| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Andreasson, Anna Nixon, et al.
(författare)
-
Inflammation and positive affect are associated with subjective health in women of the general population
- 2013
-
Ingår i: Journal of Health Psychology. - : SAGE Publications. - 1359-1053 .- 1461-7277. ; 18:3, s. 311-320
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Poor subjective health has been associated with higher levels of inflammatory cytokines. We investigated whether such an association would apply to women of the general population. Levels of cytokines, affect and subjective health were assessed in 347 women of the general population aged 45 to 90 years. Higher levels of interleukin-6 were associated with poor subjective health, especially in participants over 65 years of age. Positive affect was a more robust determinant of subjective health than negative affect. The presence of low-grade inflammation and absence of positive affect, rather than presence of negative affect, may be important determinants of subjective health.
|
|
| 4. |
- Ebbevi, David, et al.
(författare)
-
Ignoring and collective passivity in relation to information systems : How actors avoided engagement with data about wait times in Swedish healthcare
- 2024
-
Ingår i: Information and Organization. - 1471-7727 .- 1873-7919. ; 34:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although digital technology (DT) is often introduced with the aim of enhancing organizational knowledge transfer and learning, these aims often fail to materialize. The information systems (IS) literature attributes such unexpected outcomes to inappropriate technology design and implementation, as well as to overuse, misuse, and non-use of technology. However, we know little about how actors misuse or fail to use technology and data, thereby failing to acquire and act upon the knowledge necessary to achieve organizational learning. Leveraging the literature on strategic ignorance, we explore how actors expected to use technology for learning purposes justify their non-engagement with it. Studying an implementation of a DT with the purpose of facilitating organizational learning on basis of provided data in health care, we identify seven ignoring justifications through which the target users of the DT avoided key knowledge acquisition and knowledge-based action activities. These sensemaking behaviors accumulated to a state of collective passivity in relation to the DT. Our conceptualization contributes to and connects theories of organizational learning in the IS literature and strategic ignoring.
|
|
| 5. |
- Essén, Anna, et al.
(författare)
-
Farlig innovation : Vad kan vi lära av Macchiarini skandalen?
- 2023
-
Ingår i: Management of Innovation and Technology : forskningsinformation från stiftelsen IMIT - Institute for Management of Innovation and Technology. - : Stiftelsen IMIT (Institute for Management of Innovation and Technology). - 2002-8873. ; , s. 6-7
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Karolinska drömde stort: ett Nobelpris skulle komma med geniet Macchiarini. De 'innovativa' metoder Macchiarini utvecklade var dock skadliga. Några synade hans bluff tidigt: visselblåsarna. Under många år avfärdades och misstänkliggjordes denna lilla grupp. Allt medan bedragaren fick fortsätta. Den akademiska hierarkin skyddade Macchiarini. Hans förmenta 'mod' motiverade ett etiskt undantagstillstånd. Byråkratiska regler blev den sköld som ansvariga ställde sig bakom.
|
|
| 6. |
- Hauffman, Anna, et al.
(författare)
-
Cocreated internet-based stepped care for individuals with cancer and concurrent symptoms of anxiety and depression : Results from the U-CARE AdultCan randomized controlled trial
- 2020
-
Ingår i: Psycho-Oncology. - : John Wiley & Sons. - 1057-9249 .- 1099-1611. ; 29:12, s. 2012-2018
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective The aim was to evaluate the effects of cocreated internet-based stepped care (iCAN-DO) on anxiety, depression, posttraumatic stress, and health-related quality of life (HRQoL) in individuals with cancer and self-reported anxiety and/or depression symptoms, compared with standard care.Methods Clinically recruited individuals with breast, colorectal, or prostate cancer underwent online screening with the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Those with anxiety and/or depression symptoms (>7 on any of the HADS subscales) were randomized to iCAN-DO or standard care. iCAN-DO comprised psychoeducation and self-care strategies (step 1) and internet-based cognitive behavioral therapy (iCBT, step 2). Data were collected before randomization and at 1, 4, 7, and 10 months and analyzed with intention-to-treat regression analysis and randomization tests.Results Online screening identified 245 (27%) of 909 individuals who reported anxiety and/or depression symptoms. They were randomized to iCAN-DO (n = 124) or standard care (n = 121). Of them 49% completed the 10-month assessment, and in the iCAN-DO group 85% accessed step 1 and 13% underwent iCBT. iCAN-DO decreased the levels of symptoms of depression (−0.54, 95% confidence interval: −1.08 to −0.01, P < .05) and the proportion of individuals with symptoms of depression (P < .01) at 10 months, compared with standard care, according to HADS. There were no significant effects on anxiety, posttraumatic stress, or HRQoL.Conclusion Internet-based stepped care improves symptoms of depression in individuals with cancer. Further studies are needed to gain knowledge on how to optimize and implement internet-based support in oncology care.
|
|
| 7. |
- Krohwinkel Karlsson, Anna, et al.
(författare)
-
Assessing Whether Mission-Driven Innovation Makes a Difference: Mission Impossible? Developing a Guiding Framework for the Evaluation of Five Mission Driven Environments for Health in Sweden
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mission-driven innovation (MDI) policies are founded on governmental attempts to address fundamental but complex societal challenges. The rationale behind such attempts is typically to influence the directionality of innovation towards addressing the perceived challenge. This report focuses on a particular instance of MDI policy executed by Sweden’s innovation agency, Vinnova: the funding of five so-called “mission-driven environments” (MDEs) in 2019. The policy in question is called ‘Vision-Driven Health’ and was initiated in 2019 to support the establishment of inter-organizational and cross-disciplinary coalitions that work towards a common vision and a long-term systemic transformation within the Swedish health care and life science sector.
|
|
| 8. |
-
Människan i skogen, skogen i människan : Miun Research Exhibition
- 2021
-
Konstnärligt arbeteabstract
- Med utställningen Människan i skogen, skogen i människan vill projektet belysa ett antal aktuella och viktiga frågor för vår region och samtid, samlade under ett tema: skog och hållbar utveckling. I utställningen får besökaren möta kunskap och perspektiv från fem forskare och forskargrupper vid Mittuniversitetet. Forskarna är verksamma inom biologi, ekoteknik, historia, litteraturvetenskap respektive turismvetenskap. Forskningens olika perspektiv länkas i utställningen samman genom sina förhållningssätt till tid, såsom avgörande för förståelse, kunskap och handling. De olika forskningsinriktningarna visar också fram spänningar mellan olika synsätt på skog och kan tillsammans ge flera svar och berättelser om skogens värden. En arbetsgrupp vid Universitetsbiblioteket står för gestaltning och produktion av utställningen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ander, Malin, et al.
(författare)
-
Guided Internet-Administered Self-Help to Reduce Symptoms Of Anxiety and Depression Among Adolescents and Young Adults Diagnosed With Cancer During Adolescence (U-CARE: YoungCan) : study protocol for a feasibility trial
- 2017
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ. - 2044-6055. ; 7:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction A subgroup of adolescents and young adults diagnosed with cancer during adolescence reports elevated levels of anxiety and depressive symptoms and unmet needs for psychological support. Evidence-based psychological treatments tailored for this population are lacking. This protocol describes a feasibility study of a guided-internet-administered self-help programme (YoungCan) primarily targeting symptoms of anxiety and depression among young persons diagnosed with cancer during adolescence and of the planned study procedures for a future controlled trial. Methods/analysis The study is an uncontrolled feasibility trial with a pre-post and 3-month follow-up design. Potential participants aged 15-25years, diagnosed with cancer during adolescence, will be identified via the Swedish Childhood Cancer Registry. 30 participants will be included. Participants will receive YoungCan, a 12-week therapist-guided, internet-administered self-help programme consisting primarily of cognitive-behavioural therapy organised into individually assigned modules targeting depressive symptoms, worry and anxiety, body dissatisfaction and post-traumatic stress. Interactive peer support and psychoeducative functions are also available. Feasibility outcomes include: recruitment and eligibility criteria; data collection; attrition; resources needed to complete the study and programme; safety procedures; participants' and therapists' adherence to the programme; and participants' acceptability of the programme and study methodology. Additionally, mechanisms of impact will be explored and data regarding symptoms of anxiety, depression, post-traumatic stress, body dissatisfaction, reactions to social interactions, quality of life, axis I diagnoses according to the Mini International Neuropsychiatric Interview and healthcare service use will be collected. Exploratory analyses of changes in targeted outcomes will be conducted. Ethics/dissemination This feasibility protocol was approved by the Regional Ethical Review Board in Uppsala, Sweden (ref: 2016/210). Findings will be disseminated to relevant research, clinical, health service and patient communities through publications in peer-reviewed and popular science journals and presentations at scientific and clinical conferences.
|
|
