| 1. |
- Henriksson, Martin, 1974-, et al.
(författare)
-
Tröskelvärden och kostnadseffektivitet : innebörd och implikationer för ekonomiska utvärderingar och beslutsfattande i hälso- och sjukvården
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från hälsoekonomiska utvärderingar redovisas oftast som en inkrementell kostnadseffektivitetskvot (ICER efter engelskans incremental cost-efectiveness ratio) vilken anger kostnaden per uppnådd effektenhet för den åtgärd som utvärderas. En åtgärd kan vara ett preventionsprogram, en diagnostisk metod eller en behandling i form av ett kirurgiskt ingrepp eller ett läkemedel (vi använder fortsättningsvis begreppet interventioner som ett samlingsnamn för alla dessa åtgärder). Vanligtvis används ett hälsorelaterat mått såsom kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) som effektmått. För att en ICER på ett meningsfullt sätt skall kunna tolkas och tillämpas i beslutsfattande krävs att vi har en uppfattning om vad resultaten representerar och vad de kan jämföras med. Inte sällan anges ett gräns-värde för när en intervention kan anses vara kostnadseffektiv i litteraturen, ett så kallat tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Ambitiösa försök att skatta detta värde har nyligen presenterats och bidrar med ny kunskap på området. I ljuset av denna forskning är det också tydligt att det finns olika tolkningar av tröskelvärdet, vilket kan bidra till otydlighet i både beslutsfattande och diskussioner om vad som kan anses vara en rimlig gräns för kostnadseffektivitet. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva olika tolkningar av tröskelvärdet, sammanfatta vilken empirisk kunskap vi har om detta värde idag och slutligen diskutera vidare forskning i en svensk kontext.I rapporten illustreras de två huvudsakliga definitionerna av tröskelvärde som återfinns i litteraturen.Konsumtionsvärdet av hälsa kan tänkas representera vad individer på marginalen är villiga att ge upp i konsumtion för att erhålla ytterligare en QALY. I den internationella litteraturen har detta värde kommit att benämnas v.Marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn kan tänkas representera kostnaden för att generera ytterligare en QALY på marginalen i hälso- och sjukvårdssektorn. Tröskelvärdet med denna tolkning bör utgöra kostnaden per QALY för den minst kostnadseffektiva interventionen som återfinns inom hälso- och sjukvårdssektorn. I den internationella litteraturen benämns detta värde k.I rapporten diskuteras implikationerna av att använda de olika definitionerna i beslutsfattande samt hur de hänger ihop med alternativkostnader i olika delar av samhället. När en intervention tar resurser i anspråk som annars skulle ha använts till sjukvård är alternativkostnaden förlorad hälsa. Denna alternativkostnad kan representeras av marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn, k. När en intervention tar resurser i anspråk som annars skulle ha använts för privat konsumtion är alternativ-kostnaden istället förlorad konsumtion, vilken kan representeras av konsumtionsvärdet av hälsa, v. Vilket perspektiv som anses relevant samt i vilken sektor konsekvenserna av olika interventioner upp-står bör därmed vara avgörande för vilken eller vilka definitioner av tröskelvärdet som kan behöva beaktas.Empiriska studier har i större utsträckning försökt skatta konsumtionsvärdet av hälsa (v) jämfört med marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn (k). Kunskapen om båda storheterna är begränsad ur ett svenskt perspektiv. En större studie från England utgör det första och mest ambitiösa försöket att explicit skatta tröskelvärdet ur ett marginalproduktivitetsperspektiv med hjälp av större data-material. I den studien skattades tröskelvärdet till en kostnad per QALY motsvarande ungefär 150 000 kronor. I ett försök att översätta dessa skattningar till tröskelvärden i andra länder redovisas en kostnad per QALY i intervallet 170 000 till 210 000 kronor för Sverige. Skattningarna får anses vara behäftade med en hög grad av osäkerhet. Nyligen publicerade studier från Australien och Spanien redovisar skattningar motsvarande 185 00 och 250 000 kronor per QALY. I studier som undersökt konsumtions-värdet av hälsa redovisas skattningar på 30 000 till flera miljoner kronor per QALY.En stor del av variationen i resultaten kan troligtvis hänföras till metodologiska aspekter. Studierna varierar i flera dimensioner; praktisk undersökningsmetod (online, intervjuer eller pappersenkäter), utformning av svarsalternativ, statistiska metoder för att analysera data, typ av hälsoförändring som värderats (enbart livskvalitet, enbart livslängd eller en kombination), om värderade hälsoförändringar uppnås med säkerhet eller med en viss sannolikhet samt om hälsoförändringen som värderas tillfaller respondenten själv eller någon annan. Få studier med data från svenska individer där generella hälso-förändringar värderats av ett urval från allmänheten har identifierats. Den enda studien som vi identifierat i referentgranskade tidskrifter redovisar skattningarna för Sverige i intervallet 150 000 till 350 000 kronor. I en relativt ny svensk rapport som finns tillgänglig på Institutet för Hälso- och Sjukvårds-ekonomis (IHE) hemsida redovisas skattningar på 2,4 miljoner kronor per QALY.En slutsats i vår rapport är att det behöver tydliggöras hur valet av perspektiv faktiskt påverkar vilken eller vilka definitioner av tröskelvärdet som bör vara relevanta när hälsoekonomiska utvärderingar används som underlag vid beslutsfattande inom hälso- och sjukvården. Om ett bredare samhällsperspektiv anses relevant kan både konsumtionsvärdet av hälsa (v) och marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvården (k) behöva beaktas.En annan slutsats är att oavsett vilken definition av tröskelvärde som anses relevant så har vi mycket begränsad kunskap om både marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn och konsumtions-värdet av hälsa i en svensk kontext. Statistisk modellering av befintliga datakällor kan vara en fram-komlig väg för att skatta marginalproduktiviteten medan välgjorda experiment eller metoder för att studera individers värderingar av hälsa via faktiska beslut och ageranden i icke-experimentella situationer kan vara en framkomlig väg för att studera konsumtionsvärdet av hälsa.
|
|
| 2. |
- Bonagas, Nadilly, et al.
(författare)
-
Pharmacological targeting of MTHFD2 suppresses acute myeloid leukemia by inducing thymidine depletion and replication stress
- 2022
-
Ingår i: NATURE CANCER. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2662-1347. ; 3:2, s. 156-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The folate metabolism enzyme MTHFD2 (methylenetetrahydrofolate dehydrogenase/cyclohydrolase) is consistently overexpressed in cancer but its roles are not fully characterized, and current candidate inhibitors have limited potency for clinical development. In the present study, we demonstrate a role for MTHFD2 in DNA replication and genomic stability in cancer cells, and perform a drug screen to identify potent and selective nanomolar MTHFD2 inhibitors; protein cocrystal structures demonstrated binding to the active site of MTHFD2 and target engagement. MTHFD2 inhibitors reduced replication fork speed and induced replication stress followed by S-phase arrest and apoptosis of acute myeloid leukemia cells in vitro and in vivo, with a therapeutic window spanning four orders of magnitude compared with nontumorigenic cells. Mechanistically, MTHFD2 inhibitors prevented thymidine production leading to misincorporation of uracil into DNA and replication stress. Overall, these results demonstrate a functional link between MTHFD2-dependent cancer metabolism and replication stress that can be exploited therapeutically with this new class of inhibitors. Helleday and colleagues describe a nanomolar MTHFD2 inhibitor that causes replication stress and DNA damage accumulation in cancer cells via thymidine depletion, demonstrating a potential therapeutic strategy in AML tumors in vivo.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Thérèse, 1988-, et al.
(författare)
-
Centrality and compatibility of institutional logics when introducing value-based reimbursement
- 2021
-
Ingår i: Journal of Health Organization & Management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1477-7266 .- 1758-7247. ; 35:9, s. 298-314
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Using financial incentives has been criticised for putting too much focus on things that can be measured. Value-based reimbursement may better align professional values with financial incentives. However, professional values may differ between actor groups. In this article, the authors identify institutional logics within healthcare-providing organisations. Further, the authors analyse how the centrality and compatibility of the identified logics affect the institutionalisation of external demands.Design/methodology/approach: 41 semi-structured interviews were conducted with representatives from healthcare providers within spine surgery in Sweden, where a value-based reimbursement programme was introduced. Data were analysed using thematic content analysis with an abductive approach, and a conceptual framework based on neo-institutional theory.Findings: After the introduction of the value-based reimbursement programme, the centrality and compatibility of the institutional logics within healthcare-providing organisations changed. The logic of spine surgeons was dominating whereas physiotherapists struggled to motivate a higher cost for high quality physiotherapy. The institutional logic of nurses was aligned with spine surgeons, however as a peripheral logic facilitating spine surgery. To attain holistic and interdisciplinary healthcare, dominating institutional logics within healthcare-providing organisations need to allow peripheral institutional logics to attain a higher centrality for higher compatibility. Thus, allowing other occupations to take responsibility for quality and attain the feeling of professional pride.Originality/value: Interviewing spine surgeons, physiotherapists, nurses, managers and administrators allows us to deepen the understanding of micro-level behaviour as a reaction (or lack thereof) to macro-level decisions.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Thérèse, 1988-, et al.
(författare)
-
Hälsoekonomisk effektanalys av forskning inom programmet Innovationer för framtidens hälsa
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet i denna rapport är att undersöka vad de forskningsprojekt som erhållit medel från VINNOVA har resulterat i och om resultaten har omsatts i praktiken inom hälsooch sjukvården eller kommersiellt, men också att beräkna hälsoekonomiska effekter när det är möjligt. När det gäller programmet Innovationer för framtidens hälsa inkluderades de projekt som erhållit medel från VINNOVA mellan åren 2009 och 2013 och som avslutats fram till augusti 2013. Dessa uppgick till 19 stycken och spänner över ett brett spektra av medicinska och hälsorelaterade tillämpningsområden och befinner sig i olika faser i forskningen. Projekten representerar en blandning av tillämpad forskning och forskning på en mer grundläggande nivå.Projektens utveckling har analyserats utifrån en innovations- och spridningsprocess, om det finns visade hälsoeffekter och hälsoekonomiska effekter analyseras även dessa. Alla projekt, med undantag från ett, har genererat minst en produkt. Fyra forskningsprojekt har genererat två produkter, därför har totalt 23 produkter klassificerats. Projektens innovationsprocess har analyserats utifrån en innovationstrappa bestående av sju steg. Typvärdet för projektens förflyttning uppgår till ett steg, totalt har nio projekt förflyttat sig ett steg. Det därefter mest frekventa värdet är två steg, totalt åtta projekt har förflyttat sig två steg. Den största förflyttningen var fem steg, från steg ett till steg sex. Utfallet för projektens spridningsprocess gällande hälsoekonomiska effekter beskrivs nedan:Två projekt har resulterat i en etablerad produkt med avläsbara hälsoeffekter. (A)Tre projekt har resulterat i en produkt som befinner sig i en tidig spridningsfas i hälso- och sjukvården. (C)Tio projekt har resulterat i en produkt som hittills endast använts i forskningssyfte eller för forskningsändamål. (D)Sex projekt har resulterat i kunskaper som med stor sannolikhet kan vidareförädlas till en produkt. (E)Två projekt har resulterat i kunskaper som har öppnat upp för vidare/fördjupad forskning. (F)Inget av de studerade projekten har klassificerats i kategori B eller G, dvs. forskning som lett till en etablerad produkt men utan hälsoeffekter respektive forskning som inte bidragit till en produkt eller kunskaper som kommer att leda till en produkt. Majoriteten av projekten har resulterat i en produkt som hittills endast använts i forskningssyfte för forskningsändamål eller en färdig produkt avsedd att användas endast för forskningsändamål.Hälsoekonomiska analyser genomfördes på grundval av de två projekt som genererat hälsoeffekter. Uppskattningen av hälsoekonomisk effekt bör tolkas med försiktighet då beräkningarna är baserade på antaganden med många osäkerheter.Screeningsinstrumentet WINROP är ett datorprogram som avgör vilka nyfödda barn som ligger i riskzonen för att utveckla ögonsjukdomen prematuritetsretinopati (ROP). En fördel med metoden är att, för barnen, besvärande ögonundersökningar kan undvikas. Baserat på antalet för tidigt födda barn år 2012, skulle även en kostnadsbesparing på cirka 2,6 miljoner kronor per år kunna åstadkommas.Lungtransplantationssystemet Vivoline LS1 används för att utvärdera, rekonditionera och förvara lungor inför en transplantation. Systemet möjliggör att fler lungor kan bli tillgängliga för transplantation. Uträkningar pekar på att Vivoline LS1 skulle kunna generera en samhällsvinst på mellan 9 och 51 miljoner kronor per år. Osäkerheten i beräkningen beror på stora variationer i kostnader för en lungtransplantation vilken kan bero på komplexiteten i processen.Vidare gjordes en långtidsuppföljning av sju projekt som bedömdes lovande i en tidigare effektanalys från 2009. Ingen av de inkluderade teknologierna hade avvecklats och de flesta hade genomgått en teknisk och marknadsmässig utveckling. Ett projekt fick vid uppföljningen klass A istället för B.Analysen visar att det går att härleda forskningens effekter och att effekterna blir tydligare med tiden. Uppföljningen av de avslutade projekten inom programmet Innovationer för framtidens hälsa visar en viss måluppfyllelse av programmets kortsiktiga mål och det ser lovande ut även för de långsiktiga.SlutsatserSjutton av de nitton projekten i programmet Innovationer för framtidens hälsa har efter kort tid utvecklats positivt utifrån ett innovationsperspektiv.Tio projekt har resulterat i en eller flera produkter som hittills använts i forskningssyfte dvs. produkterna är fortfarande föremål för kliniska prövningar eller är enbart avsedda att användas för forskningsändamål.Två projekt har visat hälsoekonomiska effekter.Finansieringen från VINNOVA upplevdes ha haft stor betydelse för projekten.I långtidsuppföljningen av projekt som tidigare erhållit medel från VINNOVA och NUTEK har projekten utvecklats vidare sedan den tidigare uppföljningen och det finns exempel på hälsoekonomiska effekter.Det är fördelaktigt att beskriva forskningsprojekten utifrån både ett effekt- och innovationsprocessperspektiv.Ett bättre stöd för kommersialisering och implementering efterlyses.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Thérèse, 1988-
(författare)
-
Promises and pitfalls of value-based reimbursement in healthcare : A mixed method health economic approach
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Financial incentives can be an effective tool to influence behaviour in almost any context and healthcare is no exception. The healthcare market is, however complex, characterised by uncertainty, information asymmetry and multiple agency connections. The reach and limits of financial incentives in healthcare has been widely debated for decades. Some argue that financial incentives increase efficient use of scarce resources, while others voice that it provides a hotbed for unintended and unethical behaviour. A well-functioning value-based reimbursement programme (VBRP) should facilitate alignment between financial incentives and professional values to secure both efficient and equitable healthcare. This thesis explores the promises and pitfalls of value-based reimbursement in the context of a value-based reimbursement programme within elective spine surgery in Region Stockholm, Sweden. By using mixed methods, this thesis explores what incentives arise from introducing a value-based reimbursement programme and how these incentives affect the provision of healthcare services. This thesis consists of four papers. Paper I examines the performance of healthcare providers (spine surgery clinics) on patient-reported outcome measures after the introduction of a value-based reimbursement programme and whether it has any effect on case mix regarding clinical and socio-economic factors. Paper II examines how a value-based reimbursement programme affects the cost of elective spine surgery to a third party payer/regional authority. Paper III explores how the intended incentives of the reimbursement programme was perceived by healthcare providers. In Paper IV, institutional logics within healthcare-providing organisations are identified and how their centrality and compatibility affect the institutionalisation of a value-based reimbursement programme in Region Stockholm. The results show that the VBRP had no effect on patient-reported outcome measures but decreased the mean cost per surgery. Thus, elective spine surgery in Region Stockholm may be considered more effective after the introduction of the VBRP. The removal of a production ceiling allowed healthcare providers to surgically treat more patients than was previously possible. The volume increased by 22 per cent, and the total cost increased by 11 percent. No indications of discrimination against sicker patients were found. A higher value was generated in elective spine surgery after the introduction of the VBRP. The idea of a VBRP was aligned with professional values. However, not all incentives were perceived as intended. The focus on minimising costs of post-discharge care was perceived to have a negative impact on quality aspects of physiotherapy and nursing. Taken together, a well-designed VBRP has the potential to promote a holistic healthcare perspective through 1) the level to which healthcare providers are held accountable for healthcare provision that increase the willingness to collaborate across healthcare providers and medical disciplines, 2) a better overall picture of patients healthcare utilisation and 3) challenging the traditional structures and ideas within healthcare that quality foremost depends on the performance of physicians. However, there are also challenges that needs to be addressed, 1) functioning routines for communication and follow-up between healthcare providers and the regional health authority, 2) to get different professions within a traditional hierarchical organisation to cooperate on equal terms, and 3) to create IT systems that create transparency and an understanding of the reimbursement programme. Continuous communication between healthcare providers and the regional health authority is therefore crucial to make the incentives of the reimbursement programme meaningful.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Thérèse, 1988-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av vårdval ryggkirurgi i Stockholms län
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppdrag och syfteCentrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings Universitet fick under 2014 i uppdrag av Stockholms Läns Landsting (SLL) att utvärdera vårdval ryggkirurgi (VVR). I VVR används ett värdebaserat ersättningssystem vilket gör att VVR skiljer sig från andra vårdval inom Stockholms län.Syftet med denna utvärdering är att 1) utifrån registerdata utvärdera VVR utifrån volym, kostnad samt hälsoutfall med Region Östergötland som kontroll, 2) redogöra för hur anställda inom SLL respektive de privata vårdgivarna har upplevt utformning, implementering, förvaltning av VVR och hur det har påverkat deras arbete samt hur de upplevde beslutsprocessen för införandet.MetodAtt kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder kan vara värdefullt vid utvärdering av en komplex intervention med många faktorer att ta hänsyn till. Kvantitativ och kvalitativ metod erbjuder olika sätt att beskriva ett fenomen, vilket innebär att metoderna kan generera olika resultat. Man bör inte utgå ifrån att resultaten ska replikera varandra utan snarare att man ska få en djupare förståelse för fenomenet. I denna utvärdering är utgångspunkten att metoderna kan och bör användas som komplement till varandra.Den kvalitativa delen i denna rapport bygger på intervjuer med anställda på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) vid SLL samt anställda hos de privata vårdgivarna1. Ändamålsenlig urvalsteknik har använts för att välja intervjupersoner och intervjuerna baseras på en explorativ ansats. Den kvantitativa delen baseras på registerdata från fem olika registerhållare, deskriptiva data presenteras och statistiska analysmetoder har använts för att jämföra grupper och utveckling över tid före och efter införandet av VVR. Utvärderingen grundar sig på Donabedians ramverk för utvärdering av kvalitet inom sjukvården (1).Resultat baserat på registerdataVolymAntalet indexoperationer har ökat med 17 procent efter införandet av VVR. Volymökningen kan förklaras med att det operationstak som fanns vid upphandling har tagits bort och att den nya ersättningsnivån kräver en högre produktion. Även tillgängligheten har ökat, dels på grund av det finns fler vårdgivare, dels på grund av utökade öppettider samt fler mer centralt belägna mottagnings- och rehabiliteringslokaler.HälsoutfallUnder de tre år som har gått sedan införandet av VVR har 1006 fler patienter opererats jämfört med motsvarande period före införandet. Detta motsvarar en vinst på 210 QALYs till följd av VVR. Livskvalitetsvinsten efter operation per patient har inte påverkats av VVR, men justerat för vårdtyngd och socioekonomiska faktorer har den postoperativa livskvaliteteten ökat med 0,04 i EQ-5D-index.KostnaderSLL:s kostnad för elektiv ryggkirurgi har i genomsnitt ökat med 20 miljoner kronor per år efter införandet av VVR. Den totala kostnaden för elektiv ryggkirurgi har ökat med 16 procent jämfört med motsvarande period före vårdvalet. Kostnadsökningen kan förklaras av volymökningen som uppgick till 17 procent. Kostnaden per operation har minskat med 7 procent. Även kostnaden per vårdepisod2 har minskat med 9 procent.Den inkrementella kostnadseffektkvoten för VVR estimerades till drygt 50 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY). Om kostnaden för vård under hela vårdepisoden och indirekta kostnader kopplade till sjukfrånvaro inkluderades i analysen uppgick den inkrementella kostnadseffektkvoten till 230 000 kronor per vunnen QALY.Individ- och prestationsersättningBaserat på patientens svar på Global Assessment såg den prestationsbaserade ersättningen i genomsnitt ut enligt följande:Helt försvunnen smärta: 3 651 krMycket förbättrad smärta: 1 167 krNågot förbättrad smärta: -1 746 krOförändrad smärta: -4 453 krFörsämrad smärta: -6 215 krHade inte smärta: 529 krTanken var att prestationsersättningen skulle uppgå till ungefär 10 procent av bas- och garantiersättning, i realiteten blev andelen som högst knappt 7 procent. I de flesta fall uppgick prestationsersättningen till cirka ±2 procent av bas- och garantiersättningen. Den individbaserade justeringen låg i majoriteten av fallen på ca ±2 procent.I jämförelse med de kostnader som uppkommer på grund av kostnadsansvaret för postoperativ vård menade vårdpersonal att den värdebaserade ersättningen (baserat på GA) var för låg. De ansåg därför att det inte var värt att följa upp den värdebaserade ersättningen och därmed har incitamenten inte haft önskad effekt då fokus främst ligger på att hålla de postoperativa kostnaderna nere istället för på hur den värdebaserade ersättningen kan maximeras.SjukskrivningAndelen sjukskrivna patienter minskar efter införandet av VVR. Antalet sjukskrivningsdagar har ökat, främst på grund av längre sjukskrivning före operation.Konsumtion av smärtstillande läkemedelAndelen patienter som använder opioidbaserade läkemedel postoperativt har minskat med VVR, även doseringen per patient har minskat. Andelen patienter som använder antiepileptika har preoperativt och i samband med operation ökat, men postoperativt minskat. Andelen patienter som använde antidepressiva postoperativt ökade efter införandet av VVR, likaså doseringen preoperativt och i samband med operation.Resultat baserat på intervjuerUtformning, implementering och förvaltningHos vårdgivare var beslutet att införa VVR väl förankrat, mycket på grund av att professionen fick komma till tals under utformningen av vårdvalet. Hos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) hade beslutet inte samma stöd då man tidigare bedömt att elektiv ryggkirurgi inte lämpade sig som vårdval samt att landstingets system inte kunde stödja den typen av ersättningssystem som diskuterades.Generellt har kommunikationen upplevts som god mellan vårdgivare och HSF under utformningen av VVR. Personal hos vårdgivare upplevde kommunikationen som särskilt god i jämförelse med hur kommunikationen varit i utformningen av andra vårdval.Flera intervjupersoner menade att det saknades stöd för hur man praktiskt skulle arbeta med det nya systemet, vilket kan förklaras av att VVR var nytt även för personalen på HSF. Personal hos vårdgivarna upplevde att det tog för lång tid att få svar på frågor vilket i sin tur ledde till att ärenden samlades på hög och personal kände stress över att antalet olösta ärenden ökade. Vårdvalet upplevdes som personbundet, särskilt under de första åren efter införandet av VVR.På HSF fanns en medvetenhet om att de inte riktigt hade resurser till löpande uppföljning och revidering av avtalen med vårdgivare. Det gav upphov till viss frustration över att veta vad som bör förändras utan att ha de resurser som krävs för att genomföra det. För att ekonomiska incitament ska vara långsiktigt effektiva är det viktigt med kontinuerlig uppföljning och justering.ArbetsprocesserVårdgivareVVR är utformat så att vårdgivarna är fria att utforma sina arbetsprocesser på det sätt som de själva anser är bäst. Den enda begränsningen är ersättningen som landstinget har bestämt baserat på kostnadsdata från en av vårdgivarna. Det tvärprofessionella arbetet var mer påtagligt hos två av de fyra intervjuade vårdgivarna.Efter införandet av VVR uppgav vårdpersonal att de blivit mer enhetliga i registreringsförfarandet och mer stringenta i sina bedömningar av operationsindikationer. En negativ sidoeffekt som framkommit är att särskilda ingrepp inte gått att utföra inom vårdvalets ramar. Därför anser vårdgivarna att en justering av tillåtna kombinationer vore lämpligt så att fler diagnoser och ingrepp inkluderas för att undvika att patienter hamnar utanför systemet.Vårdgivarna inom VVR har ett postoperativt kostnadsansvar för patienten vilket ger dem anledning att bygga upp ett förtroende hos patienterna för att öka chansen för att patienten kommer tillbaka vid komplikationer samt efterlever läkarens anvisningar. Då patienterna är fria att söka sig till en annan vårdgivare skulle det underlätta för vårdgivarna om de blev informerade när deras patient vårdades på annat håll för att på så vis ge dem en chans att själva åtgärda komplikationen. Det postoperativa kostnadsansvaret har dock upplevts som administrativt krävande då IT-systemet inte är tillräckligt förfinat för att urskilja vård kopplad till VVR från annan vård. Därutöver uppgav intervjupersoner en upplevd avsaknad av struktur och stöd för hur man praktiskt skulle inkludera sjukgymnastik. Samordningen av sjukgymnastik har varit komplicerat för alla vårdgivare och det är svårt att styra patienter som har ett fritt val. Detta ansvar har blivit en central del i vårdgivarnas arbete varför många tycker att större vikt bordeha lagts på utformningen av detta ansvar. Det kan därför uppfattas som att inkluderingen av sjukgymnastik var ett för stort steg att ta i samband med införandet av VVR men samtidigt ett steg i rätt riktning som egentligen skulle ha krävt både bättre utformade system och en bättre samverkan med sjukgymnastik som område.Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF)Generellt har HSF inte haft möjlighet att genomföra den kontinuerliga uppföljning och revidering som vårdvalet kräver på grund av relativt små personella resurser. Istället har arbetssättet gällande vårdval generellt kännetecknats av större revideringar med några års mellanrum. Detta arbetssätt påminner i stor utsträckning om det arbetssätt som råder under upphandlingsförfaranden inom SLL. En utav grundidéerna med vårdval går därför till viss del förlorad när avtalsrevideringarna är stora och sker sällan istället för att mindre justeringar görs fortlöpande för att anpassa systemet. Vidare skulle HSF:s arbete gynnas av att få in ökad kompetens som kan ha
|
|
| 7. |
- Stålberg, Valerie, et al.
(författare)
-
Study protocol for a modified antenatal care program for pregnant women with a low risk for adverse outcomes - a stepped wedge cluster non-inferiority randomized trial
- 2022
-
Ingår i: BMC Pregnancy and Childbirth. - London, United Kingdom : BioMed Central. - 1471-2393 .- 1471-2393. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: It is crucial to provide care based on individual needs. Swedish health care is obliged to give care on equal conditions for the entire population. The person with the greatest need should be given the most care, and the health care system should strive to be cost-efficient. Medical and technical advances have been significant during the last decades and the recent Covid-19 pandemic has caused a shift in health care, from in-person visits to virtual visits. The majority of pregnant women with a low risk assessment have an uncomplicated antenatal course without adverse events. These women probably receive excessive and unnecessary antenatal care. This study will investigate if an antenatal care program for healthy pregnant women with a low risk for adverse outcomes could be safely monitored with fewer in-person visits to a midwife, and with some of them replaced by virtual visits.Methods: This is a non-inferiority trial where a stepped wedge cluster randomized controlled design will be used. Data collection includes register data and questionnaires that concern antenatal, obstetric and neonatal outcomes, patient- and caregiver-reported experiences, healthcare-economy, and implementation aspects. The modified antenatal care (MAC) study is performed in parts of the southeast of Sweden, which has approximately 8200 childbirths annually. At the start of the study, all antenatal care centers included in the study will use the same standard antenatal care (SAC) program. In the MAC program the in-person visits to a midwife will be reduced to four instead of eight, with two additional virtual meetings compared with the SAC program.Discussion: This presented study protocol is informed by research knowledge. The protocol is expected to provide a good structure for future studies on changed antenatal care programs that introduce virtual visits for healthy pregnant women with a low risk for adverse outcomes, without risking quality, safety, and increased costs.
|
|
