| 1. |
- Almers, Ellen
(författare)
-
Handlingskompetens för hållbar utveckling : Tre berättelser om vägen dit
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens mål är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med handlingskompetens för hållbar utveckling avses i studien vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt sominkluderar intergenerationellt och globalt ansvar. I avhandlingen introduceras begreppet avståndsmoral för att beskriva detta ansvar, som utsträcker sig i både tid och rum, till kommande generationer och till nu levande människor globalt. En utgångspunkt för studien är att hållbar utveckling innefattar idén om avståndsmoraliskt ansvar. Studiens huvudfråga är: Hur erfar avståndsmoraliskt aktivt handlande unga människor att de utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling?Studiens teorigrund är livsvärldsfenomenologisk. En upplevd verklighet undersöks i studien via berättelser. Genom ett strategiskt urval har tre intervjupersoner, som motiverar sina handlingar med avståndsmoraliska argument, valts att ingå i studien. Datainsamlingen har skett genom en kombination av öppna livsberättelseintervjuer ochhalvstrukturerade intervjuer. Analys och tolkning har metodologiskt stöd i berättelseforskningstraditionen och empirisk fenomenologisk forskning.Resultaten presenteras som tre citatrika levnadsberättelser om Karin, Carl och Matilda, tre unga vuxna med flera års engagemang i hållbarhetsfrågor. Syftet med levnadsberättelserna är att bidra till förståelse av det speciella i en enskild individs upplevelse av attutveckla handlingskompetens för hållbar utveckling. En integrerande analys redovisar mönster i form av likheter och skillnader mellan de tre individernas berättelser om att utveckla olika aspekter av handlingskompetens i avståndsmoraliska frågor. Sex gemensammakärnpoänger framstår som betydelsefulla: känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från och tillit till vuxna samt social gemenskap kontra utanförskap. Som motiv och drivkrafterför engagemanget framstår känslomässiga reaktioner som initierar önskan om förändring och vilja till handling, längtan efter meningsfullhet, önskan om att komma till sin rätt och längtan efter gemenskap. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskningoch en modell av en möjlig väg att utveckla aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling presenteras. Diskussionskapitlet utmynnar i fyra didaktiska utmaningar för enutbildning för hållbar utveckling.
|
|
| 2. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Självets garderobiär : självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig.
|
|
| 3. |
- Bredström, Anna, 1972-
(författare)
-
Safe Sex, Unsafe Identities : Intersections of ’Race’, Gender and Sexuality in Swedish HIV/AIDS Policy
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation examines the different depictions of ‘immigrants’ and the ways in which migration, ethnicity and racism have been handled by Swedish HIV/AIDS policy since the early 1980s. The dissertation consists of five separate articles and an introductory chapter that outlines the discourse-theoretical approach used in the subsequent articles. The introduction also provides a contextual framework by summarizing recent research on, and sketching a background to, HIV/AIDS policy development in Sweden.The dissertation argues that, although the policy discourse early on established that inducing safer sex practices among the Swedish population was the only viable solution to the pandemic, the discourse is nonetheless permeated by notions of unsafe identities. The dissertation also stresses the importance of scrutinizing HIV/AIDS policy in light of broader political developments, and argues that an increasing focus on migrants in HIV/AIDS policy should not be seen as a simple reflection of the global epidemiological development, but should rather be understood in relation to the general political and economic phenomenon of welfare state retrenchment. Applying postcolonial feminist theories, the dissertation reveals how the policy discourse is permeated by conceptions of migrant cultures as not susceptible to change but steeped in tradition and primordiality, alongside racialized fantasies about Africa as the ‘dark continent’ and the source of disease. It also discusses how both masculinity and femininity, as well as heterosexuality and homosexuality, feature in the policy discourse as demarcations between Western and non-Western subjects – between whites and blacks and between Swedes and non-Swedes – and identifies the challenges that such knowledge implies for feminist HIV/AIDS research and policy.
|
|
| 4. |
- Carlsson Wetterberg, Christina, et al.
(författare)
-
Om patriakat: en kritisk granskning
- 2004
-
Ingår i: Genushistoria : en historiografisk exposé. - 9144032161 ; , s. 59-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Egeberg Holmgren, Linn, 1979-
(författare)
-
IngenMansLand : om män som feminister, intervjuframträdanden och passerandets politik
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores constructions of gendered and gender political positions and practices of men identifying as ‘feminist’. The analysis is based on qualitative interviews with 28 men aged 20-34. At issue is how seemingly contradictory positions for men as feminists are made comprehensible in theory and practice. An introduction showcase theoretical discussions on gendered experiences and the possibilities of men being feminist, mainly from standpoint, radical feminist and poststructuralist radical constructionist perspectives. Men doing feminism emerge as an unresolved complex matter. This is followed by a critical discussion of state feminism, double emancipation and research on men and masculinities in the welfare state. The support for men’s participation, predominantly as white heterosexual fathers, in the Swedish gender equality project has consequences for the construction of men as potentially ‘new’, ‘good’ gender equal feminist subjects. In the construction of profeminist positions in interview performances, interviewees are located in-between the radical feminist, poststructuralist and gender equality perspectives on men, masculinity and feminism. Two themes involve an implementation of the concept of passing and introduce the analytical concept of co-fielding. Passing consists of the microsociological process of making radical and deconstructive profeminist positions authentic and yet being able to manage masculinity in homosocial contexts. Co-fielding refers to the conjoint interlacing of experiences, knowledge and meaning-making in interview interaction where relations of researcher-researched are characterized by discursive closeness and overlapping positions. Co-fielding practices affect the outcomes of co-construction of interview performances, the negotiation of gender and power relations and the reflexive use of (in this case feminist) knowledge in qualitative interviews. In analyzing the presentations of self, ambiguous meanings of profeminist positions emerge and the doing, undoing and redoing of feminism and masculinity appear multi-faceted. Radical feminism and radical constructionism seem intersected in making men’s feminist positions comprehensible. Such rebellious positions emerge as oxymoronic and, when critically brought into the gender equality context, located in a no man’s land out of place. In all, the thesis seeks to bring together theoretical, national and empirical locations of profeminist men, and in a concluding chapter also explore issues of ethics in feminist research and cross-gender interviewing.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ekström, Helene, et al.
(författare)
-
Keeping my ways of being: Middle-aged women dealing with the passage through menopause
- 2005
-
Ingår i: The Grounded Theory Review. - 1556-1542. ; 5:1, s. 21-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The meanings given to menopause by women themselves are often left aside. In this grounded theory study, based on interviews and on open-ended questions in questionnaires answered by middle-aged women, the authors found that not being able to know what would happen and what influence menopause would have on them as individuals were sources of uncertainty. A theory of a general pattern of behaviour emerged, Keeping my ways of being, resolving the uncertainties involved. The intensity of the process and the use of its three different stages, those of Preserving present ways of being, Limiting changes and Reappraising, were considered to be dependent upon the central Personal calculation process, in which the women used their individual explanatory beliefs and evaluations of need. The theory used as a model of thinking in consultations with middle-aged women might show a high degree of workability in explaining what is going on.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
