| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Kylvattenanvändningen vid Ringhals kärnkraftverk påverkar fisk- och skaldjurssamhället i två steg. I det första steget genom utslagning av ägg, larver och större fisk som följer med det inkommande vattnet in i kraftverket och i ett andra steg genom att fiskens och skaldjurens miljö påverkas av det utkommande uppvärmda vattnet. Förekomsten av uppvärmt kylvatten vid utsläppet kan även bidra till att främmande invasiva arter etablerar sig i kustområdet. Under 2015 producerade Ringhals reaktorer R1, R3 och R4 elektricitet under hela året, med avbrott för årliga revisioner och kortare driftsstopp. Ringhals reaktor R2 var avstängd under hela året. I kylvattenintaget utförs provtagning av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Den vanligaste arten av larver som fångats är rötsimpa ( den tredje vanligaste larven, tejstefisk ( början 1979. Håvning i intaget efter juvenil fisk är till stor del fokuserad på glasål ( anguilla på en tillbakagång i hela regionen och inte på förlusten i kylvattenintaget. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom jämförande provfisken i ett recipientområde (Ringhals) som påverkas av kylvattnet och ett opåverkat referensområde (Vendelsö). Temperauren har sedan undersökningarna startade ökat i recipientområdet men inte i referensområdet under april och under augusti har temperaturen ökat i båda områdena. Under april har diversiteten i fisksamhället minskat i Ringhals, men inte i Vendelsö, sannolikt som en följd av kylvattensutsläppet. Flertalet varmvattengynnade arter hade högre förekomster i Ringhals. Detta gäller gulål ( och skärsnultra ( uppåtgående trend i både Ringhals och på Vendelsö. Gulål visar en ökande trend enbart för Vendelsö. Flera av de arter som föredrog kallare vatten fångades i lägre antal utanför RinghalsMyoxocephalus scorpius) och därefter skrubbskädda (Platichtys flesus). Förekomsten avPholis gunnellus) hade minskat sedan provtagningensAnguilla). Glasålen har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen av glasål berorAnguilla anguilla), strandkrabba (Carcinus maenas)Symphodus melops). Förekomsten av strandkrabba och skärsnultra visar en. Tydligast var detta för rötsimpa och tånglake ( gynnas av kallare vatten visades vikande trender i Ringhals för rötsimpa, tånglake och oxsimpa under april. Några arter, som tånglake och oxsimpa, minskade i båda områdena kallvattenarterna var det endast skrubbskädda som visade en ökande trend i båda områdena i april. För att påvisa förekomst av främmande arter genomfördes dykkartering i fem områden utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. Inga för regionen nya arter noterades under 2015, men tre för västkusten väletablerade främmande arter noterades. Dessa var japanskt jätteostron ( (Zoarches viviparus). Av de arter som. AvCrassostrea gigas), rödalgen rödsvansing (Dasya baillouviana) samt en brunalg, sargassosnärjaSargassum muticum).
|
|
| 3. |
- Asker, Noomi, 1968, et al.
(författare)
-
A gene to organism approach-assessing the impact of environmental pollution in eelpout (Zoarces viviparus) females and larvae
- 2015
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - : Wiley. - 0730-7268 .- 1552-8618. ; 34:7, s. 1511-1523
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A broad biomarker approach was applied to study the effects of marine pollution along the Swedish west coast using the teleost eelpout (Zoarces viviparus) as the sentinel species. Measurements were performed on different biological levels, from the molecular to the organismal, including measurements of messenger RNA (mRNA), proteins, cellular and tissue changes, and reproductive success. Results revealed that eelpout captured in Stenungsund had significantly higher hepatic ethoxyresorufin O-deethylase activity, high levels of both cytochrome P4501A and diablo homolog mRNA, and high prevalence of dead larvae and nuclear damage in erythrocytes. Eelpout collected in Göteborg harbor displayed extensive macrovesicular steatosis, whereby the majority of hepatocytes were affected throughout the liver, which could indicate an effect on lipid metabolism. Results also indicate that eelpouts collected at polluted sites might have an affected immune system, with lower mRNA expression of genes involved in the innate immune system and a higher number of lymphocytes. Biomarker assessment also was performed on livers dissected from unborn eelpout larvae collected from the ovary of the females. No significant differences were noted, which might indicate that the larvae to some extent are protected from effects of environmental pollutants. In conclusion, usage of the selected set of biological markers, covering responses from gene to organism, has demonstrated site-specific biomarker patterns that provided a broad and comprehensive picture of the impact of environmental stressors.
|
|
| 4. |
- Fagerholm, Björn, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kylvattenanvändningen vid Ringhals kärnkraftverk påverkar fisk- och skaldjurssamhället i två steg. I det första steget genom utslagning av ägg, larver och större fisk som följer med det inkommande vattnet in i kraftverket och i det andra steg genom att fiskens och skaldjurens miljö påverkas av det utkommande uppvärmda vattnet. Förekomsten av uppvärmt kylvatten vid utsläppet kan även bidra till att främmande invasiva arter etablerar sig i kustområdet. Under 2016 producerade Ringhals reaktorer R1, R3 och R4 elektricitet under hela året, med avbrott för årliga revisioner och kortare driftsstopp. Ringhals reaktor R2 var avstängd under större delen av året. I kylvattenintaget utförs provtagning av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Den vanligaste arten av larver som fångats är rötsimpa ( ökat i förekomst sett till de senaste 10 åren men inte sett till hela provtagningsperioden. Den näst vanligaste larven är skrubbskädda ( av den tredje vanligaste larven, tejstefisk ( början 1979. Håvning i intaget efter juvenil fisk sker med hjälp av en modifierad Isaaks-Kidd trål och är till stor del fokuserad på ål ( Invandringen av juvenil ål så kallad glasål har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen beror på en tillbakagång i hela regionen och inte på förlusten i kylvattenintaget.Myoxocephalus scorpius) somPlatichtys flesus). FörekomstenPholis gunnellus) har minskat sedan provtagningensAnguilla anguilla). Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom jämförande provfisken i ett recipientområde som påverkas av kylvattnet (Ringhals) och ett opåverkat referensområde (Vendelsö) i april och augusti. Temperaturen har ökat i recipientområdet under april samt i båda områdena under augusti sedan undersökningarna startade. Under april har diversiteten i fisksamhället minskat i Ringhals, men inte i Vendelsö, sannolikt som en följd av kylvattensutsläppet. Flertalet varmvattengynnade arter hade högre förekomster i Ringhals. Detta gäller strandkrabba ( anguilla Ringhals och på Vendelsö, medan ål visar en ökande trend för Vendelsö. Flera av de arter som föredrar kallare vatten fångades i lägre antal utanför Ringhals. Tydligast var detta för rötsimpa, tånglake ( kallvattenarterna visade skrubbskädda en ökande trend i båda områdena i april. För att påvisa förekomst av främmande arter genomfördes dykkartering i fem områden utanför industriområdet i en gradient från kraftverkets kylvattenutsläpp. Tre för västkusten väletablerade främmande arter noterades. Dessa var japanskt jätteostron ( rödalgen rödsvansing ( muticum i kylvattentunneln och där noterades enbart japanskt jätteostron. I provfisket med ryssjor under april påträffades en främmande art, den invasiva blåskrabban (Carcinus maenas), skärsnultra (Symphodus melops) och ål (Anguilla). Förekomsten av strandkrabba och skärsnultra visar en uppåtgående trend i bådeZoarches viviparus) och oxsimpa (Taurulus bubalis) under april. AvCrassostrea gigas),Dasya baillouviana) samt brunalgen, sargassosnärja (Sargassum). På industriområdet genomfördes dykkartering i svallbassängen och inspektionHemigrapsus sanguineus). Asiatisk blåskrabba.
|
|
| 5. |
- Fagerholm, Björn, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Kylvattenanvändningen vid Ringhals kärnkraftverk påverkar fisk- och skaldjurssamhället i olika steg. I det första steget genom utslagning av ägg, larver och större fisk som följer med det inkommande vattnet in i kraftverket och i ett andra steg genom att fiskens och skaldjurens miljö påverkas av det utkommande uppvärmda vattnet. Förekomsten av uppvärmt kylvatten vid utsläppet kan även bidra till att främmande invasiva arter etablerar sig i kustområdet. Under 2012 producerade Ringhals reaktorer 1, 3 och 4 el under större delen av året, med avbrott för årliga revisioner och vissa kortare driftsstopp. Ringhals reaktor 2 kom i drift i april efter avstängning och grundligt saneringsarbete på grund av en brand i reaktor 2 i april 2011. I kylvattenintaget utförs provtagning av fiskägg och fisklarver med Bongohåv, som underlag för framtida beräkningar av dödlighet i kylvattenvägarna. Förekomsten av rötsimpelarver (Myoxocephalus scorpius) har minskat sedan provtagningen startade, 2012 fångades dock fler rötsimpelarver än tidigare under provtagningsserien. Förekomsten av tejstefisklarver (Pholis gunnellus) har minskat genom åren. Håvning i intaget efter juvenil fisk är till stor del fokuserad på glasål. Glasålen har minskat kraftigt från provtagningens början, även om fler glasålar fångades 2012 än föregående år. Minskningen av glasål beror på en tillbakagång i hela regionen och förlusten i intaget har inte lett till en lokal påverkan. Effekter av uppvärmt vatten undersöks genom provfisken i två områden som påverkas av kylvattnet och i ett opåverkat referensområde. Dessa områden jämförs med varandra för att finna skillnader mellan ett påverkat och ett opåverkat område. Under april månad har diversiteten i fisksamhället minskat i det påverkade området, men inte i referensområdet. Detta är sannolikt en följd av varmvattensutsläppet. Under en lång följd av år har ryssjefisken påvisat en koncentration av varmvattengynnade Aqua reports 2013:3 fiskarter till kylvattenpåverkat område. De arter som påverkats tydligast är ål (Anguilla anguilla) och strandkrabba (Carcinus maenas), som uppvisar förhållandevis stabila eller ökande fångster i området. Skärsnultra (Symphodus melops), som också tillhör de varmvattengynnade arterna, ökar i det kylvattenpåverkade området. Strandkrabba uppvisade ökande trender i både det kylvattenpåverkade området och referensområdet, däremot ses en vikande trend hos äkta tunga (Solea solea) i det påverkade området. Arter som gynnas av lägre vattentemperaturer fångas oftast i mindre antal i påverkat område. Mest tydligt var detta för torsk (Gadus morhua), rötsimpa (Myoxocephalus scorpius) och tånglake (Zoarches viviparus). Av de arter som gynnas av kallare vatten visade flera vikande trender i båda områdena. Enbart skrubbskädda (Platichthys flesus) visade en ökande trend i referensområdet. För att påvisa förekomst av främmande arter genomförs dykkartering i fem områden utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. Inga för regionen nya arter noterades under 2012, men däremot noterades fem främmande arter som redan etablerat sig på västkusten. En av dessa var japanskt jätteostron (Crassostrea gigas). Övriga främmande arter var alger, två rödalger, rödsvansing (Dasya baillouviana) och japantofs (Bonnemaisonia hamifera), en brunalg, sargassosnärja (Sargassum muticum) samt en grönalg, gaffelgrenad svamptång (Codium fragile).
|
|
| 6. |
- Fagerholm, Björn, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kylvattenanvändningen vid Ringhals kärnkraftverk påverkar fisk- och skaldjurssamhället i olika steg. I det första steget genom utslagning av ägg, larver och större fisk som följer med det inkommande vattnet in i kraftverket och i ett andra steg genom att fiskens och skaldjurens miljö påverkas av det utkommande uppvärmda vattnet. Förekomsten av uppvärmt kylvatten vid utsläppet kan även bidra till att främmande invasiva arter etablerar sig i kustområdet. Under 2013 producerade Ringhals reaktorer R1, R2 och R4 elektricitet under hela året, med avbrott för årliga revisioner och kortare driftsstopp. Ringhals reaktor R3 var avstängd en längre period under sommaren i samband med revisonen. I kylvattenintaget utförs provtagning av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Förekomsten av rötsimpelarver (Myoxocephalus scorpius) har minskat sedan provtagningen startade, 2013 fångades dock fler rötsimpelarver än tidigare under provtagningsserien. Förekomsten av tejstefisklarver (Pholis gunnellus) hade ökat något mellan 2012 och 2013. Håvning i intaget efter juvenil fisk är till stor del fokuserad på glasål (Anguilla anguilla). Glasålen har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen av glasål beror på en tillbakagång i hela regionen och inte på att förlusten i intaget har lett till en lokal påverkan. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom jämförande provfisken i två områden som båda påverkas av kylvattnet och ett opåverkat referensområde. Under april månad har diversiteten i fisksamhället minskat i det påverkade området, men inte i referensområdet, sannolikt som en följd av kylvattensutsläppet. Förekomsten av flera varmvattengynnade arter, bland annat ål (Anguilla anguilla), strandkrabba (Carcinus maenas) och skärsnultra (Symphodus melops) visar en uppåtgående trend i det kylvattenpåverkade området. Strandkrabba uppvisar även en ökande trend i referensområdet. För äkta tunga (Solea solea) var däremot trenden vikande i recipientområdet under aprilprovtagningen. Flera av de arter som gynnas Aqua reports 2014:2 av lägre vattentemperaturer fångas i lägre antal i recipientområdet. Mest tydligt var detta för rötsimpa (Myoxocephalus scorpius) och tånglake (Zoarches viviparus). Av de arter som gynnas av kallare vatten visade flera vikande trender i båda områdena. Endast skrubbskädda (Platichthys flesus) visade en ökande trend i referensområdet. För att påvisa förekomst av främmande arter genomförs dykkartering i fem områden utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. Inga för regionen nya arter noterades under 2013, men tre för västkusten väletablerade främmande arter noterades. Dessa var japanskt jätteostron (Crassostrea gigas), rödalgen rödsvansing (Dasya baillouviana) samt en brunalg, sargassosnärja (Sargassum muticum).
|
|
| 7. |
- Fagerholm, Björn, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö : årsrapport för 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport undersöker främst påverkan på marint liv från pappersmassafabriken Södra Cell Värö. Sedan 1983 övervakas det marina djursamhället på botten utanför pappersmassafabriken Södra Cell Värö för att undersöka om det processvatten som släpps ut har någon påverkan. Undersökningarna utförs genom provfiske med bottentrål i det havsområde där processvattnet strömmar ut (recipienten Värö). För att kunna göra relevanta tidsserieanalyser utförs även motsvarande provtagning i ett opåverkat område (referensområdet Ustö). Dessutom övervakas uppvandringen av ålyngel (Anguilla anguilla) i Viskan. Den har dokumenterats med hjälp av fångst i fällor i åmynningen sedan 1971. Fångsterna av ålyngel 2016 var större än på tjugoett år. Uppvandringen av juvenil ål i Viskan har följt de trender som observerats på andra platser i Europa och den bedöms inte ha något samband med verksamheten vid Södra Cell Värö. Fångsterna 2016 i provfisket dominerades av unga individer av olika torsk- ( plattfiskarter ( ( sedan provtagningarna startade 1983, särskilt i Värö. Fjärsing (Gadidae) ochPleuronectidae). De vanligaste förekommande arterna i fisket är sandskäddaLimanda limanda) och vitling (Merlangius merlangus). Flera av arterna har positiv utvecklingTrachinus draco), slätvar (Scophthalmus rhomus), ( melops ( ( rödspätta ( visar en nedåtgående trend i referensområdet Ustö. Sedan provfiskets början har artrikedomen ökat i båda områdena. Undersökning av fisksjukdomar påvisade inga betydande skillnader emellan referensområdet vid Ustö och det påverkade området vid Värö. Undersökningarna kan inte påvisa någon negativ effekt på fisk och skaldjur till följd av Södra Cell Värös utsläpp. För att undersöka bottenförhållandena och djurlivet på och i anslutning till utsläppstuben har området filmats varje höst med en fjärrstyrd undervattensfarkost. Havsbottnen i anslutning till tubens södra sida visade tecken på syrebrist vid filmningen 2016. Djurlivet på och runt tuben visade annars inte några förändringar jämfört med tidigare år.kolja (Melanogrammus aeglefinus), knot (Eutrigla gurnardus), rötsimpaMyoxocephalus scorpius), skäggsimpa (Agonus cataphractus), skärsnultra (Symphodus), simkrabba (Liocarcinus sp.), strandkrabba (Cancer maenas) och krabbtaskaCancer pagurus) har ökat i Värö. Några få arter har ökat i referensområdet Ustö, slätvarScophthalmus rhombus), simkrabba och krabbtaska. Till de arter som minskat i antal hörPleuronectes platessa) och torsk (Gadus morhua), kolja och rötsimpa som samtliga
|
|
| 8. |
- Fagerholm, Björn
(författare)
-
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka : Årsrapport för 2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från ryssjeprovfiskena år 2002 skilde sig från föregående år, sannoliktpå grund av den varma sommaren. Tre nya arter för fisket kunde noteras,oxsimpa, randig sjökock och tångspigg. Tånglake har sedan ett antal år uppvisatsjunkande fångster och sjönk i år ytterligare till den lägsta nivå som förekommit.Fångsterna av gulål var fortsatt låga i motsats till vitling, som efter några år medlåga fångster visade en starkt positiv förändring. Förekomsten av torsk gicktillbaka i jämförelse med 2001 års resultat till en förhållandevis normal nivå.Under höstprovtagningen var andelen tånglakehonor med döda yngel någotmindre än fjolåret, antalet döda yngel per hona var däremot något högre. Enökning av andelen honor med missbildade yngel kunde noteras, liksom av honormed yngel med lägre tillväxt. Tånglakehonor med döda yngel var något äldre iförhållande till övriga honor.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hammar, Björn, et al.
(författare)
-
A new corneal disease with recurrent erosive episodes and autosomal-dominant inheritance
- 2008
-
Ingår i: Acta Ophthalmologica. - : Wiley. - 1755-375X .- 1755-3768. ; 86:7, s. 758-763
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The aim of this study was to characterize the phenotype in a large family with autosomal-dominant recurrent corneal erosions, and also to exclude genetic linkage to known autosomal-dominant inherited corneal dystrophies with clinical resemblance. Methods: We describe the medical history and clinical findings in patients from a six-generation family with recurrent corneal erosions. A total of 28 individuals were evaluated by ophthalmological examination. Genomic DNA was prepared from peripheral blood and analysed with polymorphic microsatellite markers close to known genes causing autosomal-dominant corneal dystrophies. Results: The patients had erosive symptoms that usually lasted from 1 to 7 days. The symptoms were described as early as at 8 months of age, and by the age of 5 the majority of the affected individuals suffered from recurrent corneal erosions. The attacks generally declined in frequency and intensity with age, and 52% of the patients developed central keloid-like corneal opacities. Nine patients received corneal grafts, and recurrences were seen in all grafts. The affected patients did not share haplotypes for genetic microsatellite markers surrounding known genes causing autosomal-dominant corneal dystrophies. Conclusion: We describe a new hereditary disease with recurrent corneal erosions. Attacks of symptoms similar to recurrent erosions dominate the phenotype, but half of those affected also developed corneal, keloid-like, central opacities. This disorder was not genetically linked to any clinically resembling corneal dystrophies with autosomal-dominant inheritance.
|
|
