| 1. |
- Johansson, Linda, 1978-, et al.
(författare)
-
Erfarenheter och uppfattningar av tvång och begränsningar vid vård och omsorg av personer med kognitiv nedsättning i Jönköpings kommun
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tvång och begränsningar i vård och omsorg är inte tillåtet, men används trots detta ändå ibland vid vård av personer med kognitiv nedsättning. I många fall med goda intentioner. I Jönköping kommun har olika utbildningsinsatser gjorts för att arbeta mot den nollvision som finns på nationell nivå. Ett samverkansprojekt mellan Jönköping kommun och Jönköping University startades upp för att få en tydligare bild av fortsatta utbildningsbehov. Syftet med studien var att kartlägga personals erfarenheter och uppfattningar om användandet av tvång och begränsningar inom kommunal vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Totalt fjorton fokusgruppsintervjuer med vård- och omsorgspersonal som mötte personer med demenssjukdom inom ordinärt eller särskilt boende genomfördes och ligger till grund för studien. Materialet analyserades med tematisk analys och visa ratt användandet av tvång och begränsningar var relaterat till både relationella aspekter och det direkta mötet såväl som till strukturella och organisatoriska aspekter. Skillnader bland vård- och omsorgspersonalens kunskap och arbete med tvång och begränsningar skilde sig åt beroende på var i organisationen de arbetade. Vård- och omsorgspersonal har ofta förmåga att själva hitta alternativa lösningar och på så vis undvika tvång och begränsningar, men för att öka kunskapen ytterligare behövs ökade möjlighet att reflektera med kollegorna i det dagliga arbetet.
|
|
| 2. |
- Bülow, Pia H., 1959-, et al.
(författare)
-
Aging of severely mentally ill patients first admitted before or after the reorganization of psychiatric care in Sweden
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Mental Health Systems. - : BioMed Central (BMC). - 1752-4458. ; 16:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The concept of deinstitutionalization started in the 1960s in the US to describe closing down or reducing the number of beds in mental hospitals. The same process has been going on in many countries but with different names and in various forms. In Europe, countries like Italy prescribed by law an immediate ban on admitting patients to mental hospitals while in some other European countries psychiatric care was reorganized into a sectorized psychiatry characterized by open psychiatric care. This sectorization has not been studied to the same extent as the radical closures of mental hospitals, even though it entailed major changes in the organization of care. The deinstitutionalization in Sweden is connected to the sectorization of psychiatric care, a protracted process taking years to implement.METHODS: Older people, with their first admission to psychiatric care before or after the sectorization process, were followed using three different time metrics: (a) year of first entry into a mental hospital, (b) total years of institutionalization, and (c) changes resulting from aging. Data from surveys in 1996, 2001, 2006, and 2011 were used, together with National registers.RESULTS: Examination of date of first institutionalization and length of stay indicates a clear break in 1985, the year when the sectorization was completed in the studied municipality. The results show that the two groups, despite belonging to the same age group (birthyears 1910-1951, mean birthyear 1937), represented two different patient generations. The pre-sectorization group was institutionalized at an earlier age and accumulated more time in institutions than the post-sectorization group. Compared to the post-sectorization group, the pre-sectorization group were found to be disadvantaged in that their level of functioning was lower, and they had more unmet needs, even when diagnosis was taken into account.CONCLUSIONS: Sectorization is an important divide which explains differences in two groups of the same age but with different institutional history: "modern" and "traditional" patient generations that received radically different types of care. The results indicate that the sectorization of psychiatric care might be as important as the Mental Health Care Reform of 1995, although a relatively quiet revolution.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ernsth-Bravell, Marie, 1973-
(författare)
-
Biologiskt åldrande
- 2020. - 3
-
Ingår i: Äldre och åldrande. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151102689 ; , s. 153-182
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Ernsth-Bravell, Marie, 1973-, et al.
(författare)
-
Cohort differences in longitudinal change in functional ability
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Background: Quality of life in late adulthood is a function of physical, emotional, and intellectual health, and maintenance of functional ability is central to sustaining independent living. Generational differences in health behaviors and health care may result in differences in how functional ability changes with age. Cohort differences in rates of decline would provide support for environmental or behavioral influences on aging of physical functioning.Method: Twenty assessments of functional ability were collected as part of the longitudinal Swedish Adoption/Twin Study of Aging from twins aged 50–88 at the first wave. Participants completed up to 7 assessments covering a 21-year period. Factor analysis was used to create 3 factors: flexibility, fine motor skills, and balance. Individuals born 1900-1924 (N=441) were compared with individuals born 1925-1948 (N=418).Results: Latent growth curve modeling incorporating two linear slopes was used to compare rates of decline between the two cohorts. For the early born cohort, slopes assessed change from 60-80 (slope 1) and 80-95 (slope 2); for the later born cohort, slopes assessed changes from 50-60 and 60-80. The balance and flexibility factors showed equivalent increase in difficulty in functioning in the overlapping age range (age 60-80); however, difficulties in fine motor skills increased faster in the later born cohort in that age range.Conclusions: Cohort differences in experiences have modest impact on increases in difficulty in physical functioning; generally, aging of physical functioning is occurring at the same pace for two distinct cohorts, providing support for internal mechanisms of decline.
|
|
| 8. |
- Ernsth-Bravell, Marie, 1973-, et al.
(författare)
-
Delaktighet i hälso- och sjukvård i Jönköpings kommun
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har det skett en rad organisatoriska förändringar inom vård och omsorg. En av de stora konsekvenserna av förändringarna är ett utökat hälso- och sjukvårds-ansvar för kommunerna i landet. Inom hälso- och sjukvården har det också skett lagföränd-ringar, där bland annat delaktighet lyfts fram tydligare nu. Den här studien syftade därför till att undersöka hur personer som erhåller hälso- och sjukvård i kommunen uppfattar sin del-aktighet i planering, genomförande och uppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatser.Studien omfattar tre olika kontexter; 1) hälso- och sjukvård i ordinärt boende, 2) hälso- och sjukvård i särskilt boende för äldre samt 3) hälso- och sjukvård i boende inom socialpsykiatrin. Olika metoder har använts (enkäter i studie 1 och 3 och intervjuer i studie 2) och rapporten är därför uppbyggd i tre delar.Resultaten visar dock att delaktighet är viktigt för personerna i samtliga tre kontexter men att det kan vara svårt att sätta ord på vad delaktighet egentligen betyder. Personer som ingår i studien ger flera goda exempel på när de känt sig delaktiga, men även det motsatta. Delaktighet är således en fråga som ständigt är aktuell och som man ständigt behöver arbeta med.
|
|
| 9. |
- Ernsth-Bravell, Marie, 1973-
(författare)
-
Gerontologi — vad är det?
- 2020. - 3
-
Ingår i: Äldre och åldrande. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151102689 ; , s. 19-48
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
