| 1. |
- Dulio, Valeria, et al.
(författare)
-
Beyond target chemicals : updating the NORMAN prioritisation scheme to support the EU chemicals strategy with semi-quantitative suspect/non-target screening data
- 2024
-
Ingår i: Environmental Sciences Europe. - : Springer Nature. - 2190-4707 .- 2190-4715. ; 36:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Prioritisation of chemical pollutants is a major challenge for environmental managers and decision-makers alike, which is essential to help focus the limited resources available for monitoring and mitigation actions on the most relevant chemicals. This study extends the original NORMAN prioritisation scheme beyond target chemicals, presenting the integration of semi-quantitative data from retrospective suspect screening and expansion of existing exposure and risk indicators. The scheme utilises data retrieved automatically from the NORMAN Database System (NDS), including candidate substances for prioritisation, target and suspect screening data, ecotoxicological effect data, physico-chemical data and other properties. Two complementary workflows using target and suspect screening monitoring data are applied to first group the substances into six action categories and then rank the substances using exposure, hazard and risk indicators. The results from the ‘target’ and ‘suspect screening’ workflows can then be combined as multiple lines of evidence to support decision-making on regulatory and research actions.Results: As a proof-of-concept, the new scheme was applied to a combined dataset of target and suspect screening data. To this end, > 65,000 substances on the NDS, of which 2579 substances supported by target wastewater monitoring data, were retrospectively screened in 84 effluent wastewater samples, totalling > 11 million data points. The final prioritisation results identified 677 substances as high priority for further actions, 7455 as medium priority and 326 with potentially lower priority for actions. Among the remaining substances, ca. 37,000 substances should be considered of medium priority with uncertainty, while it was not possible to conclude for 19,000 substances due to insufficient information from target monitoring and uncertainty in the identification from suspect screening. A high degree of agreement was observed between the categories assigned via target analysis and suspect screening-based prioritisation. Suspect screening was a valuable complementary approach to target analysis, helping to prioritise thousands of substances that are insufficiently investigated in current monitoring programmes.Conclusions: This updated prioritisation workflow responds to the increasing use of suspect screening techniques. It can be adapted to different environmental compartments and can support regulatory obligations, including the identification of specific pollutants in river basins and the marine environments, as well as the confirmation of environmental occurrence levels predicted by modelling tools. Graphical Abstract: (Figure presented.)
|
|
| 2. |
- Dürig, Wiebke, et al.
(författare)
-
Development of a suspect screening prioritization tool for organic compounds in water and biota
- 2019
-
Ingår i: Chemosphere. - : Elsevier. - 0045-6535 .- 1879-1298. ; 222, s. 904-912
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A customizable in silico tool (SusTool) for generating high resolution mass spectrometry (HRMS) suspect screening lists, specifically designed for the detection of hazardous organic compounds in various environmental compartments, was created. A database consisting of similar to 32 000 environmentally relevant organic compounds was constructed, including data on their physicochemical properties, environmental fate characteristics, and endocrine disruption potential, along with emissions and quantity indices. Welldefined customized suspect lists were generated by systematic ranking using a scoring and weighting procedure. For demonstration purposes, three suspect screening lists were created, one for water (SLWater) and two for biota covering less (SLBiota Kow<5 ) or more hydrophobic chemicals (SLBiota Kow>3). Scrutiny of overlaps between compounds within these lists and the SusDat database (20 suspect lists comprising similar to 58 000 compounds compiled by the Norman network) showed that approximately half of the compounds in the three suspect lists were also listed in one of the SusDat database lists. This indicates that SusTool is able to include highly relevant emerging pollutants, but also captures other compounds of potential concern that have been less well studied or not yet investigated. Overall, our in silico prioritization approach enables systematic creation of suspect screening lists and provides new opportunities for suspect screening for environmentally relevant compounds.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fischer, Stellan
(författare)
-
Biology of Jatibonico Del Sur River.
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Environmental Research Programme within the framework of Cuban-Swe-dish Scientific Cooperation. The development of ecotoxicological test routines in the laboratory in Sancti Spiritus. Present situation and recommendations. ecotoxicological test routines
|
|
| 5. |
- Fischer, Stellan, et al.
(författare)
-
Miljövänlig tillverkning av blekt massa. Delprojekt 1, yttre miljö.
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klorat som bildas vid massablekning med klordioxid är ett relativt stabilt och lättlösligt salt. Klorat har visat sig vara kraftigt tillväxthämmande på flertalet testade växtorganismer, varför det tidigare använts som växtgift. Vid denna undersökning har kloratet testats på olika slags planktoniska alger, en fastsittande alg, en flytbladsväxt samt två crustaceer.
|
|
| 6. |
- Fischer, Stellan
(författare)
-
Nordisk ringtest av akut respektive långtidstoxicitet på hinnkräftan Daphnia magna.
- 1981
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har deltagit i en Nordisk ringtest där akut- respektive långtidstoxicitet på hinnkräftan Daphnia magna testats. Utförandena har i stort följt metoder rekommenderade av ISO-1979 och OECD-1980. Testsubstanser har varit kaliumdikromat, zinksulfat, tetrapropylenbensensulfonat, pentaklorfenol samt pp-DDT. För långtidstoxiska effekter testades endast kaliumdikromat och pentaklorfenol. Resultaten vid akuttesten visar god reproducerbarhet mellan replikaten med undantag för pp-DDT, som visade sig mycket svår att 'läsa av'. Även vid långtids-testerna var överensstämmelsen mellan relikaten goda.
|
|
| 7. |
- Fischer, Stellan
(författare)
-
Nordisk ringtest av akut- respektive långtidstoxicitet på hinnkräftan Daphnia Magna.
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under Nordforks projektseminarium i Helsingör 26-28 augusti 1980, diskuterade representanter från de nordiska länderna behovet av att interkalibrera gemensamma toxikologiska testmetoder med Daphnia Magna. Orsaken är att utförandena av akuttoxtester och långtidtester har varit olika, vid skilda laboratorier, vilket försvårat jämförelser i effekthalter laboratorier emellan. Den administrativa delen för ett sådant ringtest föll på IVL.
|
|
| 8. |
- Fischer, Stellan, et al.
(författare)
-
Preparation of a Product Register based ExposureIndex : Swedish Chemicals Inspectorate June 2006 (original version in Swedish, March 2005)
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exposure data are often lacking in chemical risk reduction work. This report presents a method of processing confidential information in the Product Register of the Swedish Chemicals Inspectorate so that a non-confidential Exposure Index based on Swedish use of chemicals can be produced. It is intended that this index will supplement existing knowledge of industrial point sources by focusing primarily on diffuse emissions. A pilot study funded by the Swedish Environmental Protection Agency which was carried out in 2002 laid the foundation for the ExposureIndex. The Swedish EPA has also funded this continuation project, the aim of which is to develop a complete method. Because of confidentiality concerns, the actual processing of data has to be done at the Product Register.Usable information in the Product Register is the chemical composition of chemical products, the use category and branch category for products, quantities, consumer availability and label symbol. The Product Register contains annually updated information on 65,000 products containing around 15,000 different substances.The methodology involves calculation in several stages. First, a "UseIndex" is calculated describing the general potential of a chemical to be released from a specific type of use. This is done for each specific quantity of chemical in the product concerned. UseIndex values are then added together for the substance concerned to give a substance-specific UseIndex. In the last step, quantitative data for a substance are used to calculate an "ExposureIndex". ExposureIndex values have been calculated for around 10,000 substances and give a rough indication of the probability of a recipient being exposed to a specific substance.This methodology calculates index values for five different recipients representing "surface water", "soil", "air", "sewage treatment plant" and "human". As chemical/physical data cannot be included for so many substances, the method is only able to predict release to the immediate surroundings of various places where chemicals are used. These are therefore referred to as "primary recipients".
|
|
| 9. |
- Fischer, Stellan, et al.
(författare)
-
Slutrapport från projektet: Framtagande av produktregisterbaserat ExponeringsIndex
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid riskminskningsarbete med kemikalier saknas ofta exponeringsdata. Denna rapport visar på en metod att bearbeta konfidentiell information i Kemikalieinspektionens produktregister så att man kan få fram ett icke-konfidentiell ExponeringsIndex som bygger på den svenska kemikaliehanteringen. Det är tänkt att detta index ska komplettera befintlig kunskap om industriella punktkällor genom att främst fokusera på diffusa spridningar. En förstudie finansierad av Naturvårdsverket gjord 2002 lades grunderna för hur man kan räkna fram ett ExponeringsIndex. Naturvårdsverket har även finansierat detta fortsättningsprojekt som har till syfte att ta fram en färdig metod. p.g.a. konfidentialitet måste själva databearbetningen göras på Produktregistret.Användbar information i produktregistret är kemikaliesammansättning av kemiska produkter, funktion och användningsområde för produkter, kvantiteter, konsumenttillgänglighet samt farosymbol på etiketten. Registret innehåller årligen uppdaterad information om 65 000 produkter innehållande ca 15 000 olika ämnen.Metodiken kräver beräkning i flera steg. Först beräknas ett s.k. HanteringsIndex som beskriver en kemikalies generella potential att spridas från en viss typ av kemikaliehantering. Detta görs för varje specifik kemikaliemängd i respektive produkt. Därefter adderas HanteringsIndex ihop för respektive ämne till ett ämnesspecifikt HanteringsIndex. Det sista steget är att räkna in kvantitativa uppgifter för respektive ämne till ett s.k. ExponeringsIndex. ExponeringsIndex har tagits fram för ca 10 000 ämnen och är ett grovt mått på sannolikheten för att ett specifikt ämne exponerar en viss typ av recipient.Metodiken beräknar index för fem olika recipienter representerande "ytvatten", "jord", "luft", "reningsverk" och "människa". Då kemisk/fysikaliska data inte kan inkluderas för så många ämnen är metodens förmåga att prognostisera spridning begränsad till närmiljöer kring olika kemikaliehanteringar. Därför benämns dessa "primärrecipienter".
|
|
| 10. |
- Fischer, Stellan, et al.
(författare)
-
Val av screeningämnen till Naturvårdsverkets Screeningprogram 2007 : Framtagen med produktregisterbaserat ExponeringsIndex
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ExponeringsIndex finns framtaget för ca 10 000 kemikalier och ger ett grovt mått på exponering av ett antal primärrecipienter. Indexet bygger på den användningsbeskrivning samt kvantitet av kemiska produkter som finns dokumenterad i Kemikalieinspektionens produktregister. Denna rapport redovisar en vidareutveckling av ExponeringsIndexmetoden och målet har varit att välja ut ett färre antal ämnen. Ämnena ska vara möjliga kandidatämnen till Naturvårdsverkets screeningprogram. Information i produktregistret som har använts är sammansättningen av kemiska produkter, funktion och användningsområde för produkter, kvantiteter, konsumenttillgänglighet samt farosymbol på etiketten. Registret innehåller årligen uppdaterad information om 65 000 produkter innehållande ca 15 000 olika ämnen. Den nya metodiken innehåller både nyheter samt revidering av tidigare metodik. Nytt är bland annat att en tidstrendsanalys har gjorts och den finns med i urvalet av kandidatämnen. Revidering av beräkningssättet har lett till att ExponeringsIndex delkomponenter har tilldelats nya värden. Rapporten redovisar en resultatlista (baslistan) där kandidatämnen finns markerade per recipient. Baslistan innehåller ExponeringsIndex per ämne för de fem olika recipienterna samt annan relevant information.
|
|
