| 1. |
- Milosevic, Jelena, et al.
(författare)
-
PPM1D is a neuroblastoma oncogene and therapeutic target in childhood neural tumors
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Majority of cancers harbor alterations of the tumor suppressor TP53. However, childhood cancers, including unfavorable neuroblastoma, often lack TP53 mutations despite frequent loss of p53 function, suggesting alternative p53 inactivating mechanisms.Here we show that p53-regulating PPM1D at chromosome 17q22.3 is linked to aggressive tumors and poor prognosis in neuroblastoma. We identified that WIP1-phosphatase encoded by PPM1D, is activated by frequent segmental 17q-gain further accumulated during clonal evolution, gene-amplifications, gene-fusions or gain-of-function somatic and germline mutations. Pharmacological and genetic manipulation established WIP1 as a druggable target in neuroblastoma. Genome-scale CRISPR-Cas9 screening demonstrated PPM1D genetic dependency in TP53 wild-type neuroblastoma cell lines, and shRNA PPM1D knockdown significantly delayed in vivo tumor formation. Establishing a transgenic mouse model overexpressing PPM1D showed that these mice develop cancers phenotypically and genetically similar to tumors arising in mice with dysfunctional p53 when subjected to low-dose irradiation. Tumors include T-cell lymphomas harboring Notch1-mutations, Pten-deletions and p53-accumulation, adenocarcinomas and PHOX2B-expressing neuroblastomas establishing PPM1D as a bona fide oncogene in wtTP53 cancer and childhood neuroblastoma. Pharmacological inhibition of WIP1 suppressed the growth of neural tumors in nude mice proposing WIP1 as a therapeutic target in neural childhood tumors.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rudman, Ann, et al.
(författare)
-
Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin : vilka blev konsekvenserna? Teknisk rapport om enkät och datainsamling
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport summerar datainsamlingen som genomfördes av SCB (Statistiska centralbyrån) i projektet ”Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna?”. Projektet är finansierat av AFA försäkring (Diarienr 200311). I kapitel 1 beskrivs bakgrund till LUST (Longitudinell Undersökning om Sjuksköterskors Tillvaro) studien. I kapitel 2 beskrivs studien utifrån design, rekrytering och datainsamling. I kapitel 3 redovisas översikt över innehållet i enkäten som skickades ut studiedeltagarna. Projektet bedrivs på Högskolan Dalarna och inom ramen för Petter Gustavssons forskargrupp vid Karolinska Institutet.Sjuksköterskor har varit i frontlinjen av COVID-19-pandemin och de stressorer som de utsatts för i sitt arbete inom hälso- och sjukvården kan orsaka hälsoproblem. I föreliggande projekt har en nationell kartläggning av sjuksköterskors arbetssituation och hälsa under COVID-19 pandemin gjorts. Undersökningen är gjord utifrån de tre sjuksköterskekohorter som följts inom ramen för LUST-studien sedan 2002 (Gustavsson et al., 2013; Rudman, Hörberg, et al., 2020; Rudman et al., 2010). I LUST-studien har närmare 4500 sjuksköterskestudenter följts med uppföljande enkäter från deras utbildningstid 11 till 15 år efter examen. En uppföljande enkätundersökning genomfördes i september 2021 till januari 2022 vilket motsvarar 15 till 19 år efter examen. En speciellt anpassad enkät med relevans och aktualitet för arbetet under pandemin hade utvecklats gemensamt med forskare som har expertis gällande sjuksköterskor i olika verksamheter som belastats under COVID-19 pandemin. Enkäterna besvarades när pandemin pågått i ungefär ett år och nio månader.I samarbete med SCB har datainsamlingen genomförts som en postenkät med påminnelser och med möjlighet att besvara frågorna online. Svarsfrekvensen för enkätstudien blev 57% för hela undersökningen (för samtliga kohorter), vilket bedöms vara en hög svarsfrekvens med tanke på hur belastad sjuksköterskekåren har varit under COVID-19 pandemin.
|
|
