| 1. |
- Fagerström Kareld, Birgitta
(författare)
-
Aspects on Implementing RUP in Organizations : an Implemeter Perspective
- 2009
-
Ingår i: Proceedings of ECIME 2009. ; , s. 149-158
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The use of an information systems development method (ISDM) is almost an understatement in the IT literature. The literature arguments for use are consequently logical and convincing. A more problematic and complex picture emerges when it comes to practical information systems development work where one cannot take ISDM use for granted. This became my experiences from two years as a leader for an ISDM implementing group in a large Swedish public organization. The difficulties in implementing the ISDM resulted in the creation of a network for experience exchange between medium and large organizations (public and private) struggling with similar ISDM implementation processes. The network held two annual meetings and the research presented here was conducted during one of these meetings. The aim of the study was to illuminate the ISDM efforts from an operative implementation role perspective. Fourteen individuals in ISDM implementation roles answered two questions concerning critical success factors for ISDM implementation respectively experienced shortcomings in the implementation work. The investigation resulted in 130 factors for ISDM implementation. The factors were analysed and compared to research on organizational implementation and technology adoption.
|
|
| 2. |
- Fagerström Kareld, Birgitta
(författare)
-
Evaluate IT where Effects Occur and get Directives for Managerial Action
- 2008
-
Ingår i: Proceedings of ECIME 2008 The 2nd European Conference on Information Management and Evaluation. - 9781906638122 ; , s. 159-168
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Concepts for evaluation of information technology (IT)/information system (IS) investments are often designed to investigate one single application. The concept presented in this article has an opposite approach. The focus of interest is on individuals and their daily operations. Individually experienced benefit from a current set of computer based systems are investigated and analysed. The aim of the study is to describe and gain understanding about IT-systems contribution to promote individual performance and also to gain knowledge useful for managerial action. An evaluation model for assessment and analysis of use and benefits from IT was developed and used in three case studies. The investigation detects individually experienced benefit (or the opposite) from IT use. The model has one basic assumption concerning knowledge and managerial action. It is assumed that successful implementation of concepts from IT-literature has a potential to improve contribution from IT. Individually experienced benefit from IT use (factors for contribution) where therefore mapped to literature on information systems. The frame of reference used included: organisational implementation, organisational learning, quality concepts, IT-strategies and management, IS/IT architecture, information systems development (with focus on usability) and software maintenance. Previous research indicates that positive factors for IT usage are linked to personal efficiency and factors that promote personal work tasks. Negative factors appear when use of IT-systems is experienced as uncomfortable and not logical. Lack of integration between systems and low or mismatched system functionality are also found as negative factors. The case studies resulted in 33 factors (25 unique) for IT-benefit. The factors where analysed and related to research on IT-evaluation, mapped to literature on information systems and also discussed as possible maps for managerial action. Two important conclusions from the study: 1) Successful implementation of concepts from IT-literature will result in increased benefit from IT 2) Software maintenance should be organised to focus on users work tasks and support from a current set of IT-systems – not to improve single applications.
|
|
| 3. |
- Fagerström Kareld, Birgitta
(författare)
-
Gott om fallgropar för nyttan av IT : Miljön viktig för en lyckad IT-investering
- 2007
-
Ingår i: Balans. - FAR. - 0346-8208. ; :6-7, s. 41-44
-
Forskningsöversikt (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De organisatoriska förutsättningarna för förverkligande av potentialen i IT-investeringar behöver fokuseras. Den tänkta nyttan av en IT-lösning äventyras om lösningen hamnar i en missgynnande miljö. Verksamheter behöver därför försäkra sig om att ha en professionellt utformad IT-management. Förmåga att hantera långvariga förändrings- och förbättringsarbeten är också en kritisk framgångsfaktor. Här kan revisorer spela en viktig roll.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fagerström Kareld, Birgitta, et al.
(författare)
-
Uppföljningsmodell för gemensam informationsstruktur
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den nationella e-hälsostrategin betonar vikten av god informationsförsörjning. Den gemensamma informationsstrukturen för vård och omsorg bidrar till strategin genom att skapa förutsättningar för strukturerad dokumentation, beslutsstöd och e-tjänster. Nyttoeffekterna förutsätter emellertid att kommuner och landsting använder resurserna i den gemensamma informationsstrukturen. För att få kunskap om huvudmännens användning utvecklade Socialstyrelsen en uppföljningsmodell 2013. Uppföljningsmodellen har nu vidareutvecklats och konkretiserats i ett projekt under hösten 2014 och våren 2015. Syftet har varit att skapa en konkretiserad, tydligt beskriven och användbar uppföljningsmodell. Modellen består av två delar utformade för att undersöka grad av införande samt uppnådd nytta. Modelldelen grad av införande undersöker implementeringen av den gemensamma informationsstrukturen hos en huvudman. Den andra modelldelen, uppnådd nytta, studerar faktiskt uppnådd nytta för en person/roll i en given verksamhetssituation. Utgångspunkten är att ökande grad av införande påverkar uppnådd nytta positivt. Sambandet mellan de båda delarna gör modellen till en meningsfull helhet. De två modelldelarna är i övrigt avsedda att användas separat. En undersökning för att fastställa grad av införande genomförs med hjälp av ett antal implementeringsindikatorer. Indikatorerna har identifierats inom fem områden i en implementeringsmodell: styrning, uppbyggnad, organisering, användning och resultat. Områdena illustrerar vad som behöver göras för att implementeringen ska starta och utvecklas. De omfattar även beslut och effekter som uppstår i verksamheten till följd av implementeringen. Grad av införande fastställs genom att undersökningsresultaten matchas mot fem fördefinierade implementeringsnivåer som beskriver olika stadier eller tillstånd i införandet. Med detta tillvägagångssätt synliggörs den pågående implementeringen så att nya möjliga steg i implementeringsarbetet kan identifieras. Utgångspunkten för datainsamling i modelldelen uppnådd nytta är en verksamhetssituation inom vård och omsorg, där arbetsuppgifter med inriktning mot att tillgodose ett eller flera mål genomförs. I verksamhetssituationen undersöks möjligheterna att genomföra önskade arbetsuppgifter effektivt med avseende på dokumentationsmöjligheter och tillgång till information. Verksamhetssituationer kan exempelvis handla om att skaffa överblick över en patient/brukares historik inom vård och omsorg, att dokumentera en åtgärd/insats, att ta emot/överlämna patienter mellan olika vårdenheter eller att följa upp en grupp patienters/brukares process. En undersökt verksamhetssituation analyseras relativt förväntade effekter av den gemensamma informationsstrukturen. Genom att studera verksamhetssituationer över tid kan utvecklingen av uppnådd nytta följas.
|
|
| 6. |
- Fagerström Kareld, Birgitta
(författare)
-
Uppföljningsmodell för gemensam informationsstruktur : Utgångspunkter och förslag
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Satsningarna på en effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg är omfattande och genomförs med stöd av strategin för nationell eHälsa. Konkret nytta för individer, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare ska skapas genom väl fungerande elektroniska beslutsstöd, e-tjänster och strukturerad dokumentation. Socialstyrelsen har under ett antal år utvecklat en nationell informationsstruktur och olika delar i ett nationellt fackspråk, en så kallad gemensam informationsstruktur, men var befinner sig landstingen och kommunerna i införandet av dessa nationella resurser för utveckling av ändamålsenlig och strukturerad dokumentation?Socialstyrelsen, som har ett nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation, har tidigare tagit fram ett övergripande förslag till modell för uppföljning av huvudmännens arbete med implementering av den gemensamma informationsstrukturen. I detta projekt har uppföljningsmodellen vidareutvecklats och ett antal möjliga indikatorer och användningsområden beskrivits.Den utvecklade uppföljningsmodellen består av två delar som mäter grad av införande respektive uppnådd nytta. Modelldelen Grad av införande beskriver vad som behöver hända för att implementeringen av den gemen-samma informationsstrukturen ska starta och utvecklas i rätt riktning, det vill säga den underliggande logiken eller programteorin.Utifrån programteorin beskrivs ett antal indikatorområden och exempel på indikatorer att använda för att avläsa grad av införande av den gemensamma informationsstrukturen. Denna del av modellen ger även den som använder modellen en möjlighet att jämföra sin uppnådda implementeringsnivå mot en skala av implementeringsnivåer. Tanken är att man som införande organisation ska kunna använda informationen från denna del av uppföljningsmodellen för lärande och verksamhetsutveckling.Modelldelen Uppnådd nytta utgår från en situationsbaserad analysmodell. Här undersöks individers/rollers arbete och det bidrag eller motsatsen som en befintlig uppsättning it-stöd med tillhörande dokumentationsmöjligheter ger. Även denna modelldel innehåller en förklarings-/åtgärdsnivå där begreppen funktionalitet, skapande och åtkomst av dokumentation, integration och överlappning används för att beskriva och förklara uppnådd nytta eller motsatsen. I denna del är tanken att de användningssituationer som undersöks med hjälp av modellen ska väljas med fokus på dokumentationens ändamålsenlighet, det vill säga vilken nytta som kan realiseras när dokumentationen är strukturerad, entydig och relevant så att den kan användas för olika ändamål.Rapporten beskriver också olika användningsområden för uppföljningsmodellen.
|
|
| 7. |
- Fagerström Kareld, Birgitta
(författare)
-
Use of Evaluation Results in IT Evaluation : a Pre Study
- 2012
-
Ingår i: Nordic Evaluation Conference 2012.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Expectations on investmenst in information technology (IT) may include financial returns, organizational effectiveness, personal efficiency, new ways to organize work, process improvements and more. IS research has therefore focused on evaluation of IT-investment for decades and there is an ongoing debate on how to utilize the IT assets. One theme in this discussion is betterment based on evaluation results. In this study a small sample of articles was investigated with focus on“use of evaluation results” and on “use of general evaluation concepts” . The study shows that betterment and learning via use of evaluation results are the most common suggestions and that use of general evaluation concepts and terms was absent.
|
|
