| 1. |
- Erlandsson, Magnus, 1971-
(författare)
-
Att förenkla administrationen av jordbrukspolitiken - lättare sagt än gjort
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier) fick i juli 2007 i uppdrag av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) att utifrån en konferens på temat ”Förenkla jordbrukspolitiken – lättare sagt än gjort” – arrangerat av kommittén för jordbrukets internationalisering vid KSLA den 30 maj 2007– beskriva och analysera några av de insatser och hinder som förekommer i svenska myndigheters arbete med regelförenkling i jordbrukspolitiken. Rapportförfattaren vill efter slutfört uppdrag lyfta fram betydelsen av att en politisk prioritering av förenklingar – i det här fallet i form av ett mål: med regelförenklingar ska jordbruksnäringens administrativa kostnader minska med 25 procent till år 2010 (Näringsdepartementet 2007) – kräver politiska omprövningar också av den politik som ligger bakom de olika regelverken. Det regelkrångel som jordbruksnäringen upplever (LRF 2007a, Nutek 2007, NNR 2006) ska inte i huvudsak reglerna i sig eller deras tillämpning lastas för. En märkbar förändring i företagens vardag, som varit ett annat sätt att uttrycka det 25-procentiga målet (Näringsdepartementet 2007), blir verkligt kännbar, tror författaren, först efter det att man sänkt de krav som riktas mot lantbrukaren i miljö- och djurskyddslagstiftning och i ansökningar och kontroll av europeiskt jordbruksstöd. I vilken utsträckning som större sådana omprövningar på både europeisk och nationell nivå är aktuella, är förstås svårare att spekulera i, men frågan berörs till viss del i rapporten. Undersökningen kretsar istället framförallt kring de svenska försöken på statlig, regional och kommunal nivå att förenkla – men då givet de just nu rådande och övergripande politiska målen med den europeiska jordbrukspolitiken. Rapporten innehåller några förslag till förenklingar, att lägga till de redan långa listor som genererats under bland annat Jordbruksverkets förenklingsprojekt (Jordbruksverket 2007). Till skillnad från många tidigare texter om administrativa kostnader är inte de av regler ”drabbade”, i det här fallet lantbrukarna, rikligt representerade. Istället ska rapporten ses som ett försök att skildra regelförenklingsproblematiken sedd ur regeringskansliets och tillsynsmyndigheternas eget perspektiv, på departement, ämbetsverk, länsstyrelse och kommun.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Erlandsson, Magnus, 1971-
(författare)
-
Myndigheterna och integrationspolitiken
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om de statliga myndigheternas ansvar för integrationspolitikens genomförande har ägnats ett ökande politiskt intresse. Den nu 20 år gamla förordningen (1986:856) som uppmanar alla myndigheter att - bland annat - beakta samhällets etniska och kulturella mångfald när de utformar ochbedriver sin verksamhet, har inte fått tillräckligt genomslag,menar regeringen (skr. 2001/02:129). Flera rapporter och granskningar från verk, stabsmyndigheter och ombudsmän harlyft fram brister i myndigheters sätt att hantera och införliva de integrationspolitiska målen i sin verksamhet (RiR 2005:5,Integrationsverket 2006, DO 2006). Som en del i arbetet med att förtydliga de statliga myndigheternas ansvar för integrationspolitikens genomförande, gav den Integrationspolitiska kommittén i uppdrag till Score att syna några aspekter av myndigheternas syn på deras eget integrationsarbete. Med utgångspunkt i de direktiv kommittén formulerade för denna studie – men också utifrån andra perspektiv som tillkommit under studiens genomförande - har utredaren sökt svar på följande frågor: • Vilka insatser genomför myndigheterna för att nå de integrationspolitiska målen? • Vilka strukturella aspekter anser myndigheterna hindra genomförandet av integrationspolitiken? • Hur kan styrningen av myndigheterna förbättras för att öka möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen? • Vilka åtgärder kan vidtas för att sprida kunskapen om hur olika myndigheter bör ta hänsyn till de integrationspolitiska målen?
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Erlandsson, Magnus, 1971-
(författare)
-
Regeringskansliet och medierna : Den politiska exekutivens resurser och strategier för att hantera och styra massmedier
- 2008
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - Lund : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 110:4, s. 335-351
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The professional communicators inside the Swedish Government Offices are today 140 (compared to a single one 40 years ago and just twenty 15 years ago), giving support to the idea that the media now has a major impact on everyday business inside the Government. This article shows that this partly true, as the media mainly have an effect on the politicians, the partisan ministerial staff and the communicators. But the relationship between the Government Offices and the media could also be turned around. The Government have resources for external communication no lesser than an international news agency’s, and does on a daily basis deliver an impressive amount of press releases and conferences – and information leaks – that the media has to handle. This article examines and analyses how the Swedish Government Offices, trough new posts, units and strategies, has institutionalised and centralised its’ media contacts during the last 40 years, as well as the reasons and the internal consequences of this development.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Erlandsson, Magnus, 1971-
(författare)
-
Striderna i Rosenbad : Om trettio års försök att förändra Regeringskansliet
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation examines the last thirty years of internal reforms in the Swedish Government Offices. Analysis of the evolution of personnel politics, the formation of one agency and the attempts to introduce a collective activity planning model, show that the immediate problems of the early 1970’s – an over dimensioned staff, territory battles and unclear division of responsibility for personnel and organisation – remains to this day, notwithstanding the many reforms to approach them. One principal explanation behind this is that the key players for successful reorganisations – the politicians – do hardly ever partake. Instead, and on the basis of the perspective of bureaucratic politics, this dissertation demonstrates that the internal development of the Government Offices should be explained as the result of struggles between different bureaucratic actors, with diverse views on problems and their solutions, and with various prospects and strengths to affect the outcome. Due to the choice of politicians to leave this policy field open to bureaucratic politics, the policy is essentially shaped and decided within a bureaucratic context. The dissertation ends in a conclusion that there is an almost constant bureaucratic battle behind internal organisation of the Government Offices, a conflict where tradition, values and strong bureaucratic actors play an important part, and where institutional change is exceptional, since the preserving powers in these processes have the upper hand. But politicians can change – in spite of these traditions, values and bureaucratic agents – if they have the determination. The theoretical aim of this dissertation, through a critical assessment of the bureaucratic politics perspective – an evaluation motivated by the empirical data and inspired by two challenging and related theoretic models; sociological and historical institutionalism – is to display the qualities and shortcomings of the bureaucratic politics model, to develop and improve the original model of bureaucratic politics, and making it more expedient for future studies of institutional change in central political organisations.
|
|
| 8. |
- Muhonen, Tuija, et al.
(författare)
-
From National Policy to Local Practices : Systematic Quality Work in Education from the Perspective of Local Authorities
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over the last 20 years systematic quality work has become the main tool for developing Swedish schools (Håkansson & Adolfson, 2022). According to the Education Act (2010:800), quality work – at the local educational authority level as well as in the schools themselves – should be conducted in a systematic and continuous way, with respect to planning, follow-up, analyses, and actions taken to develop education. By continuous assessments and evaluations, the goal of the systematic quality work is to identify and address issues that need improvement for students to achieve the educational goals (Swedish National Agency for Education, 2012a). A review of the literature reveals the problematic aspects of evaluation practices and quality management, such as the risk to focus on what is measurable rather than what is desirable as well as the diverse definitions of quality (Lundström, 2015). However, what the local quality systems consist of, how they have been designed, and what practices and perceptions of quality they entail is less understood.Previous research has primarily focused on individual schools’ quality work (Håkansson, 2013; Jarl, et al., 2017) , while less attention has been paid to the way the local educational authorities conduct systematic quality work. Thus, the aim of this study is to fill this knowledge gap by investigating how the ideas of systematic quality work in the Swedish Education Act's requirements are interpreted, translated, and materialized at the local education authority level.The following research questions will guide our study:1. How do local educational authorities interpret and translate the systematic quality work regulations and requirements in the Education Act?2. How do these interpretations och translations materialize in the local quality work practices?Theoretically we approach the phenomena of systematic quality management within the Swedish school sector from an organizing (Czarniawska, 2014) and practice-oriented perspective (Gherardi, 2019; Nicolini, 2009; 2012). These theoretical perspectives provide us a framework to analyse how the institutionalized ideas (as mental images that are well spread within the society) of systematic quality management - through authorities, policies, regulations, and quality models - are translated and materialized (Czarniawska & Joerges, 1996) into the local quality work organization and practices. The latter refers to the practices of doing and saying something related to the ideas of systematic quality management in different social contexts and time (Gherardi, 2019; Nicolini, 2009; 2012). Although the national guidelines involve the entire school system, these are interpreted, translated, and materialized by actors operating in a local context, which means that quality is understood in different ways and that the systematic quality work is conducted in different ways. An organizational perspective also includes aspects related to the tensions that arise when different interests and logics collide (for example between political, administrative, and professional interests and logics; see Czarniawska, 2014).Methodology, Methods, Research Instruments or Sources UsedIn this project five Swedish municipalities have participated in a study of what systematic quality work means at a local education authority level and what practices materialize from the national regulations. At the heart of the study is the recognition that quality systems are locally designed to meet the national requirements, thereby allowing diverse interpretations and translations to occur.The local education authorities can be understood as mediators, partly between state and municipal control, partly between needs and agendas at different levels in the chain of command. This understanding also characterizes the design of the study. The empirical data has been collected through three complementary methods: document studies, observations, and interviews. The document studies consist of analysing different central documents, e.g., quality reports, provided by the local education authorities covering the past two years. We have also observed meetings related to the systematic quality work (so called “quality-dialogues”). Besides the local education authorities, the key actors in these meetings were the principals, assistant principals, and teacher representatives of the school being followed up. The interviews were conducted with key persons in five different local Swedish education authorities individually by the authors. The duration of the interviews was approximately one hour, and they were conducted either face-to-face, via Zoom, or telephone. The interviews were based on an interview guide including questions about the participants’ role, their experiences, and activities in relation to the systematic quality work, the expected and actual effects, as well as challenges and potential for improvement of systematic quality work. The interviews were recorded with informed consent and were later transcribed verbatim.All the research material described above is now gathered and will be analysed during the Spring 2023. As a tool for data analyses, we will apply Bacchi´s (2012) method “What is the problem represented to be?”.Conclusions, Expected Outcomes or FindingsEqual education for all is includes three fundamental aspects: equal access to education, equal quality of education and the compensatory nature of education (Swedish National Agency for Education, 2012b). All students should receive an equivalent education, regardless of the area they live in, the socio-economic conditions they come from, or their functional variations. But study after study shows that Swedish students' schooling is not equal, and that who you are and where you live play a decisive role in the quality of the education you receive. Many of the last decade's school policy reforms and targeted initiatives have had as their overarching goal to address this lack of equality, so far with few concrete results. In order to break this trend, there has been an increasing focus on the local educational authorities’ responsibility for the individual school's shortcomings, quality, and development. Furthermore, lack of equality is a problem within rather than between different local educational authorities. Although there is paucity of research, the limited results show that schools are often isolated with their problems and that there is a lack of supportive structures and a functional systematic quality work (Jarl, et al., 2017; Swedish Schools Inspectorate, 2021).The paper will present results from the ongoing study, results that we believe will have relevance both in the Swedish, Nordic and in a wider European context. Through our investigation we will contribute knowledge regarding how the National Educational Act's requirements for systematic quality work are interpreted, translated, and materialized at the local level, and how this in turn shapes, promotes or hinders the quality work of individual schools.
|
|
| 9. |
- Möller, Tommy, et al.
(författare)
-
PM till statsministern: Om vikten av effektiva institutioner i globaliseringens tid
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den tid då den politiska arenan var utpräglat nationell, förändringar ägde rum långsamt och företag var starkt nationellt förankrade är förbi. I dag möter vi en snabbrörlig global miljö där det råder skarp konkurrens. Förändringar kan ske snabbt och oväntat, inte enbart i näringslivet utan även när det gäller politiska förutsättningar i en rad olika frågor. Det har därför blivit allt viktigare att också snabbt och effektivt förstå dessa politiska processer och vid behov omvandla denna förståelse till politisk handling. I rapporten "PM till statsministern - om vikten av effektiva politiska institutioner i globaliseringens tid" analyseras hur framför allt regeringskansliet fungerar som ett effektivt stabsorgan till regeringen för att möta utmaningar av långsiktig och strategisk karaktär. Huvudfrågan - vad det innebär att styra riket i dagens globaliserade värld - besvaras av en forskningssammanställning, intervjuer och en internationell utblick. Bland förslagen till att öka effektiviteten i beslutsfattandet och finna former för att lyfta fram långsiktiga strategiska frågor märks bl.a. ett framtidsutskott i Riksdagen samt en tydligare ledningsfunktion och fler analysenheter inom regeringskansliet - särskilt i statsministerns kansli.
|
|
| 10. |
|
|
