| 1. |
- Aronsson, Helena, et al.
(författare)
-
Effekter av åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark och åtgärdsutrymme
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- EU:s ramvattendirektiv ställer stora krav på åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruksmarken. Denna rapport uppdaterar kunskapsläget för det underlag som hittills använts inom Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för åtgärder mot fosforförluster, och sammanställer också kunskapen kring nya åtgärder för kväve och fosfor. En del uppdateringar kring åtgärders effekter och metoder för uppskattning av åtgärdsutrymmen föreslås, men för flera åtgärder är kunskapsunderlaget fortfarande litet. Det gäller till exempel kalkfilterdiken, tvåstegsdiken och strukturkalkning med de produktblandningar som används idag. Att man behöver sätta ett stort effektintervall för en åtgärd beror ibland på bristande underlag, men ofta på att effekten varierar naturligt beroende på förutsättningarna. Att snäva in åtgärdsutrymmet till de förhållanden som ger en god effekt är ett sätt att få större total effekt och säkrare resultat på ett mindre utrymme. För våtmarker, dammar och skyddszoner föreslås metoder för att optimera placering, t ex utefter hydraulisk belastning och fosforbelastning, för att begränsa åtgärdsutrymmet till de områden där man kan förvänta sig en viss effekt. Åtgärdsutrymmet behöver i vissa fall definieras efter fler kriterier än de rent naturvetenskapliga. För strukturkalkning bör det exempelvis inte bara begränsas av lerhalt utan också av faktorer som har med möjlighet till timing och tillgång på kalk att göra. För stallgödselåtgärder finns ett omfattande regelverk, och för områden som omfattas av Nitratdirektivet bör man kunna anta att åtgärder redan är genomförda och att utrymme för ytterligare implementering därmed är litet. Hur lång tid det tar innan en åtgärd ger effekt och dess varaktighet är något som måste beaktas i effektuppskattning. Här är åtgärden som gäller att minska markens fosforförråd genom minskad stallgödseltillförsel exempel på en åtgärd som får effekt först efter lång tid. Därför bör den tas bort ur åtgärdsprogrammet, som har ett annat tidsperspektiv vad gäller effektuppskattningar. Det är dock fortfarande en viktig åtgärd på gårdar med fosforrika marker. Åtgärder, som inte tidigare ingått i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är exempelvis precisionsgödsling, fånggrödor, reducerad jordbearbetning, täckdikning och dikesunderhåll, samt reglerbar dränering. Dessa är åtgärder med god potential, men där några kan få motsägande effekter på kväve- respektive fosforförluster.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Blomquist, Jens, et al.
(författare)
-
Structure liming enhances aggregate stability and gives varying crop responses on clayey soils
- 2018
-
Ingår i: Acta Agriculturae Scandinavica, Section B - Soil and Plant Science. - : Informa UK Limited. - 0906-4710 .- 1651-1913. ; 68, s. 311-322
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It has been suggested that liming can improve soil structure and thereby decrease losses of particles and associated nutrients. In this study, two types of structure lime, slaked lime (Ca(OH)(2)) and a mixed product of calcium carbonate (CaCO3) and slaked lime (Ca(OH)(2)), were applied at three different rates in field trials on clayey soils (23%-40% clay). A combination of primary tillage and structure liming was also studied, in a split-plot trial on a clayey soil (25% clay). Aggregate (2-5mm) stability, measured as reduction in turbidity (which is strongly correlated with losses of particulate phosphorus), was significantly increased with the highest application rates of both structure lime products. Aggregate size distribution was also improved with structure lime, creating a finer tilth in the seedbed. Yield response to structure lime was not consistent, with both negative and positive responses over the four-year study period. Positive yield responses can possibly be attributed to the finer tilth preventing evaporation in two dry growing seasons. Negative yield responses were probably an effect of impaired phosphorus availability associated with limited precipitation in May-July in 2011 and 2013. Two years after liming, soil pH levels were significantly elevated in plots with the highest application rate of structure lime, whereas no significant increases were found three years after liming. However, a lingering effect of liming was still detectable, as manganese concentration in barley grain was significantly lower in plots with the highest application rates of both structure lime products in the fourth study year. These results indicate that structure liming can be used as a measure to mitigate phosphorus losses from clayey soils, thereby preventing eutrophication of nearby waters. However, the yield response was varying and unpredictable and thus further investigations are needed to determine the circumstances in which field liming can act efficiently not only to prevent phosphorus losses, but also to ensure consistent yield increases.
|
|
