| 1. |
- Dahlstedt, Magnus, Professor, 1975-, et al.
(författare)
-
Vägar fram
- 2024
-
Ingår i: <em>Vägar fram? </em>. - Lund : Graduate Students Association. - 9789144173535 ; , s. 167-182
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Introduktion på svenska : om språkintroduktion för nyanlända på gymnasieskola och folkhögskola
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kölvattnet av senaste årens migrationsrörelser har en rad olika initiativ tagits för att möjliggöra nyanländas etablering i det svenska samhället. En sådan insats har varit att på prov erbjuda gymnasieskolans språkintroduktionsprogram (SI) även på folkhögskola. Förhoppningen är att just denna utbildningsform är särskilt väl lämpad för nyanlända ungdomar. I denna forskningsrapport jämförs verksamheten inom SI såsom den bedrivs på två gymnasieskolor och två folkhögskolor. Analysen visar att folkhögskolans organisering av SI-verksamheten är mer flexibel och integrerad i övrig verksamhet, vilket också ger potential till en mer inkluderande undervisning.Studien är del av forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, som genom en longitudinell forskningsdesign söker svar på frågan om hur olika sammanhang för (unga) vuxnas språkliga lärande bidrar till deras sociala inkludering. Programmet är ett samarbete mellan forskningsmiljöerna Vuxenpedagogik och folkbildning och Socialt arbete vid Linköpings universitet.
|
|
| 3. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Migration, språkligt lärande och social inkludering
- 2023
-
Ingår i: Resultatdialog 2023. - Stockholm : Vetenskapsrådet. ; , s. 44-47
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta projekt undersöker vi vilka sammanhang och aktiviteter som framträder som centrala för migranters sociala inkludering. Vi har följt 58 vuxna migranter i tre år och resultaten pekar på att det civila samhället spelar stor roll för deras bana mot inkludering. Vidare framträder migranternas bakgrund i termer av ålder, utbildning och yrkeserfarenhet som centrala faktorer som villkorar möjligheten till social inkludering.
|
|
| 4. |
- Colliander, Helena, Filosofie doktor, 1977-, et al.
(författare)
-
Komvux i svenska för invandrare : Möjliggörande eller begränsande för social inkludering?
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunerna är ansvariga för att erbjuda språkutbildning till migranter i behov av kunskaper i svenska. Komvux i svenska för invandrare (sfi) är en insats som över tid har tagit form både som formell språkutbildning och som en insats för att öka migranters möjligheter att försörja sig och delta i samhället och för kommuner att förse arbetsgivare med arbetskraft (Carlson, 2004; Lindberg & Sandwall, 2007; Rosén 2014). Ett grundläggande syfte i utbildningen är att eleverna ska utveckla språkkunskaper för deltagande i studie-, arbets-, vardags- och samhällsliv (Skolverket, 2018a). I denna rapport undersöker vi hur sfi organiseras på lokal nivå med fokus på om och i så fall på vilket sätt sfi kan bidra till migranters sociala inkludering. Följande forskningsfrågor ställs:Hur organiseras sfi för att bidra till migranters sociala inkludering?Hur beskriver migranter sitt deltagande i sfi och dess betydelse för social inkludering?Vilka deltagarbanor kan identifieras bland de migranter som deltar i sfi?På vilka sätt möjliggör eller begränsar sfi migranters sociala inkludering?I följande punkter sammanfattas rapportens centrala resultat.Båda kommuner som ingår i studien erbjuder plats på sfi för migranter som är i behov av språkutbildning inom den tid som regleras enlig lag. Vidare har de ett kursutbud som anpassas efter olika elevgruppers utbildningsbakgrund och de följer upp studieavbrott för att utveckla kunskap om hur dessa kan förebyggas. Kommunerna har även en, i nationell jämförelse, hög andel behöriga lärare.En utmaning i organiseringen av sfi handlar om hur kommunerna ska lyckas erbjuda en likvärdig utbildning till en heterogen elevgrupp. Detta då elevunderlaget varierar över tid både vad gäller storlek och elevernas förutsättningar och behov.Kommunernas mål och uppdrag med sfi är att öka migranters anställningsbarhet och därigenom tillgodose den lokala arbetsmarknadens behov av arbetskraft. I den meningen handlar social inkludering först och främst om försörjning och sysselsättning.Sfi-undervisningen fokuserar på ett funktionellt språkbruk och att utveckla elevernas kunskaper om och för deltagande i arbete och samhälle. På så sätt kan sfi potentiellt bidra till social inkludering. Undervisningen präglas även av en normativ ansats där lärarna föreskriver vad eleverna bör göra för att bli inkluderade i samhället. På så sätt osynliggörs elevernas erfarenheter och tankar.De nationella sfi-provens form och innehåll styr vilka kunskaper som värdesätts och ges utrymme i undervisningen. Godkända prov och betyg från sfi tillskrivs betydelse som en slags entrébiljett till fortsatt deltagande i studier och arbetsliv. Samtidigt fungerar sfi som ett hinder. Långdraget deltagande för att nå upp till kraven i sfi, och misslyckanden på prov hindrar elever från vidare deltagande i en rad samhälleliga sammanhang.Sfi beskrivs av migranterna som betydelsefullt för att utveckla språkkunskaper och kunskap om utbildning och arbetsliv i Sverige. För vissa elever fungerar läraren som vägvisare in i det svenska samhället. Inte sällan är läraren en av få personer med svenska som modersmål som migranterna möter i sin vardag. Vidare beskrivs sfi som ett socialt rum där det är möjligt att öva svenska i en trygg miljö, och få hjälp med att orientera sig i samhället och vardagslivet. I detta rum erbjuds dessutom möjligheter att skaffa vänner som delar erfarenhet av att migrera och att skapa ett liv i Sverige.Att lära sig språket och försörja sig själv är centrala inslag i migranternas deltagarbanor och i deras strävan att känna sig och erkännas som inkluderade i Sverige. Vidare är en god boendesituation och möjlighet att delta i meningsfulla sammanhang viktiga förutsättningar för att kunna vara del i samhället. Gemensamt för deltagarbanorna är att migranterna beskriver sig som aktiva när det gäller att ta sig vidare genom att lära sig svenska och visa att de vill bli del av samhället. Ett hinder i deras banor är avsaknaden av sociala sammanhang utanför sfi där det är möjligt att öva på svenska språket och skapa sociala kontakter med svensktalande.Sfi organiseras framför allt som en formell språkutbildning präglad av läroplan och nationella prov. Inom ramen för utbildningen framställs social inkludering ske främst genom kunskap i svenska språket och framgång i att erhålla anställning. Språket förs med andra ord fram som nyckeln till inkludering. En sådan framställning delas i stort av migranterna i vår studie. Samtidigt kan vi se hur migranterna i vår studie även lyfter fram boende, trygghet och social gemenskap som centrala förutsättningar för social inkludering. Språkutbildning är således inte den enda nyckeln in i det svenska samhället.
|
|
| 5. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Systemet med fritt skolval måste bytas ut
- 2018
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - Stockholm, Sweden : Svenska Dagbladet AB & Co.. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Folkbildningens särart
- 2021
-
Ingår i: Utbildning i migrationens tid. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144143255 ; , s. 113-129
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föregående kapitel undersökte vi formella utbildningsinstitutioner och deras arbete för inkludering. I det här kapitlet går vi vidare med att undersöka icke-formella utbildningsinstitutioner. Mer specifikt handlar det om institutioner verksamma inom det bredare fältet folkbildning, och hur det kommer sig att just folkbildningen fått en sådan framskjuten roll när det gäller inkludering av nyanlända. Här fokuserar vi på den diskussion som framträder i vårt empiriska material, där folkbildningen och dess särart pekas ut. Just folkbildning ses som en god grund för att framgångsrikt jobba med nyanlända.
|
|
| 7. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Interaktion - en väg till lärande
- 2000
-
Ingår i: Undervisning och lärande: 4:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet 16 november 2000. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9172198729 ; , s. 11-14
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi äŠr tvåŒ studenter som har studerat vid Linköšpings universitet under tre åŒrs tid vardera dŠär vi har haft måŒnga erfarenheter av undervisning inom enrad olika Šämnen påŒ grundutbildningsnivåŒ. VŒrt syfte med uppsatsen äŠr attuppmŠärksamma vikten av interaktion mellan student och lŠärare, studentoch student utifråŒn vŒåra erfarenheter.
|
|
| 8. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Om vuxnas studier
- 2020. - 1
-
Ingår i: Om vuxenutbildning och vuxnas studier. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133294 ; , s. 27-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige deltar i studier i olika sammanhang. Samtidigt är kunskapen om flera av dessa sammanhang begränsad, såväl hos politiska beslutsfattare som inom ramen för det bredare utbildningsvetenskapliga kunskapsområdet och på landets lärarutbildningar. I detta kapitel introducerar vi kunskapsområdet vuxnas studier, riktar blicken mot frågor om varför och för vad sådana studiesammanhang organiseras, samt hur forskningen kring sådana sammanhang ser ut i Sverige. Kapitlet avslutas med en introduktion av boken och dess kapitel.
|
|
| 9. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Svenska(r) från dag ett : En studie av ABFs verksamhet med asylsökande
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska(r) från dag ett är den andra forskningsrapporten i ABFs skriftserie folkbildning och forskning.Rapporten beskriver folkbildningen och specifikt ABFs verksamhet för asylsökande i satsningen ”Svenska från dag ett”. Den tar upp hur verksamheten bidrar till migranters sociala inkludering, hur lärandet organiseras och den speciella ovissa situation som deltagaren befinner sig i samt hur det påverkar ledare och lärandet.Den har tillkommit i samarbetet mellan ABF och Linköpings universitet och är en del av forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering.
|
|
| 10. |
- Högberg, Ronny, 1977-, et al.
(författare)
-
Styrning och granskning av kommunal vuxenutbildning
- 2020. - 1
-
Ingår i: Om vuxenutbildning och vuxnas studier. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133294 ; , s. 339-355
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att offentlig verksamhet granskas framstår säkert för många som rimligt, då dessa verksamheter bekostas av våra skattepengar. Olika granskande aktiviteter av offentlig verksamhet har dock sedan 1990-talet kommit att öka, vilket också gäller den svenska skolan. Denna utveckling tog framför allt fart under tidigt 1990-talet, då skolsystemet i Sverige decentraliserades och en målstyrning, där staten sätter målen och kommunerna ansvarar för genomförandet, infördes. Ökningen av granskningsaktiviteter i samhället och skolan har alltmer kommit att uppmärksammas och problematiseras i forskning. I detta kapitel ger vi exempel på hur styrning och granskning av den kommunala vuxenutbildningen (komvux) går till, samt diskuterar denna styrning och granskning ur ett kritiskt perspektiv.
|
|
