| 1. |
- Asplund, Jonas, 1971-
(författare)
-
Becoming Cyborg Composer : The Ecology of Digital Music Composition Didaktik
- 2022
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this licentiate thesis is to explore the sociomaterial relationality of music composition education with digital hardware/software and its outcomes. Two studies were conducted interleaved as original articles in the thesis. Article 1 explores learning in creational processes involving digital actants and two composers of contemporary art music. The posthumanist concept of the cyborg is enacted as a signifier for learning and becoming in relation with material actants. An interview with a composer and music application creator is analysed through a constructed posthumanist narrative entangled with the researcher’s narrative of a music creation process involving the app. Also, the app’s meaning-making capacities are entangled in the narrative. Results show that alignments between human and nonhuman actants constitute a part of learning in music composing practices. Artefacts move from being evident and present to becoming transparent and in a background relation during a learning process.In article 2 a composing assignment conducted in four year 9 classes in a Swedish compulsory school is explored. Employing the posthumanist concept compositionism as a research approach, educational activities are composed into assemblages of actants performing the outcomes of the activities. Results bring the human/nonhuman actants as hybrid originators of outcomes to the fore. Learning with digital actants also showed to be hardware/software specific when past experiences of music composing were limited, with the risk of reducing pupils to intermediaries of information between functions in the digital software.In the summarising parts of this compilation thesis, a background of the research field of didaktik and subject didaktik is delineated. Also, the distinction between didactics and didaktik is discussed and the reason for employing the Swedish/German spelling is explicated. Furthermore, a background of composing and music creation as subject matter in the Swedish school system is drawn. Theoretical and methodological approaches are further developed in the summarising parts. Posthumanism as theoretical onset has a profound impact on understandings of relationality within educational activities and on how materiality is affecting learning. Methodological approaches are actuated in relation to the research material to find new meanings of sociomaterial relationality in music education.As one outcome of reading the results from the studies through posthumanism, the tentative term postdidaktik is proposed and discussed. Following the ontological turn of posthumanism that re-entangles human with nature and matter, postdidaktik becomes an implication for understanding learning in sociomaterial relationality. This also affects an understanding of didaktik as lesson planning, enactment, and analysis. The practical employment of postdidaktik is thus further delineated and proposed for further research.
|
|
| 2. |
- Hansen, Karin, et al.
(författare)
-
Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar :
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.
|
|
| 7. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar - Sammanfattande slutrapport från ett samarbetsprojekt mellan IVL, länen och Naturvårdsverket.
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utfört ett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningar med regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtida regional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar och resultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett och anpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment; deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering av data, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet har utvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning av resultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totala depositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet
|
|
| 8. |
- Alerby, Eva, et al.
(författare)
-
Learning music : embodied experience in the life-world
- 2005
-
Ingår i: Philosophy of Music Education Review. - : Indiana University Press. - 1063-5734 .- 1543-3412. ; 13:2, s. 177-185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the present age, which is often signified as post-modern or knowledge-intensive, the calls for learning echo loud. Discussions of learning, as well as teaching, permeate almost all levels and arenas of our society, and have a sure place in every-day conversation as well as scientific debate. The concept of learning can be understood and explained in many different ways. The authors' intention in this article is to make visible and discuss how learning music can be understood and explained from a life-world approach. The authors define "life-world approach" as learning that is constituted by experiences that lead to some kind of change whose utmost purpose is--consciously or unconsciously--to create meaning and make managing the world possible. They contend that by taking the concept of experience and its meaning as being-in-the-world, learning music improves when pupils' experiences of a music lesson are incorporated with their earlier experiences of music.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Almqvist, Cecilia Ferm, et al.
(författare)
-
The Music Teacher in the Nexus of Art Origin
- 2017
-
Ingår i: Finnish Journal of Music Education. - : Faculty of Music Education, Jazz and Folk Music at the Sibelius Academy of the University of the Arts Helsinki and the Finnish Society for Research in Arts Education. - 1239-3908. ; 20:1, s. 45-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artists are not born – they become. Artists are created by art, art that they have created. This twisted helix is conceptualised as ‘the origin of art’ by Heidegger. If an artist is to originate within musical educational settings, we claim that the musical educator has an inevitable role to play in this art origin. The problem of the investigation at hand are a question of how the educator can relate to this involvement; guiding the student toward the nexus of this origin without standing in the way for the originating of art nor to become a part of the origin of art as a part of the artist’s artistry. The complex phenomenon consisting of relations between art, student(s) and teacher are investigated, and in order to understand how teachers can organize their teaching towards an artistry achievement of their students, we seek to explore a number of phenomenological concepts; Heidegger’s notion of a work of art, the idea of Lifeworlds, musical intersubjectivity, responsibility in asymmetrical relationships and finally, dwelling. The conclusion are that teacher can relate to this situation in three different modes; (i) by enriching the Lifeworld of the student, (ii) by preparing for the unexpected to occur and (iii) direct the intentionality towards the nexus of artness originating instead of the artness itself.
|
|
