifestations. We also identify lectin pathway activation through ficolin-3 as a factor that contributes to the autoantibody response in SLE.
|
|
| 10. |
- Nuruzzaman, Robin, 1992-, et al.
(författare)
-
AI ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här projektet, Artificiell intelligens ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv, har fyra delstudier genomförts för att förstå vilka konsekvenser för samhället som utvecklingen av AI och maskininlärning (ML) för med sig och vilka behov av framtida forskning det finns. I studien ingick två olika litteraturstudier, en dokumentanalys och intervjuer. Den första litteraturstudien fokuserade på etik, risker och nyttor och den andra på policy, planering, användare, och samspel mellan människa och maskin. Syftet med dokumentanalysen av nationella policy- och planeringsdokument i Sverige var att undersöka hur beslutsfattare ser på AI. Intervjuerna genomfördes med potentiella användare för att få en förståelse för hur de ser på teknikutvecklingen och för att testa hur användare kan studeras inom detta område.Resultatet från de fyra delstudierna visar att AI/ML-system i allt högre grad kommer att ha en djupgående inverkan på hur vår framtid utformas, från regering och politik, genom industri och arbete, till våra personliga och sociala rum. Vi måste därför se till att den nya smarta tekniken gagnar mänskligheten och inte vice versa. För att lyckas med detta behöver AI styras sociopolitiskt, i termer av vart vi vill gå, snarare än hur snabbt vi kan komma dit.
|
|
