| 1. |
|
|
| 2. |
- Eliasson, Inger, et al.
(författare)
-
Manlig idrottsprofilering i grundskolan
- 2012
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning (CIF). - 1103-4629. ; 21:1, s. 33-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska modellen innebär traditionellt att skolan ansvarar för undervisning i idrottsämnet och föreningarna för idrotten på fritiden. Men i dag går tusentals elever på idrottsgymnasium och var fjärde högstadieskola erbjuder träning på skoltid.
|
|
| 3. |
- Eliasson, Inger, 1966-, et al.
(författare)
-
Manlig idrottsprofilering i grundskolan
- 2012
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning (CIF). - 1103-4629. ; 21:1, s. 33-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ferry, Magnus, 1972
(författare)
-
A change of the Swedish sports model?: School Sport in Swedish secondary schools
- 2012
-
Ingår i: ISCEMIS, 2012, 19-24 July 2012, Glasgow.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND Unlike many other countries where the competitive youth sports are organized through the schools, the Scandinavian sport model has been that the youth sports has been organized outside the school system through the voluntary sports clubs. During the 2000s, the model thus appears to be changing in Sweden since there has been an large increase of schools and programs profiled on sport. A large part of this new supply is that pupils are offered training in different sports during the school day, something that could be resembled to the international concept of School Sport. OBJECTIVES This study is part of a larger project on how secondary schools organize their sport profiles, the content offered and who the pupils and the teachers are. METHOD The study is based on data from 854 schools' websites and interviews with 50 principals from schools that offer a sport profile. RESULT The result show that 26% of the schools offer some kind of sport profile and that there are mainly two kinds. One where the schools offer training in a specific sport during the school day usually with a sports coach in charge, and one where the schools offer a broad sport for all profile usually with a PE teacher in charge. When the schools offer a specific sport, the team sports dominate the supply with soccer as the most common one. The results also show that it is a great variation in how schools organize their sport profile. Furthermore the result shows that schools offering a sport profile compared to other schools have more pupils, have a higher proportion of male pupils, have a higher proportion of pupils with non Swedish background and that the pupils parents have lower educational levels, especially when the schools have a specific sport profile. CONCLUSION This study shows that the Swedish sport model with compulsory PE in schools and competive sport in voluntary sports clubs appear to be changing and that the competive sports now have its own space within the school system.
|
|
| 7. |
- Ferry, Magnus, 1972-, et al.
(författare)
-
En svengelsk modell
- 2011
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning. - 1103-4629. ; 20:1, s. 9-13
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I konkurrensen om elever har många skolor valt idrott som sin profil. Idag deltar var tionde gymnasieelev i idrottsprofilerad utbildning. Vår utvärdering av ämnet specialidrott visar att eleverna är nöjda, men det sker en social snedrekrytering av elever och variationerna i undervisningen är stora.
|
|
| 8. |
- Ferry, Magnus, 1972-, et al.
(författare)
-
En svengelsk modell : ämnet specialidrott under lupp
- 2011
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning. - 1103-4629. ; 20:1, s. 9-13
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I konkurrensen om elever har många skolor valt idrott som sin profil. I dag deltar var tionde gymnasieelev i idrottsprofilerad utbildning. Vår utvärdering av ämnet specialidrott visar att eleverna är nöjda, men det sker en social snedrekrytering av elever och variationerna i undervisningen är stora.
|
|
| 9. |
- Ferry, Magnus, 1972
(författare)
-
Kampen om det korrekta sättet att bedriva idrott på i skolan - Idrottsträning under skoltid
- 2010
-
Ingår i: SVEBI konferensen, Göteborg.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare år har det totala utbudet av idrottsinslag i skolan ökat i omfång och idrottsundervisningen förändrats till att vara så mycket mer än enbart ämnet idrott och hälsa. Detta har fått till följd att det inte längre är självklart hur fysisk aktivitet och idrott genomförs i skolan. En stor del av det nya utbudet är det som internationellt benämns som School Sport, dvs. att eleverna erbjuds idrottsträning som en del av skoldagen. Det ökade utbudet av idrottsinslag i skolan kan bland annat härledas till de skolpolitiska reformerna under 1990-talet som i förlängningen medfört att en utbildningsmarknad vuxit fram där konkurrensen mellan skolor är påtaglig och ständigt närvarande. Ett uttryck för den ökade konkurrenssituationen är att antalet profilerade utbildningar inom skolsystemet, t.ex. idrottsprofiler, ökat och därigenom har idrott också utvecklats till ett konkurrensmedel om eleverna mellan skolor. Syfte & teoretisk ram Det preliminära syftet med mitt avhandlingsprojekt är att belysa fenomenet att idrott genom decentraliseringen och marknadsanpassningen av skolsystemet har utvecklats till ett konkurrensmedel mellan skolor för att rekrytera elever. Speciellt intresserar jag mig för att beskriva och analysera vad införandet av idrottsträning under skoltid, School Sport, har inneburit för kampen om hur idrott skall bedrivas i den svenska skolan. Exempelvis vilka är eleverna som deltar i verksamheten, vilka är det som undervisar i inslagen, vilka idrotter är det som erbjuds? Genom att använda Bourdieus teorier och begrepp för att analysera School Sport som fenomen är målsättningen att jag genom mina studier skall kunna förstå vad det är som fungerar som tillgångar i termer av habitus och andra kapitalformer inom fenomenet. Genomförandet Forskningen om School Sport är i ett svenskt perspektiv endast i sin linda. Det finns några studier om gymnasieskolan men när det gäller grundskolan finns utöver några få studentuppsatser mycket lite beskrivet. Det vi vet är att undervisningen inom School Sport oftast sker inom ramen för en idrottsprofilerad utbildning som på gymnasieskolan oftast är kopplat till ämnet specialidrott, medan undervisningen på grundskolan oftast sker inom det som kallas idrottsprofil. För att beskriva och analysera fenomenet på gymnasieskolan kommer jag att använda det material som jag redan samlat in genom utvärderingen av ämnet specialidrott. Det utvärderingen bland annat visade på var att 11% av landets gymnasieelever läser ämnet, att det mest grundläggande för ämnet var att utveckla idrottsliga förmågor och att undervisningen dominerades av praktisk färdighetsträning. Vidare visade det sig att det var få av de som undervisade i ämnet som hade en formell lärarutbildning samt att det verkade förekomma en selektering av elever och lärare till ämnet utifrån, kön, etnicitet och familjeförhållanden. Det jag nu planerar att göra är att reanalysera enkätsvaren från de 654 eleverna och 109 lärarna i utvärderingen för att därigenom närmare granska fenomenet. Grundskolan kommer jag att belysa genom det material som jag nu håller på att samla in genom den nationella kartläggningen av idrottsprofilerad grundskola. Hittills har jag hunnit granskat 77 kommuners grundskoleutbud och funnit att 24% av de 854 tillgängliga ”högstadieskolorna” erbjöd någon form av idrottsprofil. Vidare visade det sig att förekomsten var vanligare bland de kommunala skolorna (30%) jämfört med de fristående (19%) och att den vanligaste inriktningen på skolornas profilering var en bred idrotts eller hälsoinriktning (52%). I övrigt dominerade lagbollsporterna utbudet med fotboll (51%), som klart vanligaste varianten, följt av ishockey (15%), innebandy (13%) och basket (10%). I det kommande steget skall information från 40 kommunala och 10 fristående skolor samlas in genom samtal och enkäter till skolledare. Utgångspunkter för diskussion - Det finns numera flera kroppsövningskulturer i skolan som konkurrerar om det korrekta sättet att bedriva idrott på. - Det finns nya idrottsaktörer i skolan som inte alltid utgår från samma värdegrund, målsättning och logik som ämnet idrott och hälsa - Idrott har gått från att vara en arena för marknadsföring till att vara en marknadsföringsprodukt
|
|
| 10. |
- Ferry, Magnus, 1972-
(författare)
-
Lärare eller tränare? : Vilken bakgrund och kompetens har de som undervisar i specialidrott?
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet ökade antalet individer som undervisade i ämnet specialidrott i gymnasieskolan, detta som en direkt följda av det markant ökade antalet elever som läste ämnet. Men vilken kompetens och utbildning har de som undervisar i ämnet? Med utgångspunkter i Bourdieus kultursociologiska teorier krävs det ett specifikt innehav av kapital för att få tillträde till ett område eller befattning. Inom skolans värld skulle man kunna förvänta sig att det kapital som krävs för att kunna verka som lärare framförallt utgörs av en lärarexamen med relevanta ämneskunskaper. I SFS (2011:326) och SFS (1993:100) specificeras de formella kraven för en lärarexamen som i sin tur krävs för att vara behörig att undervisa i gymnasieskolan. Det finns däremot ämnen som det inte finns någon lärarutbildning i, ex. specialidrott. Detta paper behandlar vilka former av kapital det är som blir värdefulla när inte de formella kraven går att uppnå.Syftet med detta paper är att belysa vilken bakgrund och vilka tillgångar de som undervisar i specialidrott innehar. Teoretiskt stödjer sig analysen främst på Bourdiues begrepp kapital.Det empiriska underlaget består av enkätsvar från 109 individer som undervisar i specialidrott vid tio strategiskt utvalda idrottsutbildningar, fem riksidrottsgymnasier och fem gymnasieskolor. Materialet samlades in genom den nationella utvärderingen av specialidrott 2008/09.En majoritet av de som undervisar i specialidrott utgörs av män och få har en utländsk bakgrund. Ungefär 70% av de som undervisar har någon form av universitets- eller högskoleutbildning, varav 45% har lärarutbildning (28% i idrott och hälsa). I jämförelse har 95% någon form av tränarutbildning, främst från idrottens egna utbildningssystem, men också från olika högskolor. Lärarnas självuppskattade kompetens är hög, främst inom de specifika idrotterna, men även inom olika teoretiska idrottskunskaper. Lägre kompetens upplever sig lärarna ha inom betygsättning och bedömning. Möjligen unikt för gruppen är att endast ungefär hälften av lärarna har den specifika skolan som arbetsgivare, resterande är anställda av en idrottsorganisation.Det har under en period inte funnits någon reguljär lärarutbildning inom ämnet specialidrott i Sverige, detta visar sig genom resultatet att endast en minoritet av ”lärarna” i studien innehar en lärarexamen. Istället verkar det värdefullaste kapitalet bestå av tränarutbildningar och ett tydligt habitus med smak för specifika idrotter. Att det inom ämnet specialidrott är andra former av kapital som är värdefulla jämfört med traditionella ämnen, kan få effekter för ämnets status i skolan och påverka undervisningens likvärdighet. Genom den senaste gymnasiereformen har kravet på lärarlegitimation införts för att man ska kunna vara verksam som lärare inom skolan. Specialidrott är däremot tillsvidare undantaget detta krav då ämnet är kategoriserat som ett yrkesämne, men detta kan komma att förändras beroende av utfallet av skolverkets konsekvensutredning.
|
|
